Pato är ett spel som spelas till häst. Det innehåller idéer från polo och basket. Det är Argentinas nationalsport.

Pato är spanska och betyder "anka". I de första spelen användes en levande anka i en korg i stället för en boll. Det har skrivits om Pato sedan 1610. Spelplanen gick ofta mellan närliggande ranchar. Det första laget som nådde fram till sin egen ranch med ankan var vinnaren.

Pato har förbjudits flera gånger under dess historia. Detta berodde på våldet - inte bara för ankan; många gauchos trampades ner. Några förlorade livet i knivslagsmål som började i spelets hetta. År 1796 sade en katolsk präst att patospelare som dog på detta sätt inte borde få en kristen begravning. Lagar som förbjöd människor att spela pato var vanliga på 1800-talet.

På 1930-talet lät Alberto del Castillo Posse, ägare av ranchen, införa regler för pato. Han utarbetade ett regelverk baserat på modern polo. President Juan Perón gjorde pato till Argentinas nationalspel 1953.

Ursprung och historisk utveckling

Pato har sina rötter i de öppna pampas, där gauchos (de argentinska cowboys) tävlade om ära och bytesdjur. Spelet utvecklades från enkla, ofta våldsamma grenar där målet kunde vara att föra hem ankan eller annan fångst till sin gård. Den tidiga varianten kunde vara livsfarlig både för djur och människor, vilket ledde till upprepade förbud och kritik från myndigheter och kyrkan.

Under 1900‑talet började moderna reformer ta form: de levande djuren ersattes helt av en boll, standardiserade regler infördes och spelet anpassades för att bli säkrare och mer organiserat. Reformerna under 1930‑talet lade grunden för det pato som spelas i dag.

Regler och spelupplägg (i korthet)

Pato spelas till häst av lag på planen. Målet är att göra mål genom att få bollen genom motståndarens mål. I moderna matcher använder man en speciell boll, och spelet kombinerar hästhantering, kast och snabba byten av position likt vissa moment i polo och basket.

Regelmässigt betonas säkerhet och ridfärdighet. Spelare måste kunna kontrollera sin häst i hög fart, samarbeta i laget, passa bollen och försvara utan att använda farliga eller otillåtna metoder. Farligt ryttarbete eller övervåld leder till avblåsning och straff.

Utrustning och säkerhet

Moderna pato‑matcher kräver skyddsutrustning för ryttarna, framför allt hjälm och stadiga ridstövlar. Hästarna sköts om noggrant och utrustningen anpassas för både hästens och ryttarens säkerhet. Den historiska bruket av levande anka försvann tidigt och ersattes av säkrare material.

Säkerhetsregler och domslut syftar till att minska risken för fall och skador. Träningskrav för spelare är höga — erfarenhet av ridning och hästhantering är en förutsättning för att kunna delta utan onödiga risker.

Modern status och kulturell betydelse

Pato har en stark symbolisk ställning i Argentina. Spelet förknippas med gaucho‑kulturen och den öppna landsbygdens traditioner, och det omnämns ofta i litteratur, konst och folkliga ritualer. Trots att fotboll är mycket mer populärt som massidrott i Argentina, har pato en särskild plats som nationalsport och uppskattas för sin historiska och kulturella betydelse.

Idag spelas pato regionalt med organiserade klubbar och turneringar. Det lockar både yngre ryttare som vill bevara traditionen och äldre entusiaster som värnar om häst‑ och landsbygdskulturen.

Så kan du se eller prova pato

Vill du uppleva pato rekommenderas att besöka tävlingar eller festivaler i pampas och på landsbygden, där klubbar visar upp matcher och uppvisningar. För den som vill prova själv är ridvana ett krav; många ridklubbar och estancia‑anläggningar erbjuder introduktioner och kurser i säker ridning och pato‑teknik under ledning av erfarna instruktörer.

Sammanfattning: Pato är en unik del av Argentinas kulturarv — ett hästspel med ursprung i gaucho‑traditionen som har utvecklats från råa folkliga former till ett reglerat idrottsformat. Reformarbete under 1900‑talet gjorde spelet säkrare och mer organiserat, och 1953 fastställdes dess status som Argentinas nationalsport.