Rödspätta – arter, utseende och utbredning
Upptäck rödspättans tre arter, deras kännetecken och utbredning — från Alaska till Europa. Faktaspäckad guide om utseende, habitat och skillnader.
Rödspätta är det gemensamma namnet på tre arter av plattfiskar:
- Alaska rödspätta, Pleuronectes quadrituberculatus.
- Amerikansk rödspätta, Hippoglossoides platessoides.
- Europeisk rödspätta, Pleuronectes platessa
Rödspätta kan också betyda:
- i vardagligt språk i Sverige oftast just Pleuronectes platessa (europeisk rödspätta), den art som vanligtvis säljs och serveras i svenska butiker och restauranger.
- i fiskbranschen kan benämningen ibland användas generellt för plattfiskar med liknande utseende, vilket gör att märkningen kan variera mellan länder och leverantörer.
Utseende och identifiering
Rödspättor är högra-sided plattfiskar (ögonen sitter på höger sida när fisken ligger med undersidan mot botten). Gemensamt för arterna är en platt, oval kropp med en slät undersida och en översida som kan vara brunaktig till olivgrön, ofta med karakteristiska röda eller orange fläckar hos europeisk rödspätta. Särskiljande drag:
- Europeisk rödspätta (P. platessa): har tydliga rödorange fläckar på ryggsidan, rundad kropp och små taggar vid ögonregionen.
- Amerikansk rödspätta (H. platessoides): liknar europeisk rödspätta men har skillnader i färgton och fläckmönster samt lever i västra Atlanten.
- Alaska rödspätta (P. quadrituberculatus): oftast mindre, med ett något annorlunda fläckmönster och lever i nordligare, Stilla havs‑områden.
Utbredning och habitat
- Europeisk rödspätta: finns i östra Atlanten från Barents havet i norr ner till Biscayabukten och södra Nordsjön; trivs på sand- och lerbottnar från grunda kustområden till hundratals meters djup.
- Amerikansk rödspätta: förekommer i nordvästra Atlanten, från Grönland och Kanada söderut längs Nordamerikas östkust.
- Alaska rödspätta: lever i norra Stilla havet och Beringhavet, vanligen på kalla, djupare bottnar.
Livscykel och beteende
Rödspättor är bottenlevande och livnär sig främst på maskar, små kräftdjur och andra bottendjur. De leker vanligtvis under vinter eller tidig vår; äggen är pelagiska och drivs med strömmarna tills larverna utvecklas och genomgår metamorfosen till bottenlevande juvenilstadier. Tillväxt, mognad och livslängd varierar mellan arter och populationer.
Fiske, användning och matlagning
Rödspätta är en populär matfisk i Europa och Nordamerika. Den fångas kommersiellt med trål och nät. Filéer från europeisk rödspätta är vanliga i butik och på restauranger — de är fasta, vita och passar för stekning, panering eller ugnsbakning. I Sverige är rödspätta ett klassiskt val till enkel panering och servering med potatis eller sallad.
För konsumenter som vill välja hållbart: kontrollera märkningar som MSC eller nationella rekommendationer, eftersom beståndens status och fångstmetoder påverkar hur hållbar en viss fisk är.
Bestånd och skyddsåtgärder
Några bestånd av rödspätta har varit hårt fiskade och har krävt förvaltningsåtgärder som kvoter, fångstbegränsningar och krav på redskap för att minska bifångst och bottenpåverkan. Bottentrålning kan skada bottnarnas ekosystem, vilket är en viktig fråga i förvaltningen av rödspättefisket.
Skillnader mellan arterna – kort sammanfattning
- Geografi: Alaska (Stilla havet), Amerikansk (västra Atlanten), Europeisk (östliga Atlanten).
- Utseende: alla är platta och högersidiga men fläckmönster, kroppsstorlek och färg varierar.
- Användning: alla tre kan ätas, men den europeiska arten är vanligast i svenska sammanhang.
Om du köper rödspätta i butik och vill veta exakt art eller ursprung, fråga fiskhandlaren eller kontrollera produktmärkningen — beteckningar kan skilja sig mellan länder och leverantörer.
Sök