Människoraser: begrepp, historia och modern vetenskap
Översikt av begreppet människoraser: historiska klassificeringar, egenskaper som använts, moderna genetiska insikter, skillnaden mellan ras och etnicitet samt praktiska och sociala konsekvenser.
Översikt
Begreppet människosläktet har historiskt delats in i olika "raser" för att beskriva grupper med gemensamma yttre drag. Termen används i både vardagligt och administrativt språk men har skiftande betydelse beroende på sammanhang. I äldre litteratur och folkbokföring har indelningar ofta baserats på synliga egenskaper såsom visuella egenskaper eller andra fysiska kännetecken som hudfärg och kroppsform.
Bildgalleri
10 Bilder
Kännetecken som använts
Historiska uppdelningar av människoraser utgick ofta från fysiska drag. Vanliga exempel är:
- Kraniets form och proportioner.
- Ansiktsdrag såsom näsform eller ögonens utseende.
- Hårtyp, till exempel lockigt, rakt eller vågigt.
- Hudfärg, som ofta har använts som en tydlig markör.
Dessa yttre egenskaper är konkreta men förenklar ofta verklig biologisk variation, eftersom många drag förändras gradvis mellan populationer (s.k. klinal variation) och påverkas av både genetik och miljö.
Historisk utveckling
Idén om uppdelning i raser utvecklades särskilt under 1700– och 1800-talen i samband med naturliga klassificeringar och etnografiska studier. Vissa vetenskapsmän försökte skapa hierarkier och kategorier som senare användes i politiska och ideologiska syften, till exempel i kolonialism och rasideologier. På samma gång har administrativa system fortsatt att föra in förenklade kategorier i register och siffror, till exempel i folkräkningar.
Modern vetenskaplig syn
Idag menar många forskare att biologiskt meningsfulla "raser" inte kan definieras för människor på samma sätt som för andra arter. Begreppet taxonomiskt använd ras i zoologi bygger på tydliga genetiska och reproduktiva skillnader mellan populationer, något som inte stämmer väl överens med mänsklig genetisk variation. I stället talar forskare ofta om populationer, genetiska kluster eller ancestry. I socialvetenskapen och folkhälsa används också begreppet etnicitet för att fånga kultur, språk och identitet, vilket skiljer sig från biologiska beskrivningar.
Användning och konsekvenser
Kategorier som kallas raser har praktiska effekter. De används i statistik, medicinsk forskning och politik för att identifiera ojämlikheter i hälsa, utbildning eller diskriminering. Samtidigt varnar experter för att förenklade rasbegrepp kan förstärka stereotyper och legitimera orättvisor. Inom medicin kan uppdelning efter självrapporterad grupp vara en provisorisk markör för risker men bör kompletteras med individuell medicinsk bedömning och genetisk kunskap.
Skillnader, missuppfattningar och viktiga fakta
- Ras ≠ etnicitet: Etnicitet omfattar kultur, språk och historia, medan ras ofta syftar på fysiska drag.
- Inom-grupp-variation: Det finns ofta större genetisk variation inom en lokal grupp än mellan två olika grupper.
- Klinal fördelning: Många egenskaper skiftar gradvis över geografiska områden, inte i skarpa gränser.
- Förändring över tid: Egenskaper som hudfärg kan förändras relativt snabbt i evolutionära termer beroende på miljö och selektion, något som lyfts fram i genetiska studier.
- Social konstrukt: Begreppet ras är i hög grad socialt och historiskt format—det har använts både för att beskriva människor och för att rättfärdiga politiska system.
Sammanfattningsvis är "människoraser" ett begrepp med både historiska rötter och betydande sociala konsekvenser, men dess biologiska användbarhet är begränsad och omdiskuterad. För den som söker fakta rekommenderas att skilja mellan genetisk population, social identitet och administrativa kategorier, och att ha källkritik när man möter förenklade indelningar.
Vid fördjupning kan följande uppslag vara användbara: begreppsöversikt, utseendefaktorer, hudfärg och anpassning, kranialmätningar, ansiktsdrag, hårtyp, officiella klassificeringar, etnicitetens roll och taxonomiska jämförelser.
Tävlingarna
1700- och 1800-talen
Johann Friedrich Blumenbachs klassificering, som först föreslogs 1779, användes i stor utsträckning på 1800-talet, med många variationer.
- den etiopiska/svarta rasen.
- den kaukasiska rasen/den vita rasen
- den mongoliska/gula rasen
- den amerikanska/röda rasen
- den malajiska/bruna rasen
Det tidiga 1900-talet
Vid första världskriget delade de vetenskapligt lagda européerna upp den "vita rasen" i tre eller fyra förmodade underraser, vilka var:
- Blont hår, blå eller grå ögon = arier/nordiska (t.ex. i norra Europa från Ryssland till norra Storbritannien)
- Mörkhårig, vit hud, bruna ögon = alpin (t.ex. vissa ryssar, centralfransmän, norditalienare, österrikare, sydtyskar, östeuropéer och walesare).
- Mörkhårig, solbränd/olivfärgad hud, bruna ögon = Medelhavsmedborgare (t.ex. syditalienare, sydspanjorer, sydfranska, greker och malteser).
- Rött hår, solbränd/olivfärgad eller vit hud, bruna ögon, gröna, blå eller hasselblå ögon = anglo-keltiska/gaeliska (t.ex. skottar, irländare och holländare).
Det fanns många fördomar baserade på detta sätt att se på världen. Både européer och asiater ansåg sig vara överlägsna de andra hudfärgerna. Rasism, en icke-vetenskaplig teori eller ideologi, var att en viss ras var överlägsen eller underlägsen. Den hävdade att det i de raser som utgör människosläktet finns djupa, biologiskt betingade skillnader. Den hävdar också att raserna bör leva separat och inte gifta sig med varandra. En anhängare av rasism kallas rasist. Dessa attityder stödde i sin tur det afrikanska slaveriet, apartheid, Jim Crow-lagarna, nazismen och den japanska imperialismen.
Mitten av 1900-talet
I mitten av 1900-talet delade den amerikanska antropologen Carleton S. Coon in mänskligheten i fem raser:
- Caucasoid (vit) ras
- Negroid (svart) ras
- Capoid (Bushmen/Hottentotter) ras
- Mongoloid (orientalisk/merindisk) ras
- Australoid ras (australiensiska aboriginer och papuaner)
I sin banbrytande bok The Races of Europe definierade Coon den kaukasiska rasen som innefattande Europa, Centralasien, Sydasien, Mellanöstern, Nordafrika och Nordostafrika. Hans arbete fick några anklagelser om föråldrat tänkande eller ren rasism från några kritiker, men en del av den terminologi han använde fortsätter att användas än idag, även om suffixen "-oid" nu delvis har fått negativa konnotationer.
Under 2000-talet kom Coons roll under ytterligare kritisk granskning när professor John P Jackon Jr noterade att den amerikanske Coon "aktivt hjälpte segregationisternas sak i strid med sina egna normer för vetenskaplig objektivitet".
Ras och intelligens (IQ)
Intelligenstest (i form av resultat i standardiserade test) utvecklades först i början av 1900-talet. Tanken var då att identifiera elever som sannolikt behövde mer hjälp i skolan. Många intelligenstest bygger på att den person som testas har en viss kulturell bakgrund. Studier har visat att intelligenstester är partiska mot vissa grupper av människor. Det är problematiskt att jämföra resultaten från olika tester för olika kulturer. Forskare har hävdat att på grund av kulturella skillnader kan standardiserade IQ-test inte användas i många samhällen.
Bilder och kartor
· 
En rasåtskillad busstation i Durham, North Carolina, 1940. Jim Crow-lagarna separerade delar av Amerika mellan svarta och vita.
· 
En biljardhall för enbart afroamerikaner i Memphis, Tennessee, 1939.
· 
Caféet har två ingångsdörrar till två rum: en för endast "vita" och en för endast "färgade".
· 
En afroamerikansk ungdom vid en vattenfontän som endast är avsedd för färgade vid en gräsmatta på en domstol i Halifax, North Carolina, 1938.
· 
En grupp vita människor som röstar för vit stolthet.
· 
Norrmännen klassades som "arier".
· 
Portugiserna klassades som "medelhavsbor".
· 
Borgmästare Anatolij Pushkov från Togliatti i Ryssland skulle ha klassats som en "alpinist". Han valdes 2008.
· 
Araberna klassificerades som "Mellanöstern".
· 
Uigurer klassades som "orientaler".
· 
Den vietnamesiska Hmong-stammen klassades som "orientaler".
· 
Amerindianer, som apacherna, klassades som "orientaler".
· 
Komierna i Sibirien klassades som förmodade "orientaler" eller som en blandning av orientaler och arier.
· 
Azeris skulle ha klassificerats som antingen "orientaler" eller "mellanöstern".
· 
Indier klassificerades som "indier".
· 
Gambier klassades som "negrer".
· 
Inuiterna klassificerades en gång i tiden felaktigt som en "tidig utbrytning" av människosläktet.
· 
Samerna klassificerades också en gång i tiden som en förmodad tidig utbrytning av människosläktet.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är definitionen av termen ras eller rastillhörighet?
S: Termen ras eller rasgrupp avser indelning av den mänskliga arten i grupper baserade på visuella egenskaper som hudfärg, kranium, ansiktsdrag eller hårtyp.
F: Vilka är de mest använda mänskliga rastyperna?
S: De mest använda mänskliga rastyperna är de som baseras på visuella egenskaper som hudfärg, kranium, ansiktsdrag eller hårtyp.
F: Vad säger modern biologi om förekomsten av mänskliga raser?
S: Modern biologi säger att det bara finns en mänsklig ras.
F: Vad betyder ordet ras inom sociologin?
S: Inom sociologin syftar ordet ras på hur människor reagerar olika på individer baserat på deras visuella egenskaper, t.ex. hudfärg.
F: Varför ber folkräkningsformulär ibland människor att beskriva sitt etniska ursprung?
S: Folkräkningsformulär ber ibland människor att beskriva sitt etniska ursprung som ett sätt att fråga "vilken rasgrupp tror du att du tillhör?"
F: Är det korrekt att dela in människor i raser baserat på visuella egenskaper?
S: Nej, modern biologi säger att det bara finns en mänsklig ras, och att dela in människor i raser baserat på visuella egenskaper är inte korrekt.
F: Varför reagerar människor olika på individer baserat på deras visuella egenskaper, t.ex. hudfärg?
S: Människor reagerar på olika sätt på individer baserat på deras visuella egenskaper, t.ex. hudfärg, på grund av samhälleliga faktorer, t.ex. stereotyper och fördomar.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Människoraser: begrepp, historia och modern vetenskap Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/80682
Källor
- schools.tdsb.on.ca : "Does race exist?"
- nature.com : nature.com/articles/ng1455?error=cookies_not_supported&code=cf86dac3-296c-47dc-8665-bdcba…
- npr.org : Your family may once have been a different color
- aleph0.clarku.edu : On the geographical distribution of the chief modifications of mankind
- books.google.com : The anthropological treatises of Johann Friedrich Blumenbach
- snpa.nordish.net : The origin of races
- bartleby.com : The American Heritage Book of English Usage
- springerlink.com : “In ways unacademical”: the reception of Carleton S. Coon's The Origin of Races. Journal of the History of Biology.
Socialdarwinism och ras
Med socialdarwinism avses olika ideologier som bygger på tanken att konkurrensen är aktiv bland alla individer, eller till och med hela nationer, som en social utveckling i mänskliga samhällen.
Det är en social anpassning av teorin om naturligt urval som föreslogs av Charles Darwin. Naturligt urval förklarar framgång i olika djurpopulationer som resultatet av konkurrens mellan enskilda organismer om begränsade resurser. Denna idé är allmänt känd som "survival of the fittest", en term som först användes av Herbert Spencer, inte av Darwin.
Fascistiska rörelser har ofta haft socialdarwinistiska åsikter om nationer, raser och samhällen I Nazityskland använde nazisterna socialdarwinismen för att främja sin rasistiska idé om att den tyska nationen var en del av den ariska rasen och trodde på tävling mellan raser. Nazisterna försökte stärka den "ariska rasen" i Tyskland genom att mörda dem som de betraktade som underlägsna. Med detta menade de judar, slaver, romer, homosexuella och funktionshindrade.