Frygien: antikt kungadöme i västra Anatolien och det frygiska språket

Frygien (grekiska: Φρυγία) var ett kungadöme i den västra centrala delen av Anatolien. Det frygiska folket började leva i området från ca 1200 f.Kr. och bildade ett kungadöme på 800-talet f.Kr. Det förstördes av kimmeriska inkräktare ca 690 f.Kr. och erövrades sedan av grannlandet Lydien, innan det successivt övergick till Cyrus' persiska rike, Alexanders och hans efterföljares rike, intogs av kungen av Pergamon och blev en del av det romerska riket. Det frygiska språket överlevde fram till omkring 600-talet e.Kr.

Geografi och huvudstad

Frygien låg i den centrala västra delen av Anatolien, i det område som i dag till största delen ingår i turkiska provinser som Ankara, Afyonkarahisar, Kütahya och Eskişehir. Huvudstaden och det politiska centrumet var Gordium, beläget nära nuvarande staden Polatlı. Arkeologiska utgrävningar i Gordium har avslöjat stora gravhögar (tumuli), palatsrester och rika gravfynd som visar på rikedom och kontakter med omvärlden.

Historia och politisk utveckling

Frygiernas ankomst till Anatolien kopplas ofta till folkvandringarna efter bronsålderns kollaps kring 1200 f.Kr. Ett närbesläktat folknamn i grekisk tradition är Brygerna, vilket antyder en ursprunglig förbindelse mellan områden i Balkan och Anatolien. Under 800–700‑talen f.Kr. uppstod ett mäktigt frygiskt rike med kungar som enligt grekiska källor bar namnet Midas. Midas är en av de mest kända figurerna från frygisk legend och fornhistoria.

Riket försvagades efter angrepp av kimmerier omkring 690 f.Kr. och därefter ökade lydisk inflytande; senare införlivades området i det Achaemenidiska perserriket under Cyrus' erövringar. Efter Aleksanders östromerska kampanjer blev Frygien föremål för uppdelning mellan diadocherna, och delar hamnade så småningom under kungadömet Pergamon. När Pergamon överlämnades till Rom blev området en del av den romerska provinsen Asia.

Kultur, religion och konst

Frygien hade en rik lokal kultur med starka religiösa traditioner. Den mest kända gudinnan som dyrkades i Frygien är Cybele (grekiskt: Rhea), ofta kallad den stora modern eller modersgudinnan. Cybele‑kulten var känd för sina processioner, trummor och ibland orgiastiska inslag och fick senare stor spridning i den grekisk‑romerska världen.

Frygisk konst och hantverk innefattade avancerat metallarbete (guld och brons), textilier, keramik och träföremål. Ett välkänt kulturarv är den så kallade frygiska mössan (den toppiga luvan) som senare blev symboliskt känd i andra kulturer. De stora gravhögarna, särskilt Midas tumulus vid Gordion, visar på en både ceremoniell och hierarkisk samhällsstruktur.

Arkeologi och källor

Mycket av vår kunskap om Frygien kommer från arkeologiska utgrävningar i Gordium och andra platser. USA:s University of Pennsylvania och andra team har gjort omfattande undersökningar från mitten av 1900‑talet och framåt. Arkeologerna har funnit palatsrester, keramik, smycken, vapen och träföremål — många av dem välbevarade i gravarna. Berömda fynd inkluderar praktfulla metallarbeten och inläggningar som visar på kontakter med både grekiska och orientaliserade konststilar.

Det frygiska språket

Det frygiska språket är ett indoeuropeiskt språk, dokumenterat i inskrifter från cirka 8:e århundradet f.Kr. och framåt. Språket brukar betraktas som nära släkt med grekiskan, men exakt hur det förhåller sig till andra indoeuropeiska språk är fortfarande föremål för forskning. Inskrifterna förekommer i två huvudtyper: äldre (epichoriska) inskrifter med ett tidigt alfabet och senare inskrifter som använder en variant av det grekiska alfabetet.

Språket synes ha överlevt i vissa former fram till omkring 6:e århundradet e.Kr., men det dog så småningom ut under de stora språkliga och religiösa omvandlingarna i regionen efter antiken.

Nedgång och eftermäle

Efter kimmeriska angrepp och lydisk expansion förlorade Frygien sin politiska självständighet, men det kulturella inflytandet levde kvar. Under persisk, hellenistisk och romersk tid fortsatte området att vara en viktig korsväg för handel och kultur. Många element från frygisk religion och konst absorberades i grekisk‑romerska traditioner.

Arkeologiska fynd och studier av språket har hjälpt till att återuppväcka förståelsen för Frygien som en betydande regional makt i järnålderns Anatolien. Idag är platsen och dess fynd viktiga för förståelsen av kontakter mellan Europa och Asien under antiken.

Källor och fortsatt läsning: Arkeologiska rapporter från utgrävningarna i Gordium, studier av frygiska inskrifter och översikter över Anatoliens järnålder ger fördjupad information om detta rike och dess språk.

Sök med bokstav