Sociala nätverk – definition, struktur och funktion i sociologi

Upptäck sociala nätverk inom sociologi: definition, struktur och funktion — hur relationer, stöd, hierarki och nätverksmönster formar individer och organisationer.

Ett socialt nätverk är en samling människor som interagerar. Detta omfattar även grupporganisationer. De sociala relationerna kan omfatta vänskap/affekt, kommunikation, ekonomiska transaktioner, interaktioner, släktskap, auktoritet/hierarki, förtroende, socialt stöd, spridning, smitta och så vidare. Att kalla sociala relationer för ett nätverk är att uppmärksamma mönstret eller strukturen i dessa relationer: vem som är kopplad till vem och på vilket sätt.

Definition och grundläggande begrepp

Ett socialt nätverk i ett samhälle är ett mönster av relationer mellan en uppsättning människor och/eller organisationer i ett samhälle. Var och en av dessa nätverk kan innebära socialt stöd, ge människor en känsla av gemenskap och få dem att hjälpa och skydda varandra. Nätverk består av noder (individer eller organisationer) och länkar (relationer eller interaktioner). Länkarna kan vara riktade eller oriktade, starka eller svaga, tillfälliga eller bestående.

Struktur och vanliga mått

Att analysera ett nätverks struktur ger insikt i hur relationer är organiserade och hur resurser eller information kan flöda. Vanliga begrepp och mått inom social nätverksanalys (SNA) är bland annat:

• Grad (degree): antalet länkar en nod har (antal kontakter).
• Centralitet: mått som visar hur "centrala" eller inflytelserika vissa noder är (t.ex. gradcentralitet, betweenness, closeness, eigenvector).
• Densitet: andelen möjliga länkar som faktiskt existerar i ett nätverk.
• Klustring och gemenskaper (communities): grupper av noder som är tätt sammankopplade internt men mindre kopplade till omvärlden.
• Genomsnittlig vägslängd och diameter: hur många steg som krävs i genomsnitt för att nå en annan nod.
• Multiplexitet: när två personer är kopplade av flera olika typer av relationer (t.ex. kollegor och grannar).

Styrka i relationer och typer av band

Relationers styrka påverkar hur information och stöd sprids. Svaga band (t.ex. bekanta) är viktiga för att föra in ny information och möjligheter — ett fenomen som väl belysts av Mark Granovetters teori om "the strength of weak ties". Starka band (t.ex. nära vänner, familj) ger däremot emotionellt stöd och tillit. Både "bonding" (täta, internt stödjande band) och "bridging" (brobyggande, kopplar till nya grupper) är viktiga för individens och gruppens resurstillgång.

Funktioner och betydelse

Sociala nätverk fyller många funktioner:

• Praktiskt stöd och omsorg (t.ex. hjälp vid sjukdom eller katastrofer).
• Informationsspridning och rekrytering (jobb, rekommendationer).
• Social kontroll och normskapande (värderingar, beteenderiktlinjer).
• Identitet och tillhörighet: många nätverk har en egen social identitet, formell eller informell.

Hur stort ett personligt nätverk blir beror på individen och på vilken typ av relationer som beaktas. Den uppsättning människor som en person känner väl eller som en person ofta interagerar med överskrider sällan flera hundra. När ett nätverk blir större blir det svårare att upprätthålla relationer på grund av storleken. Det finns en så kallad "lag om 150" som innebär att cirka 150 personer är den bästa storleken för en by eller en stor klan, även om de flesta människor bor i mycket större städer. Vissa experter anser att ett företag har en idealisk storlek på cirka 70 personer: dessa personer och deras makar skulle också utgöra ett stort socialt nätverk.

Dynamik, spridning och påverkan

Sociala nätverk bestämmer hur snabbt och hur långt information, rykten, innovationer eller sjukdomar sprids. Nätverkets struktur (t.ex. närvaro av broar mellan grupper eller enstaka mycket centrala aktörer) påverkar vilka spridningsmönster som uppstår. Exempel på dynamiska processer är:

• Diffusion av innovationer och idéer.
• Spridning av beteenden och normer.
• Smittspridning vid epidemier — kontaktnätets form påverkar smittans utbredning och vilka åtgärder som är effektiva.

Sårbarheter och konflikter

Problemet med free rider är att någon använder det sociala nätverket men inte hjälper till när det behövs. Sociala nätverk är sårbara för detta eftersom de omständigheter där hjälp behövs, som till exempel katastrofer, inträffar överraskande. Det kan hända att någon inte kan hjälpa till vid den aktuella tidpunkten - det kan också hända att de inte är där nästa gång. Det är först långsamt som det blir uppenbart vem som bidrar till gruppens säkerhet och vem som inte gör det, eller vem som undviker denna skyldighet.

Andra sårbarheter och problem inkluderar:

• Echo chambers och polarisering — när nätverk består av likasinnade kan nya idéer blockeras.
• Segregation på grund av homophily (tendensen att välja liknande kontakter).
• Överbelastning eller sårbarhet vid bortfall av centrala aktörer (single points of failure).
• Integritets- och övervakningsrisker, särskilt i digitala nätverk.

Var bildas nätverk och vad binder dem samman?

Sociala nätverk hålls samman av gemensamma intressen. Det kan handla om arbete, ett gemensamt intresse för en sport eller ett tidsfördriv, en religion (en moské, en kyrka eller ett tempel är nästan alltid ett centrum för ett socialt nätverk). Ofta har nätverket en egen identitet som är ganska verklig, även om det kanske inte har något officiellt erkännande. Nätverken kan vara centrerade kring platser, familjer eller världsomspännande gemenskaper med gemensamma intressen.

Metoder för att studera sociala nätverk

Forskare använder flera metoder för att kartlägga och analysera nätverk:

• Enkäter och egonätverksintervjuer där individer rapporterar sina kontakter.
• Observation och etnografi för att få djupare förståelse av relationers kvalitet.
• Digitala spår (loggar från sociala medier, mobildata) för stora, dynamiska nätverk.
• Matematisk och grafteoretisk analys med hjälp av datorverktyg (t.ex. Gephi, Pajek, UCINET).

Praktiska tillämpningar

Kännedom om nätverksstruktur används inom många områden:

• Folkhälsoarbete (kontaktnät för att kontrollera epidemier).
• Politik och kampanjarbete (målgruppsanpassning via nätverk).
• Företagsorganisation och kunskapsspridning.
• Situationsbedömning vid katastrofer och krishantering.
• Marknadsföring och influencermarknadsföring (viral spridning via nätverk).

Avslutande reflektion

Sociala nätverk är både verktyg och kontexter för mänskligt handlande. Genom att förstå nätverkens struktur och funktion kan man bättre förklara varför vissa idéer sprids, varför stöd fungerar i vissa grupper men inte andra, och hur institutioner och samhällen organiseras. Samtidigt innebär nätverk både möjligheter (snabb spridning, stöd) och risker (polarisation, free riders, sårbarhet). Studier av sociala nätverk kombinerar därför teoretiska begrepp, empiriska metoder och praktiska tillämpningar för att belysa socialt liv på flera nivåer.

Frågor och svar

F: Vad är ett socialt nätverk?

F: Hur stort kan ett personligt nätverk bli?

Fråga: Vad är problemet med free rider?

F: Vad håller sociala nätverk samman?

F: Finns det några officiella erkännanden för dessa nätverk?

F: Hur ger de sociala nätverken sina medlemmar hjälp och skydd?

Sök med bokstav