Polity – definition av politisk, självständig enhet (stat, rike, hövdingadöme)
Polity — Förklaring av politisk, självständig enhet: vad som definierar stat, rike eller hövdingadöme, organiserad makt, territoriell kontroll och legitimt styre.
En polity är en grupp människor som är sammanförda genom någon form av politisk överenskommelse och som anser sig utgöra en självständig enhet. Den politiska överenskommelse som förenar gruppen kan vara av olika slag: det kan vara en skriven konstitution eller till och med ett oskrivet erkännande och respekt för en hierarki inom gruppen. Beroende på storleken på polityn kan den organiseras av en regering eller andra, enklare former av hierarki. Det är viktigt att inse att termen polity kan användas för att hänvisa till stora enheter som stater, imperier och kungadömen, men också till mindre enheter som hövdingadömen. Det som räknas när man kallar en viss grupp för "en polity" är inte dess storlek eller vilken regeringsform den har. För att en grupp ska kunna kallas "en polity" måste den vara en organiserad och självständig grupp som har exklusiv rätt att använda en viss del av landet.
Vad kännetecknar en polity?
- Organisation: En polity har någon form av styrning eller institutioner som kan fatta beslut för gruppen — allt från komplexa byråkratiska system till enkla ledarskapsstrukturer.
- Territoriell kontroll: Den utövar i praktiken exklusiva rättigheter över ett geografiskt område, det vill säga kontroll över mark, resurser och gränser.
- Monopol på legitim våldsutövning: I många fall har polityn myndigheter eller ledare som upprätthåller ordning och säkerhet, ett begrepp som ofta förknippas med Max Webers definition av staten som den som har monopol på legitim våldsutövning inom sitt territorium.
- Folkmängd och medlemskap: Det finns en definierad befolkning eller medlemsgrupp som erkänner de politiska arrangemangen — medborgarskap, underordning eller lojalitet.
- Kapacitet att agera externt: Många polities kan föra förhandlingar, ingå avtal eller föra krig med andra grupper, även om formell internationell erkänsla inte alltid krävs för att en enhet ska fungera som en polity internt.
Olika former och exempel
Begreppet polity är avsiktligt brett. Exempel på polities inkluderar:
- Moderna stater och imperier.
- Kungadömen, furstendömen och andra monarkier.
- Hövdingadömen, klaner och stamkonfederationer där lojalitet bygger på släktband eller traditionell auktoritet.
- Stadsstater, koloniala entiteter, och även lösa federala eller konfederativa förbund.
Skillnad mellan "polity" och "stat"
Medan termen stat ofta används i juridisk och internationell mening (med fasta kriterier för suveränitet och erkännande), är polity ett vidare och mer deskriptivt begrepp. En polity behöver inte ha formell suveränitet i internationell rätt för att fungera som en politisk enhet internt. Begreppet är därför användbart inom statsvetenskap, antropologi och historia för att beskriva både formella och informella politiska organisationer.
Hur förändras polities?
Polities är dynamiska: de kan växa, splittras, integreras i större enheter eller försvinna. Förändringar kan drivas av krig, ekonomiska förändringar, kulturella skiften, teknologiska framsteg eller processer som statbyggande och kolonisation. Institutioner, legitimitet och kontroll över resurser avgör ofta hur stabil en polity är över tid.
Användning i forskning och vardagligt språk
Inom akademin används termen för att analysera politiska organisationer över tid och mellan kulturer utan att förutsätta en viss typ av regering eller storlek. I vardagligt språk kan ordet ibland låta tekniskt; därför används ofta närliggande ord som "politisk enhet", "gemenskap" eller "styresmakt" beroende på sammanhanget.
Sammanfattningsvis: En polity är en organiserad, självständig politisk enhet som utövar kontroll över människor och ett territorium. Begreppet omfattar både stora, formella stater och små, informella samhällen och betonar funktioner som organisation, territoriell kontroll och förmåga att upprätthålla ordning snarare än en specifik regeringsform.
Frågor och svar
F: Vad är ett statsskick?
S: Ett statsskick är en grupp människor som förs samman genom någon form av politisk överenskommelse och som anser sig utgöra en självständig enhet.
F: Vilka typer av politiska överenskommelser kan ena ett statsskick?
S: Den politiska överenskommelse som förenar gruppen kan vara av olika slag: det kan vara en skriven konstitution eller till och med ett oskrivet erkännande och respekt för en hierarki inom gruppen.
F: Vad kan organisera ett statsskick beroende på dess storlek?
S: Beroende på hur stort samhället är kan det organiseras av en regering eller andra, enklare former av hierarki.
F: Kan termen polity bara avse stora enheter som stater, imperier och kungadömen?
S: Nej, termen polity kan också avse mindre enheter som hövdingadömen.
F: Vad är det som gör att en viss grupp kan kallas "en polity"?
S: Det som avgör om en viss grupp kallas "ett statsskick" är inte dess storlek eller vilken regeringsform den har. För att kallas "ett statsskick" måste en grupp vara en organiserad och autonom grupp som har exklusiv rätt att använda en viss del av marken.
F: Vad krävs för att en grupp ska betraktas som en polity?
S: För att betraktas som en polity måste en grupp vara en organiserad och autonom grupp som har exklusiva rättigheter att använda en specifik del av marken.
F: Kan en polity ha en skriven konstitution eller ett oskrivet erkännande och respekt för en hierarki?
S: Ja, en polity kan ha en skriven konstitution eller till och med ett oskrivet erkännande och respekt för en hierarki inom gruppen för att ena sina medlemmar.
Sök