Auktoritet
Myndighet är en persons eller en organisations förmåga att utföra en viss livsstil åt en annan person eller grupp. Myndighet är känd som en av samhällets grunder och står emot samarbete. Att anta livsstilsmönster som ett resultat av auktoritet kallas för lydnad och auktoritet som begrepp omfattar de flesta ledarskapsfall.
Även om auktoriteten vanligtvis beskrivs som mänsklig nämns också ofta gudomlig auktoritet.
Myndighet skapas av en viss social makt. Denna makt kan vara materiell (t.ex. ett hot om att skada någon) eller fiktiv (t.ex. tron på en viss persons makt). Makten existerar på grund av den möjliga användningen av sanktion : En handling som skadar en person som inte lyder auktoriteten eller hotar den för att bedriva en social makt.
Myndighet kan existera på ett direkt sätt i kraft av en faktisk makt (t.ex. hot om fängelse), vilket kallas "tvång", eller genom den legitimation som subjektet ger myndigheten (t.ex. erkännande av aristokratisk auktoritet). I de flesta fall förekommer båda typerna.
Endast ett fåtal auktoriteter bygger på fysisk makt, de flesta bygger på ett organisatoriskt auktoritetssystem. På så sätt är myndighetens förmåga att agera beroende av att hon finns.
Till exempel: en statsledares auktoritet är viktig när det finns någon form av polis som bestraffar personer som inte lyder honom. Polisen är underordnad ledaren och hans regler eftersom de också är under polisens hot. Om alla medborgare i staten väljer att förneka ledaren och hans regler kommer auktoriteten att gå förlorad, men just det faktum att auktoriteten delvis existerar gör att den kan vara full.
Lydnad
Lydnad är som sagt ett tecken på att auktoriteten upprätthålls. Lydnad är lagen, medan olydnad, olydnad och brott är en överträdelse och ett motstånd mot auktoriteten.
Teoretiskt sett medför överträdelse av auktoriteten en sanktion eller ett straff som ges av auktoritetsinnehavaren. Sanktionens stränghet och det hot som den utgör baseras på den särskilda sociala situationen, på maktbalansen, på de lokala normerna och så vidare.
Stanley Milgram var en psykolog som intresserade sig för lydnad. Han utformade ett experiment för att mäta hur villiga människor var att göra det som en auktoritetsfigur sa åt dem att göra. Experimentet hade tre deltagare. Den person som genomförde experimentet bad en deltagare, den frivillige, att låtsas vara lärare. En annan deltagare var en skådespelare, men det visste inte volontären. Skådespelarens roll var att vara lärarens elev. Skådespelaren och den frivillige var åtskilda med en vägg. Den person som ledde experimentet sa till volontären att testa sin "elevs" förmåga att komma ihåg ordpar. När lärarens "elev" kom ihåg ett par ord felaktigt, sa experimenten till läraren att ge eleven en elchock från en elchocksgenerator. Elchockerna var inte riktiga, men det visste inte den frivilliga eleven. Varje gång eleven fick fel på en fråga ökade chockens spänning med 15 volt. I Milgrams första uppsättning experiment gav 65 procent av de frivilliga den högsta chocken. Den var 450 volt. Milgram hade två teorier om varför han fick de resultat han fick.
- Den första är teorin om konformism. Milgram baserade denna teori på Solomon Aschs konformitetsförsök.
- Den andra är teorin om agentiska stater. Enligt teorin om agentiska tillstånd gjorde deltagarna som lydde försöksledarens order detta eftersom de inte såg sig själva som ansvariga för sina handlingar.
Kritik
Många människor kritiserar makthavare, och vissa kritiserar till och med att det finns makthavare. Anarkismen är en filosofi som motsätter sig alla former av auktoriteter.
Relaterade sidor
- Auktoritärt styre
- Hierarki
Frågor och svar
F: Vad är auktoritet?
S: Myndighet är en persons eller en organisations förmåga att bedriva en viss livsstil åt en annan person eller en grupp.
F: Hur skapas auktoritet?
S: Auktoritet skapas av en viss social makt, som kan vara materialistisk (t.ex. ett hot om att skada någon) eller fiktiv (t.ex. tron på en viss persons makt).
F: Vilka är två typer av auktoritet?
S: De två typerna av auktoritet är direkt och legitimering. Direkt auktoritet existerar genom en faktisk makt (t.ex. ett hot om fängelse), medan legitimering innebär ett erkännande av aristokratisk auktoritet.
F: Hur påverkar förekomsten av ett organisatoriskt system förmågan att agera med auktoritet?
S: Förmågan att agera med auktoritet beror på dess existens inom ett organisatoriskt system. Om till exempel alla medborgare väljer att förneka ledaren och hans regler kommer auktoriteten att gå förlorad. Men om det finns någon form av polis som bestraffar individer som inte lyder honom, förblir hans auktoritet halvt existerande och gör det möjligt att vara fullvärdig.
F: Nämns gudomlig auktoritet i samband med detta koncept?
S: Ja, gudomlig auktoritet nämns ofta i samband med detta koncept.
F: Vad händer när någon inte lyder de regler som fastställts av en auktoritär person?
S: När någon inte följer de regler som fastställts av en auktoritär person kan han eller hon drabbas av sanktioner, t.ex. att bli skadad eller hotad, för att behålla sin sociala makt.
F: Vilken roll spelar fysisk makt i de flesta fall där myndigheter är inblandade? S: Fysisk makt spelar endast en liten roll i de flesta fall där myndigheter är inblandade; i stället bygger de vanligtvis på ett organisatoriskt system och dess tillhörande befogenheter.
