Doktrinen om synlighet

Enligt doktrinen om synlighet får brottsbekämpande tjänstemän samla in bevis eller smuggelgods som finns synligt när de är lagligt närvarande. Det är ett undantag från de föremål som anges i en husrannsakan och från det fjärde tilläggets skydd mot orimliga husrannsakningar och beslag. Doktrinen bygger på Förenta staternas högsta domstols beslut Horton mot Kalifornien. Domstolen ansåg att det fjärde tillägget inte förbjuder beslag utan fullmakt av bevismaterial som är synligt.

Horton-test

Det finns tre villkor, som alla måste vara uppfyllda, för att ett beslag ska kunna godkännas enligt doktrinen om vanlig synlighet:

Föremålet måste vara klart synligt för tjänstemannen,
tjänstemannen måste lagligen befinna sig på den plats där han upptäckte beviset, och
Bevisets komprometterande karaktär måste vara omedelbart uppenbar.

Villkor

För att en tjänsteman ska kunna beslagta ett föremål måste han eller hon ha sannolika skäl att tro att föremålet är bevis för ett brott eller är smuggelgods. Polisen får inte flytta föremål för att få bättre sikt. I Arizona v. Hicks (1987) befanns polisen ha agerat olagligt. Under utredningen av en skottlossning flyttade polisen - utan sannolika skäl - stereoutrustning för att registrera serienumren. Man beslagtog också tre vapen och en strumpbyxmask. Domstolen biföll svarandens yrkande om att alla bevis som hade beslagtagits skulle upphävas eftersom hans rättigheter enligt fjärde tillägget hade kränkts. Doktrinen om "plain view" har också utvidgats till att omfatta underdoktrinerna "plain feel", "plain smell" och "plain hearing".

Digitala sökningar

När brott begås använder brottslingar rutinmässigt datorer och mobila enheter. Domstolarna har hittills gett de brottsbekämpande myndigheterna en bred befogenhet att undersöka alla filer på datorer i jakt på olagligt material.