Pixel: Definition, RGB-färger, upplösning och bildens minsta enhet

Pixel: vad det är, RGB-färger, upplösning och bildens minsta enhet – lär dig hur pixlar bygger bilder, påverkar skärpa och färgåtergivning.

Författare: Leandro Alegsa

En pixel (förkortning för bildelement) är en enskild punkt i en bild. På datorskärmen är en pixel vanligtvis en kvadrat. Varje pixel har en färg och alla pixlar tillsammans utgör bilden. Färgen på en pixel kan lagras med hjälp av en kombination av rött, grönt och blått (RGB), men andra kombinationer är också möjliga, till exempel cyan, magenta, gult och svart (CMYK).

 

Vad är en pixel i praktiken?

Pixel är den minsta enheten i en rasterbild — när du zoomar in tillräckligt långt på en bild kommer du att se enskilda färgade rutor, det är pixlar. Tillsammans bildar de hela bilden, och varje pixel representerar ett bestämt färgvärde och ibland även genomskinlighet (alpha-kanal).

Subpixlar och färgblandning

På en vanlig LCD- eller OLED-skärm består varje pixel ofta av tre mindre enheter som kallas subpixlar: en röd, en grön och en blå. Genom att variera ljusstyrkan i dessa subpixlar kan skärmen skapa många olika färger. På nära håll syns ibland dessa subpixlar som ränder eller prickar.

Färgdjup och färgrymd

  • Färgdjup (bit-per-kanal): Vanligt är 8 bitar per kanal (8 bpc), vilket ger 256 nivåer per kanal och totalt 24-bitars färg (≈16,7 miljoner färger). För proffs och HDR används ofta 10, 12 eller fler bitar per kanal för att få fler nyanser och mjukare övergångar.
  • Färgrymd: RGB är vanligt för skärmar, medan CMYK används för tryck. Olika färgrymder (sRGB, Adobe RGB, ProPhoto RGB) täcker olika delar av det synliga färgspektrumet.

Upplösning och pixeltäthet

  • Upplösning: Beskrivs ofta som bredd × höjd i pixlar, till exempel 1920×1080 (Full HD) eller 3840×2160 (4K).
  • Pixeltäthet (PPI/DPI): Anger hur många pixlar per tum (pixels per inch, PPI) skärmen eller bilden har. Högre PPI betyder skarpare bild vid en given visningsstorlek. I trycksammanhang används ofta DPI (dots per inch), vilket är relaterat men inte exakt samma sak.
  • Megapixlar: Vanligt begrepp för bildsensorer — antalet pixlar multiplicerat (t.ex. en 12 MP-sensor ≈ 4000×3000 pixlar).

Pixelstorlek, bildsensorer och skärmteknik

På bildsensorer (kameror) är varje pixel en fotosite som fångar ljus. Större fotositer (större fysisk pixelstorlek) fångar oftast mer ljus och ger bättre prestanda i svagt ljus. På skärmar avgör pixelstorlek och konstruktion hur skarp bilden uppfattas.

Pixelaspekter och format

Pixel aspect ratio beskriver om en pixel är kvadratisk eller rektangulär — de flesta moderna skärmar använder kvadratiska pixlar, men äldre videoformat kunde ha icke-kvadratiska pixlar, vilket påverkar bildens utseende om man byter format utan korrekt skalning.

Skalning, aliasing och interpolation

  • Aliasing: När detalj i motivet är finare än pixelstorleken uppstår kantiga eller “taggiga” kanter. Anti‑aliasing och högre upplösning minskar detta.
  • Interpolation: När en bild förstoras används metoder som nearest neighbor, bilinear eller bicubic för att räkna ut nya pixelvärden. Val av metod påverkar skärpa och artefakter.

Rasterbilder vs vektorer

Pixlar hör till rasterbilder (bitmap). Till skillnad från vektorgrafik, som beskriver former med matematiska formler och är skalbar utan förlust, blir rasterbilder pixliga när de förstoras för mycket.

Vanliga termer och exempel

  • 1920×1080 (Full HD): Vanlig upplösning för TV och skärmar.
  • 2560×1440 (QHD) och 3840×2160 (4K): Högre upplösningar för mer detalj.
  • Retina/”Retinal” display: Marknadsföringsterm för skärmar där pixeltätheten är så hög att en normal betraktare inte enkelt kan urskilja enskilda pixlar på normal avstånd.

Sammanfattning

En pixel är alltså bildens minsta byggsten — en punkt med ett färgvärde. Hur pixlar organiseras, deras färgdjup och hur många som finns per ytenhet bestämmer tillsammans hur skarp, färggrann och detaljerad en bild eller skärm uppfattas. Begrepp som upplösning, pixeltäthet, subpixlar och färgdjup hjälper dig att förstå och jämföra skärmar, kameror och bildfiler.

Pixlar i en datorbild.  Zoom
Pixlar i en datorbild.  

Ordet "pixel"

Ordet "pixel" användes för första gången i en artikel av Frederic C. Billingsley 1965. Han skapade inte ordet själv. Han fick det av Keith E. McFarland, men Keith vet inte varifrån han fick det. Keith sade att ordet användes på den tiden.

I ordet "pixel" används "pix" som ett kortare ord (en förkortning) för "bild". Ordet pix användes för första gången 1932 i tidningen Variety. Det var en förkortning för "bilder" eller filmer. År 1938 användes ordet "pix" även för bilder som inte rörde sig (stillbilder).

Ordet "bildelement" är ännu äldre. Det tyska ordet Bildpunkt (som betyder "bildpunkt") användes till exempel i ett patent från 1888 av Paul Gottlieb Nipkow.

 

Relaterade sidor

  • Upplösning på skärmen
  • Rastergrafik
 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3