PK (maskingevär) – fakta, historia och design av Michail Kalasjnikov

PK (maskingevär) – fakta, historia och design av Michail Kalasjnikov. Upptäck tekniska detaljer, utveckling, användning och dess betydelse i modern militärhistoria.

PK är ett maskingevär som konstruerades i Sovjetunionen och som fortfarande används av den ryska armén. PK började tillverkas 1961 och togs i bruk under 1960‑talet för att successivt ersätta äldre system som Degtyaryov och SG‑43. PK utformades av AK‑47‑uppfinnaren Michail Kalasjnikov. Ryska fabriker har tillverkat över 1 000 000 PK‑maskingevär sedan 1960‑talet och fram till idag.

Design och funktion

PK är ett gasdrivet maskingevär med långslagig kolvstång och roterande lås. Konstruktionen betonar enkelhet, driftsäkerhet och möjligheten att producera geväret i stor skala med stansad plåt och svetsade detaljer. Några centrala egenskaper:

• Ammunition: 7,62×54 mm R, en kraftfull patron med lång räckvidd och god genomslagsförmåga.
• Matning: bandmatning med remsor (icke‑disintegrerande metallband eller dukremsor beroende på utrustning).
• Avfyrningshastighet: omkring 650–750 skott per minut, beroende på variant och ammunition.
• Ergonomi: bipod för skjutning från marken och möjlighet att monteras på stativ/tripod för plattformsskytte.
• Underhåll: lätt att fältunderhålla och rengöra, utformad för att fungera i extrema klimat och smutsiga miljöer.

Ammunition, eldrör och sikten

PK använder den ryska 7,62×54R‑patronen, vilket ger god räckvidd både som understödsvapen för infanteri och i fordon/stationära installationer. Geväret har utbytbar pipa, öppna riktmedel för snabb målinriktning och ofta en dovetail‑skena eller montage för sikten beroende på variant och monteringsplats.

Varianter

• PK (ursprunglig modell): första serieproduktionen med solid och robust konstruktion.
• PKM: moderniserad och lättare version som introducerades i slutet av 1960‑/början av 1970‑talen. Viktminskning uppnåddes genom förändringar i stock och andra detaljer utan att offra hållbarhet.
• PKP "Peceneg": senare utveckling med förstärkt, flänsad pipa avsedd för långvarigt eldgivning och bättre värmehantering; används ofta i fordon och fasta positioner.
• Fordons- och specialvarianter: anpassningar för montering i fordon, helikoptrar eller med särskilda fästen och eldon.

Tjänst, spridning och användning

PK‑familjen har varit standard som kulspruta för ryska och tidigare sovjetiska styrkor och har exporterats i stora mängder. Den har använts i konflikter över hela världen tack vare sin pålitlighet, låga underhållsbehov och den kraftiga patronen. Förband uppskattar vapnet som ett robust understödsvapen för infanteri, fordon och fasta positioner.

Tekniska data (ungefär)

• Kaliber: 7,62×54R
• Avfyrningshastighet: cirka 650–750 skott/min
• Vikt: ursprunglig PK omkring 9 kg, PKM lättare (runt 7,5–8,5 kg beroende på utförande)
• Magasinering: bandmatning (remma)
• Räckvidd: effektiv eldgivning upp till flera hundra meter; systemet kan skjuta träffande längre med stativ/optik beroende på skjutläge

Sammanfattning: PK och dess efterföljare är bland världens mest spridda kulsprutor från mitten av 1900‑talet, kända för sin robusthet, enkelhet och förmåga att fungera i extrema förhållanden. Deras design har bidragit till att säkra långvarig tjänst i militära styrkor och fortsatt produktion och utveckling i flera varianter.

Sök med bokstav