Plural okunskap (pluralistisk ignorans)

Mekanismer och kännetecken

Fenomenet uppstår när offentlig beteende och privat tro divergerar. Vanliga mekanismer är:

• Social önskvärdhet och rädslan för avvikelse, som leder till tystnad eller konformt uttryck.
• Bristande information: individer ser inte andras privata åsikter och antar därför att majoriteten tänker som de offentligt framstår.
• Strukturen i det sociala nätverket, där kommunikationsmönster och segregationsgrad påverkar hur snabbt eller sakta verkliga uppfattningar blir kända. Se vidare studier om sociala nätverk.

Konsekvenser och exempel

Plural okunskap kan upprätthålla skadliga eller ineffektiva normer trots att majoriteten privat vill förändring. Typiska exempel som ofta nämns i populära analyser inkluderar:

• Stilla acceptans av alkoholvanor eller studentkultur som få egentligen stödjer.
• Tystnad i klassrum eller möten där deltagare undviker att uttrycka osäkerhet.
• Politiska eller sociala frågor där allmänheten underrapporterar sina verkliga åsikter.

Upplösning och relevanta distinktioner

Att bryta plural okunskap handlar ofta om att synliggöra privata uppfattningar: anonym opinionsmätning, öppen diskussion och informationskampanjer som visar verkliga majoritetsuppfattningar kan ändra det uppfattade normklimatet. Det är viktigt att skilja plural okunskap från andra fenomen: till exempel "false consensus effect" där individer överskattar hur vanligt deras egna åsikter är—det är i praktiken en omvänd logik jämfört med plural okunskap.

Begreppet är centralt inom socialpsykologi, sociologi och kommunikationsstudier eftersom det förklarar hur felaktiga normer kan bestå och hur social förändring ibland kräver att man först korrigerar felaktiga föreställningar om vad andra tycker.