Vad är en stat? Definition och de viktigaste kännetecknen

Definitionen ovan är mycket bred. Den bygger på idéer från Georg Jellinek (1851-1911). Andra personer hade andra idéer:

• Max Weber (1864-1920) hade en annan definition: Enligt honom är en stat en gemenskap av människor som har "monopol på att legitimt använda fysiskt våld inom ett väldefinierat område".
• En annan definition kommer från statsvetenskapen: En stat är ett system av offentliga institutioner som har till uppgift att reglera samhällsfrågorna.
• Vissa filosofer, som Aristoteles, Rousseau och Hegel, hade en moralistisk syn: Enligt dem uppstår ett tillstånd när individerna når sina och samhällets mål. Enligt Hegel är staten orsaken till att Gud kom till världen; den är förnuftets makt. Detta förnuft manifesterar sig som hans vilja.

På grund av de olika definitionerna finns det ingen allmänt accepterad definition av stat. Den definition som ges i början av artikeln är numera en del av folkrätten.

Tidiga stater

De tidigaste staterna var bara mänskliga bosättningar. En grupp jordbrukare och köpmän som arbetar tillsammans kan vara "stater" eftersom människor kan kontrollera dem och skydda dem.

Mer organiserade stater kan vara monarkier, som det tidiga Egypten under farao. Därefter följde större, mer militärbaserade stater som det babyloniska imperiet och det romerska imperiet. De mest kända tidiga staterna var dock de antika grekiska stadsstaterna. En del av dem hade demokrati.

Från militär till modern stat

När den militärbaserade staten, Romarriket, föll bildades många små stater som också var militärbaserade och styrdes av en kung. Dessa stater samarbetade inte ofta och kriget rasade. Men när folk inom själva staten började slåss (det som kallas inbördeskrig) var kungarna tvungna att sluta fred och inrätta parlament.

Moderna stater

De moderna staterna började snart växa fram i slutet av 1400-talet. De viktigaste staterna i Europa var:

• England under Tudorerna
• Spanien under den habsburgska
• Frankrike under bourbonerna
• Ryssland under Katarina den stora och Alexander II av Ryssland

Alla dessa stater försökte förbättra sin politik och ekonomi och blev mer och mer lika dagens stater. De skapade ordentliga gränser för sina länder och arbetade mer med makten inom själva staten, till exempel kyrkan och adeln. De skapade arméer, skattesystem och ambassader, allt för att göra dem mer mäktiga och stabila.

Statstyperna kan delas in i två kategorier: demokrati och diktatur. Men bara för att en grupp stater är demokratiska betyder det inte att de följer samma regler. Iran, Pakistan, Frankrike, Tyskland och Förenta staterna är alla stater. Var och en av dem ser sig själv som en demokrati. Var och en av dem har dock en annan uppfattning om vad demokrati egentligen innebär.

Olika tillstånd av samma "kategori" kan också fungera olika. Exempelvis kan två demokratiska stater vara helt olika om den ena har en välutbildad polis eller armé medan den andra inte har det. Därför säger ordet "stat" bara vilken typ av regering som staten följer (demokratisk eller diktatur) och säger inget om själva landet.

Underkategorier till staten

Det finns många undertyper av stater som förgrenar sig från demokrati och diktatur. De viktigaste är pluralism, marxism och institutionalism.

Pluralism

Pluralism har varit mycket populärt i USA. Den visar staten som en neutral plats för att lösa tvister mellan andra stater. Pluralismen gör det möjligt för varje grupp av människor att tala om för staten vad den ska göra. Denna typ av stat kallas för en polyarki.

Även i en pluralistisk stat är politik, militär och ekonomi förenade och arbetar tillsammans. Detta innebär att all makt i staten är "spridd" bland de människor som bor där.

Marxismen

Marxismen är en ideologi som förespråkar arbetarnas och arbetarnas rättigheter i samhället. Den startades av Karl Marx och Friedrich Engels. Marxismen förkastar idén om att en stat är till för att skydda företagens intressen och är definitivt inte en neutral plats för att lösa tvister.

En marxistisk stats viktigaste uppgift är att skydda bondeklassernas arbetssituation och ekonomiska situation. Med sådana reformer fokuserar en marxistisk stat på att kollektivisera resurser och skapa en planerad ekonomi för att garantera arbetarnas välfärd.

Både marxistiska och pluralistiska stater måste reagera på de aktiviteter som utförs av grupper av människor i själva staten. Institutionalistiska stater ser inte sig själva som "instrument" som ska kontrolleras, de är snarare bara geografiska områden. Inom detta område bildar människorna bara grupper själva. En institutionalistisk stat kan bestå av både marxistiska och pluralistiska människor, som båda har makt att kontrollera sig själva och inte påverka de andra parterna i staten.

Anarkism är när en grupp människor har fullständig frihet och inte tror på någon stat alls. Anarkister är mycket lika marxister, men de tror (tvärtemot marxister) att ett land kan fungera utan att en stat tvingar människor att göra något. Lag och ordning är inte nödvändiga.

Anarkister (som Bakunin och Kropotkin på 1800-talet) vill ofta ha en form av marxism, men ignorerar vissa av dess regler. De vill att arbetarna ska sköta sig själva och helt enkelt få betalt för vad de gör, i stället för att få lön.

• Land
• Självständig stat
• Internationella förbindelser
• Lista över suveräna stater
• Montevideokonventionen
• Nation
• Socialt kontrakt
• Delstat i USA
• Enhetsstat
• Provins
• Politisk ekonomi
• Konstitutionell ekonomi
• Lokala myndigheter