Socialistiska federativa republiken Jugoslavien (SFRJ) – fakta och historia 1945–1992

Upptäck SFRJ:s historia 1945–1992: bildande, Tito, politiskt system, federationen av republiker och upplösningen under de jugoslaviska krigen.

Socialistiska federala republiken Jugoslavien var den jugoslaviska stat som existerade från andra halvan av andra världskriget (1945) till dess att den formellt upplöstes 1992 (de facto upphörde många av dess institutioner redan 1991 mitt under de jugoslaviska krigen). Det var en socialistisk stat och en federation som bestod av republikerna Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Kroatien och Slovenien. Inom Serbien fanns två autonoma provinser (Kosovo och Vojvodina) som hade särskilda rättigheter i förhållande till centralmakten. År 1992 bildade de två stater som fortfarande förblev i union, Serbien och Montenegro, Förbundsrepubliken Jugoslavien, men denna nya enhet erkändes inte av alla internationella aktörer som SFRJ:s direkta fortsättning.

Upprättandet efter andra världskriget

Efter befrielsekampen under andra världskriget, ledd av partisanrörelsen under Josip Broz Tito, etablerades en provisorisk regering och ett provisoriskt parlament i augusti 1945. Detta parlament bestod av delegater från hela landet samt 68 representanter för politiska partier som funnits före kriget och 13 oberoende personer. Ett val till en konstituerande församling genomfördes den 11 november 1945, men det arrangerades under villkor som kraftigt begränsade politisk opposition: ingen organiserad opposition mot den så kallade folkfronten tilläts.

Valproceduren byggde på en enda lista med folkfrontskandidater, och oppositionella röster kunde i teorin lämnas i separata röstlådor. I praktiken användes detta system tillsammans med övervakning av säkerhetsorganet OZNA för att identifiera och påverka väljare. Kampanjer för att säkra en klar majoritet för Titos folkfront genomfördes intensivt. Kort därefter hölls en folkomröstning som ledde till monarkins avskaffande och bildandet av en folkrepublik; 1946 antogs en första socialistisk konstitution som lade grunden för den nya federationen.

Politiskt system och samhällsmodell

SFRJ styrdes i praktiken av Kommunistpartiet (som senare bytte namn till Socialistiska arbetarnas partiet/League of Communists of Yugoslavia), men från 1950-talet utvecklades en särskild jugoslavisk modell av socialism kallad självförvaltning. Det innebar att fabriker och företag till stor del drevs genom arbetarråd och att staten decentraliserade makt till republiker och lokala organ. Ekonomin kombinerade central planering med inslag av marknadsorientering och utländska investeringar, särskilt under 1960- och 1970-talen.

Tito spelade en stark ledarroll både internt och internationellt fram till sin död 1980. Under efterkrigstiden blev Jugoslavien ett av de ledande länderna i den rörelse för de icke-allierade, vilket gav landet en ovanlig frihet i utrikespolitiken jämfört med andra östblocksstater. Konstitutionella reformer genomfördes 1946, 1963 (då landet bytte officiellt namn till SFR Jugoslavien) och 1974; den sista stärkte republikerna och de autonoma provinsernas självstyre och decentraliserade makten ytterligare.

Ekonomiska och sociala utmaningar

Under 1970- och 1980-talen växte ekonomiska problem: ökande utlandsskuld, arbetslöshet i vissa regioner, och stora skillnader i utvecklingsnivå mellan republikerna. Dessa problem bidrog till social oro och gjorde att regionala och etniska spänningar lättare kunde utnyttjas politiskt. Centraliseringens uppluckring gjorde också att republikerna successivt fick större handlingsfrihet, vilket i slutändan bidrog till splittringen när nationalistiska rörelser växte.

Upplösningen 1991–1992

Från slutet av 1980-talet ökade nationalistiska rörelser i flera republiker, och ekonomiska svårigheter accelererade politiska konflikter. 1991 utropade Slovenien och Kroatien sin självständighet, vilket följdes av väpnade konflikter. Samma år följde Bosnien och Hercegovina och Makedonien med egna självständighetsförklaringar och folkomröstningar. Under 1991–1992 upphörde i praktiken många federala institutioner att fungera och SFRJ som fungerande stat kollapsade. I april 1992 förklarade Serbien och Montenegro att de bildade Förbundsrepubliken Jugoslavien, men denna federation sågs av många länder inte som den juridiska efterträdaren till SFRJ.

De jugoslaviska krigen under 1990-talet ledde till omfattande humanitära katastrofer, massfördrivningar och stora materiella förluster. Fredsavtal, internationella ingripanden och långdragna rättsprocesser följde under decennier efter upplösningen.

Eftermäle

SFRJ lämnar efter sig ett komplext arv: ett försök att förena en mångnationell stat under en socialistisk modell som också präglades av självförvaltning och icke-allianspolitik, men som slutligen bröts sönder av ekonomiska problem och etnisk nationalism. I dag är territoriet uppdelat i flera självständiga stater—var och en med sina egna politiska och ekonomiska utmaningar—och arvet från SFRJ diskuteras fortfarande i politik, kultur och forskning.

Frågor och svar

F: Vad var den socialistiska federala republiken Jugoslavien?

F: Vem styrde Jugoslavien fram till 1980?

F: När förklarade Slovenien och Kroatien sig självständiga?

F: Hur många stater ville fortsätta att vara en del av unionen efter 1992?

F: Vad bildade Serbien och Montenegro efter 1992?

F: Erkändes denna nya union som efterträdare till SFRY av internationella ledare?

Sök med bokstav