Justinianus pest
Justinians pest var en pandemi i det bysantinska riket under åren 541-542. Det var den första registrerade pestpandemin. Man uppskattar att Justinianus pest dödade så många som 100 miljoner människor över hela världen, eftersom den återkom ungefär vart tolfte år fram till 770 då den upphörde i ungefär 500 år.
Den ledde till att Europas befolkning minskade med cirka 50 procent mellan 541 och 700. Den kan också ha bidragit till de muslimska erövringarnas framgång. Dess sociala och kulturella konsekvenser är jämförbara med den svarta dödens.
Ursprung och inverkan
Pesten kan ha kommit från Etiopien eller Egypten, och den fördes så småningom norrut till den stora staden Konstantinopel. Fartyg med spannmål, som staden importerade, hade många råttor som bar på pesten.
På sin höjdpunkt dödade pesten 10 000 människor i Konstantinopel varje dag. Den dödade till slut 40 procent av stadens befolkning. Sammanlagt dog omkring 25 miljoner människor på grund av pesten. Den sägs ha bidragit till det bysantinska rikets fall, eftersom den dödade jordbrukare och orsakade svält. Imperiet var beroende av skattepengar, och pesten dödade många skattebetalare.
