Filosofi — introduktion till begrepp, områden och betydelse

Filosofins idéer är ofta allmänna och abstrakta. Det betyder dock inte att filosofin inte handlar om den verkliga världen. Etik handlar till exempel om hur vi ska vara goda i vårt dagliga liv. Metafysik ifrågasätter hur världen fungerar och vad den består av. Ibland talar människor om att de har en "personlig filosofi", vilket innebär hur en person tänker om världen. Den här artikeln handlar inte om människors "personliga filosofier". Den här artikeln handlar om de idéer som har diskuterats av filosofer (personer som tänker och skriver om sätt att tänka) under lång tid.

Frågor som rör filosofi kallas filosofiska frågor. De flesta filosofiska frågor kan aldrig besvaras med säkerhet. De fokuserar på viktiga ämnen, till exempel meningen med livet, döden och moral. Ett exempel på en filosofisk fråga är följande: Det kan vara ett exempel på en filosofisk fråga: "Finns det någon kunskap i världen som är så säker att ingen förnuftig människa kan tvivla på den?". Andra frågor som ställs av filosofer är:

• Vad ska vi göra i våra liv?
• Vad händer med själen efter döden, hur kommer själen in i kroppen före döden?
• Varför föds vi?
• Varför ska vi leva?
• Varför finns det så många hinder i livet?
• Hur övervinner vi lidandet?
• Vilken betydelse har det materiella livet?
• Kommer universum att existera för evigt?
• Vad är skönhet?
• Har vi en fri vilja?
• Finns Gud?
• Existerar världen runt omkring oss?
• Vad är sanning?
• Vad är ondska?
• Vad är förhållandet mellan kropp och själ?
• Vad är meningen med livet?

Ordet "filosofi" betyder direkt översatt "kärlek till visdom". Det kommer från det grekiska ordet "Philosophia", där "Philo" betyder "älskare" och "Sophia" betyder "visdom".

Det finns olika typer av filosofi från olika tider och platser. Vissa filosofer kom från det antika Grekland, till exempel Platon och Aristoteles. Andra kom från Asien, till exempel Konfucius, Buddha, Adi Shankara och Laozi. Vissa filosofer kom från medeltiden i Europa, till exempel William av Ockham och Thomas av Aquino.

Bland inflytelserika filosofer från 1600-, 1700- och 1800-talen finns Thomas Hobbes, René Descartes, John Locke, David Hume och Immanuel Kant. Filosofer från 1900-talet är Søren Kierkegaard, Ludwig Wittgenstein och Jean-Paul Sartre.

Filosofin försöker förstå sanningar om världen och hur vi ser på den. Den försöker besvara viktiga frågor genom att dra slutsatser som bygger på observationer av människans natur och den verkliga världen.

Ibland försöker filosofin besvara samma frågor som religionen och vetenskapen. Filosoferna ger olika svar på samma fråga. Många typer av filosofi kritiserar eller till och med angriper religionens trosuppfattningar.

I sitt verk Kritik av det rena förnuftet ställer Immanuel Kant följande frågor:

1. Vad kan jag säga?
2. Vad ska jag göra?
3. Vad vågar jag hoppas?
4. Vad är människan?

Svaren på dessa frågor ger upphov till filosofins olika kategorier.

Kategorier inom filosofi

Filosofin kan delas in i olika grupper utifrån de typer av frågor som ställs. Nedan finns en förteckning över frågorna uppdelade i grupper. En möjlig lista med svar på dessa frågor kan kallas "filosofi". Det finns många olika filosofier, eftersom alla dessa frågor har olika svar enligt olika människor. Alla filosofier ställer inte samma frågor. Det här är de frågor som vanligtvis ställs av filosofer från västvärlden:

Metafysik:

Metafysik delas ibland upp i ontologi (filosofi om det verkliga livet och levande ting), sinnesfilosofi och religionsfilosofi, men dessa undergrenar ligger mycket nära varandra.

Ontologi:

• Vad är den värld som vi ser omkring oss? (Vad är verklighet?)
• Finns det mer i världen än vad vi ser och hör?
• Om ingen ser något hända, betyder det då att det inte har hänt?
• Vad innebär det att säga att något är möjligt? Finns det andra världar?
• Finns det något speciellt med att vara människa, eller att leva överhuvudtaget?
• Om inte, varför tror vissa människor att det finns en sådan?
• Vad är rymden? Vad är tid?

Filosofi om sinnet:

• Vad är ett sinne?
• Vad är en kropp?
• Vad är medvetande?
• Gör människor val eller kan de bara välja att göra en sak? (Har människor en fri vilja?)
• Vad gör ord eller idéer meningsfulla? (Vilket är förhållandet mellan meningsfulla ord eller idéer och de saker som de betyder?)

Religionsfilosofi:

• Har människor själar?
• Finns det en Gud som skapade universum?

I epistemologi:

• Vad är kunskap?
• Hur kan vi veta något?
• Vad är vetenskap?
• Vad är sanning?

Inom etiken:

• Vad är rätt och fel, bra och dåligt?
• Bör man göra vissa saker och inte andra?
• Vad är rättvisa?

Inom estetik:

• Vad är skönhet? Vad händer om en person tycker att en målning är vacker, men en annan person tycker att målningen är ful? Kan målningen vara vacker och ful samtidigt?
• Är sanna saker vackra?
• Är bra saker vackra?
• Vad är konst? Vi tror vanligtvis att en skulptur på ett museum är konst. Om en skulptör gör en skulptur av en sten av lera och ställer den på ett museum skulle många kalla den konst. Men vad händer om en person plockar upp en sten från marken - är stenen ett konstverk?

I logik:

• Vad betyder de ord vi använder?
• Hur kan vi säga saker (särskilt idéer) på ett sätt som bara har en mening?
• Kan alla idéer uttryckas med hjälp av språket?
• Hur påverkar sanningen i ett argument premisser sanningen i dess slutsats?
• Hur kan vi resonera korrekt?

I axiologi:

• Vad har ett värde?
• Är tid verkligen pengar? eller har vi gjort den till det?
• Har kärlek, skönhet eller rättvisa något värde?

Andra avdelningar är eskatologi, teleologi och teologi. Under tidigare århundraden har naturvetenskap ingått i filosofin och kallats "naturfilosofi".

Det är lätt att hävda att filosofi är bra eftersom den hjälper människor att förstå världen bättre. Filosofin hjälper människor att lära sig hur de ska agera och tänka. Filosofer anser att det är nyttigt att ställa filosofiska frågor eftersom det hjälper människor att lära sig mer om sig själva, världen och andra. Man kan hävda att "Är filosofi bra eller dåligt?" är en filosofisk fråga i sig själv.

Vissa anser dock att filosofi är skadligt eftersom den uppmuntrar till fritt tänkande och ifrågasätter andras övertygelser. En del filosofier kolliderar också med religionen och motsätter sig religiösa övertygelser. Filosofier som vissa existentialistiska åsikter säger till exempel att det inte finns någon mening med livet eller den mänskliga existensen, förutom den mening som vi hittar på eller uppfinner. De flesta religioner motsätter sig denna uppfattning.

Många stora vetenskaper, inklusive fysik, biologi, psykologi och kemi, ansågs en gång i tiden vara en del av filosofin. I takt med att fakta om naturen blev mer begripliga, separerades dessa ämnen till egna områden. I modern tid har ämnen som medvetande, beslutsteori och tillämpad etik blivit oberoende av filosofin. Man kan hävda att filosofin bidrog till att främja utvecklingen av dessa vetenskaper och att den historiskt sett har varit ett viktigt ämnesområde.

Filosofer ställer frågor om idéer och försöker hitta svar på dessa frågor. En filosof analyserar också begrepp, argument och problem inom filosofin.

Vissa är akademiker som arbetar för universitet eller högskolor. Dessa filosofer skriver böcker och artiklar om filosofi och undervisar universitets- och högskolestudenter i ämnet.

Vissa är också munkar, konstnärer eller vetenskapsmän. De funderar också på filosofiska idéer och frågor.

Filosofer använder ofta både verkliga och påhittade exempel för att visa vad de menar. De kan till exempel skriva om en verklig eller fiktiv person för att visa hur de anser att en bra eller dålig person är.

Vissa filosofer letar efter det enklaste sättet att besvara en fråga och säger att det förmodligen är det rätta svaret. Detta är en process som kallas Occams rakblad. Andra anser att komplicerade svar på frågor också kan vara rätt. För ett exempel på ett filosofiskt problem, se Gudsparadoxen.

Filosofer använder logik för att lösa problem och besvara frågor. Logisk konsekvens är en hörnsten i varje godtagbar teori. Filosofer som inte håller med om en teori försöker ofta hitta en logisk motsägelse i teorin. Om de hittar en motsägelse ger detta dem en anledning att förkasta teorin. Om de inte hittar någon motsägelse kan filosofen visa att teorin leder till en slutsats som antingen är oacceptabel eller löjlig. Detta andra tillvägagångssätt kallas reductio ad absurdum.

De personer som anges här bör vara äkta filosofer, snarare än sociala eller politiska kampanjmakare. Förteckningarna är inte avsedda att vara fullständiga.

• Fallacy
• Sanning

• Blumenau, Ralph. Filosofi och liv. ISBN 978-0-907845-33-1
• Craig, Edward. Philosophy: a very short introduction. ISBN 978-0-19-285421-6
• Harrison-Barbet, Anthony. Att behärska filosofi. ISBN 978-0-333-69343-8
• Russell, Bertrand. Filosofins problem. ISBN 978-0-19-511552-9
• Sinclair, Alistair J. 2008. Vad är filosofi? En introduktion. ISBN 978-1-903765-94-4
• Sober, Elliott 2001. Kärnfrågor i filosofi: en text med läsningar. Upper Saddle River, Prentice Hall. ISBN 978-0-13-189869-1
• Solomon, Robert C. Big questions: a short introduction to philosophy. ISBN 978-0-534-16708-0
• Warburton, Nigel. Filosofi: grunderna. ISBN 978-0-415-14694-4
• Nagel, Thomas. Vad betyder allt detta? En mycket kort introduktion till filosofi. ISBN 978-0-19-505292-3
• Pojman, Louis P. Filosofins klassiker (band 1, 2 och 3)
• Arthur, Edwin De engelska filosoferna från Bacon till Mill
• Beardsley, Monroe Europeiska filosofer från Descartes till Nietzsche
• Cottingham, John 2008. Västerländsk filosofi: en antologi. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub., .
• Tarnas, Richard. Det västerländska sinnets passion: att förstå de idéer som har format vår världsbild. ISBN 978-0-345-36809-6