Pest läkare kostym
Pestdoktorns dräkt var de kläder som en pestdoktor bar för att skydda sig mot sjukdomar som spreds genom luften. Dräkten bestod av en rock som gick ner till vristerna och en mask. Masken såg ut som en fågelnäbb. Näbben var ofta fylld med saker som luktade sött eller starkt (ofta lavendel). Tillsammans med detta bar man handskar, stövlar, en hatt och något annat som gick över jackan.
Ett gravyr från 1656 av dr Schnabel ("näbb") i Rom. Han bär skyddskläder som pestläkare i Rom vanligtvis bar vid den tiden.
Johann Melchior Füsslis gravyr av en pestläkare i Marseille. Hans näsväska är fylld med rökmaterial för att hålla pesten borta. Gravyren gjordes omkring 1721.
Beskrivning
Näbben hölls framför doktorns näsa med hjälp av remmar. Det fanns hål i masken, fyllda med glas, så att läkaren kunde se. Masken hade två små hål för att läkaren skulle kunna andas. Det var en typ av andningsskydd som ofta fylldes med väldoftande saker. Torkade blommor (t.ex. rosor och nejlikor), örter (t.ex. mynta), kryddor, kamfer eller en ättikssvamp kunde alla placeras i näbben. Masken skulle hålla dåliga lukter borta. På den tiden trodde man att dåliga lukter orsakade infektioner. Läkarna trodde att örterna skulle ta bort de "onda" lukterna från pesten och hindra dem från att få den.
Kostymen hade en bredrandig läderhuva för att visa att de var läkare. De använde träkäppar för att peka ut områden som behövde läkarvård. Detta användes också för att titta på patienter utan att röra dem. Stockarna användes också för att hålla folk borta, för att ta av kläder från pestoffer utan att behöva röra dem och för att ta patientens puls.
Genom att bära dessa kläder kunde man faktiskt se till att läkarna inte blev smittade av loppor eller råttor. Loppor kunde inte bita sig igenom läderjackan och infekterade människor kunde inte röra läkaren, vilket också berodde på hans läderjacka.
Historia
Vissa moderna författare har sagt att pestläkare på 1300-talet bar masker som såg ut som fåglar. Medicinhistoriker säger dock att kostymen för pestläkare uppfanns av Charles de Lorme. År 1619 använde han idén om skyddskläder från huvud till tå. Den var utformad efter en soldats rustning. Den bestod av en fågelliknande mask och en lång klänning av läder (marockanskt eller levantinskt) eller vaxad duk. Kavajen gick från halsen till vristerna. Kläderna som gick ovanpå klänningen, liksom benkläder, handskar, stövlar och en hatt, var tillverkade av vaxat läder. Plaggen var impregnerade med liknande doftämnen som näbbmasken.
Dikten skrevs på 1600-talet. Den beskriver pestdoktorns kostym.
Som du kan se på bilden här,
I Rom kommer läkarna,
När de kallas till sina patienter,
På platser som drabbats av pesten,
Deras hattar och mantlar, som är nya,
De är tillverkade av oljetyg och har en mörk färg,
Deras mössor med glasögon är designade,
Deras räkningar med motmedel är alla fodrade,
Den smutsiga luften kan inte göra någon skada,
Doktorns man är inte heller orolig,
Staven i handen måste vara till för att visa
Deras ädla handel var de än går.
Jean-Jacques Manget berättar i sin bok Treatise on the Plague från 1721, som skrevs strax efter den stora pesten i Marseille, om de dräkter som pestläkarna bar i Nijmegen 1636-1637. En bild på dräkten finns på framsidan av boken. Pestläkarna i Nijmegen bar också näbbmasker. Deras rockar, leggings, hattar och handskar var tillverkade av marockoläder.
Den här dräkten bars också av pestläkare under pesten 1656. Pesten dödade 145 000 människor i Rom och 300 000 i Neapel. Kostymen gjorde folk mycket rädda eftersom den var ett tecken på att de snart skulle dö.
Kultur
Kostymen bars av en commedia dell'arte-figur som kallades Il Medico della Peste (Pestdoktorn). Han bär en speciell mask som pestdoktor. Den venetianska masken var normalt vit. Den bestod av en näbb och runda ögonhål. Ögonhålen var täckta med klart glas. Det är en av de mest unika maskerna som bärs under karnevalen i Venedig.
