Plasma är ett fjärde tillstånd av materia.

Vad är plasma och hur bildas det?

Plasma uppstår när man tillför energi till en gas så att en del av dess elektroner lämnar atomerna – en process som kallas jonisering. Resultatet är en blandning av fria, negativt laddade elektroner och positivt laddade joner. Eftersom dessa partiklar har elektrisk laddning reagerar de kraftigt på elektriska fält och magnetfält, vilket ger plasma egenskaper som skiljer sig tydligt från en neutral gas.

I vissa fall är plasman termisk (partiklar har ungefär samma temperatur), i andra fall kan den vara icke-termisk eller "kall" (elektronerna är mycket varmare än de tunga partiklarna). Om plasman förlorar tillräckligt med energi återförenas joner och elektroner till neutrala atomer genom rekombination och den ursprungliga gasen återbildas.

Egenskaper hos plasma

  • Kollektivt beteende: Laddade partiklar påverkar varandra via långa räckvidder genom elektriska och magnetiska fält, vilket leder till vågor, flöden och instabiliteter som inte finns i vanliga gaser.
  • Quasi-neutralitet: På stora skalor är plasman i huvudsak neutral (antalet positiva och negativa laddningar är ungefär lika), men lokalt kan laddningsseparationer (t.ex. skikt och dubbel-lager) uppstå.
  • Skärmning (Debye-längd): Elektriska fält i plasman dämpas över en typisk avståndsskala kallad Debye-längden, som bestämmer hur långt en laddning påverkar omgivningen.
  • Mycket ledande: Plasman kan leda elektricitet mycket bra (i vissa fall bättre än koppar), men ledningsförmågan beror på densitet, temperatur och kollisionsfrekvenser.
  • Reagerar på magnetfält: Magnetfält kan styra och hålla fast plasma (magnetisk inneslutning), vilket utnyttjas i t.ex. forskningsapparater för fusion.
  • Bredd i temperatur och tryck: Plasman kan vara extremt het (som i stjärnor) eller relativt kall (som i lysrör); densiteten kan variera från nästan vakuum i rymden till mycket hög i stjärnors inre.

Plasma i universum och på jorden

Över 99 procent av materian i det synliga universum tros förekomma i plasmaliknande tillstånd. Många astrophysikaliska miljöer—stjärnor (inklusive solen), den interstellära gasen, solvinden och galaxernas koronor—består till stor del av plasma.

På jorden finner vi plasma i både naturfenomen och tekniska tillämpningar. Blixten är ett vardagligt exempel på plasma. I atmosfären bildas plasma också i form av norrsken (aurora) och i den laddade jonosfären som påverkar radiosignaler.

Praktiska användningar

Plasma används i många vardagliga och industriella sammanhang. Exempel:

  • Fluorescerande glödlampor och neonskyltar, där en gasjonisering ger ljus.
  • Plasmaskärmar för tv- och datorskärmar (historiskt viktiga, men på senare tid delvis ersatta av andra skärmtekniker).
  • Plasmaglober och plasmabollar—populära leksaker och prydnadsföremål som visuellt demonstrerar plasmas egenskaper.
  • Industriell användning som plasmaskärning, plasma-spraying, rengöring och aktivering av ytor samt avancerad tillverkning där plasmaetching är centralt i halvledarindustrin.
  • Forskningsinriktad användning, bland annat i försöken att utveckla kärnkraft baserad på fusion, en teknik som skulle erbjuda ren energi med mycket mindre radioaktivt avfall än dagens vanlig kärnkraft och som—om den lyckas—kunna revolutionera energiförsörjningen.

Forskning och framtida möjligheter

Plasmaforskning spänner från grundläggande studier av vågor och instabiliteter till tillämpningar som kontrollerad fusion (t.ex. tokamaker och stellaratorer), plasmadrivna rymdframdrivare (jon- och Hall-motorer), och medicinska behandlingar (så kallad plasma medicine för sårbehandling och sterilisering). Förståelsen av plasma är också central för att förutsäga rymdväder och skydda satelliter och kraftnät mot solstormar.

Säkerhet och miljöaspekter

Praktisk hantering av plasma innebär risker som höga temperaturer, elektriska faror och utsläpp av ultraviolett strålning eller bildning av ozon vid vissa processer. Industriella processer måste därför utformas med lämpliga skyddsåtgärder och avgasbehandling.

Sammanfattning

Plasma är ett grundläggande tillstånd av materia med unika egenskaper styrda av fria laddningar och elektromagnetiska fält. Det förekommer allmänt i naturen—från solen till blixtar—och har många tekniska användningar, från belysning och elektronik till potentiellt ren energi genom fusion. Forskning på plasma kombinerar både teoretiska utmaningar och praktiska tillämpningar med stor betydelse för framtida teknik och energilösningar.