Kosovo och Metohija – omtvistat område: historia, status och självständighet

Utforska Kosova och Metohija: historik, politisk status, självständighetskamp och de rättsliga samt internationella tvister som format området.

Kosovo och Metohija (på serbiska: Аутономна Покрајина Косово и Метохиja; på albanska: Krahina Autonome e Kosovës dhe Metohisë), ofta förkortat KiM eller kallat bara Kosovo, är ett omtvistat område på Balkans högplatå. Enligt Serbiens författning betecknas området som provinsen Kosovo och Metohija och på serbiska ibland förkortat КиМ eller Космет. Området kräver särskild uppmärksamhet eftersom det är föremål för konkurrerande anspråk: Serbien ser det som en del av sin statsterritorium medan den självutnämnda republiken Kosovo hävdar självständighet och i praktiken styr större delen av området. Före bildandet av den självständiga administreringen kontrollerades regionen av Serbien, framför allt under perioder då Serbien var en del av Jugoslavien (särskilt 1912–1999). Huvudstaden i den administrativa enhet som kallas Kosovo är Pristina.

Geografi och befolkning

Kosovo är en inlandsterritorium med bergsområden i norr och västra delar och slätter i öster. Befolkningen uppgår till omkring 1,7–1,9 miljoner invånare (olika uppskattningar förekommer). Den största etniska gruppen är albaner, som utgör majoriteten, medan serber är den största minoritetsgruppen, koncentrerad främst till områden i norr och vissa orter i söder och öster. Andra minoriteter inkluderar bosniaker, gorani, turkar och romer. I Kosovos officiella institutioner är albanska och serbiska statsspråk; lokalt kan även turkiska, bosniska och romani ha särskilda rättigheter.

Historisk översikt

• Under århundraden fram till början av 1900-talet var området en del av Osmanska riket. Efter Balkankriget (1912–1913) införlivades regionen i Serbien och senare i kungariket Jugoslavien.
• Efter andra världskriget fick Kosovo status som en autonom provins inom Socialistiska republiken Serbien i det socialistiska Jugoslavien (1946–1990). Autonom status stärktes efter konstitutionella reformer i 1970- och 1980-talen.
• 1990 försvagades Kosovos autonomi kraftigt efter den så kallade antibyråkratiska revolutionen och den politiska omorienteringen under Slobodan Milošević. Detta ledde till växande spänningar mellan den albanska majoriteten och serbiska myndigheter.
• Spänningarna eskalerade till öppet väpnat konflikt i slutet av 1990-talet. Kosovokriget (1998–1999) resulterade i omfattande flyktingströmmar och brott mot mänskliga rättigheter. Efter en NATO-ledd bombkampanj mot Serbien 1999 drogs de flesta serbiska säkerhetsstyrkorna tillbaka från Kosovo.
• Efter kriget placerade FN området under internationell förvaltning enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244 och FN:s interimistiska administration i Kosovo (UNMIK) upprättades. Samtidigt sattes en multinationell NATO-styrka (KFOR) in för att upprätthålla säkerhet.

Politisk och rättslig status

Regionens rättsliga och politiska status är komplex och omstridd:

• Den 17 februari 2008 förklarade de kosovoalbanska ledarna Kosovo självständighet. Detta erkändes snabbt av ett flertal stater, men inte av Serbien.
• FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) fastslog att Kosovo skulle vara under internationell administration och bekräftade samtidigt Serbiens suveränitet över området i enlighet med rådets beslut. Resolutionen ligger fortfarande till grund för vissa av de juridiska anspråken på regionen.
• Internationella domstolen i Haag (ICJ) gav 2010 en rådgivande yttring (advisory opinion) som konstaterade att Kosovos självständighetsförklaring i sig inte stred mot internationell rätt. Yttrandet avgjorde dock inte frågan om upprepade erkännanden eller medlemskap i internationella organisationer.
• Den faktiska styrningen i stora delar av territoriet utövas av Kosovos egna institutioner; internationella missioner som UNMIK och EU:s rättsmission EULEX har sedan 1999 respektive 2008 deltagit i administration, övervakning och rättsreformer i varierande omfattning. NATO:s KFOR finns kvar för att säkerställa säkerheten.
• I diplomatiska förhandlingar mellan Serbien och Kosovo, bland annat genom EU-medlad dialog, försöker parterna normalisera relationerna. Ett viktigt steg var Brysselavtalet 2013 som syftade till att förbättra förvaltning och integrera serbiska institutioner i norra Kosovo i Kosovos system utan formellt erkännande från Serbien.

Internationellt erkännande

Antalet stater som erkänner Kosovo har varierat över tid eftersom vissa länder har dragit tillbaka erkännanden medan andra har erkänt. Ett flertal EU-länder, USA och andra stater har erkänt Kosovo, men ett antal viktiga länder, inklusive Serbien och flera EU-medlemsstater (t.ex. Spanien, Grekland, Rumänien, Slovakien och Cypern), erkänner inte Kosovo som självständig stat. På grund av detta är Kosovo inte medlem i FN.

Politik, institutioner och minoriteter

Kosovo har egna statliga institutioner inklusive en demokratiskt vald församling (parlament), president och regering samt domstolsväsende. Konstitutionen som antogs efter självständighetsförklaringen innehåller särskilda bestämmelser för skydd av minoriteters rättigheter och ger serbiska kommuner särskilda rättigheter i vissa frågor. I norra Kosovo finns fortfarande spänningar och parallella serbiska institutioner, vilket är en central fråga i normaliseringsdialogen.

Ekonomi och samhälle

Ekonomin bygger på tjänster, handel, jordbruk och gruvverksamhet i mindre skala. Arbetslösheten har historiskt varit hög, särskilt bland unga. Euro används i praktiken som valuta, även om Kosovo inte är medlem av euroområdet i formell mening. Infrastruktursatsningar och EU-stöd är viktiga för utvecklingen.

Praktiska fakta och viktiga datum

• Huvudstad: Pristina
• Självständighetsförklaring: 17 februari 2008
• FN-administration (UNMIK) inledd efter kriget 1999 enligt UNSCR 1244
• ICJ rådgivande yttrande om självständighetsförklaringen: 2010
• Brysselavtalet (normaliseringsavtal mellan Serbien och Kosovo): 2013

Sammanfattning

Kosovo och Metohija är ett geografiskt och politiskt omtvistat område med en lång och komplex historia. Efter kriget 1998–1999 och en period under internationell förvaltning förklarade Kosovo självständighet 2008 och styr i praktiken större delen av området. Samtidigt fortsätter Serbien att hävda anspråk på provinsen enligt sin konstitution. Internationella aktörer, inklusive FN, EU och NATO, har spelat och spelar fortfarande en avgörande roll i säkring, administration och försök att uppnå en hållbar normalisering mellan parterna. Situationen påverkas av etniska spänningar, politiska förhandlingar och den skiftande internationella diplomatin kring erkännanden.

Frågor och svar

Fråga: Vad är det fullständiga namnet på Kosovo och Metohija?

F: Vad är förkortningen för Kosovo och Metohija?

Fråga: Vem har för närvarande kontroll över marken?

F: När var det en del av Serbien?

Fråga: Vad hände under Slobodan Miloševićs antibyråkratiska revolution?

F: Hur många FN-medlemsstater erkänner Kosovos självständighet?

Sök med bokstav