Egyptens president – roll, makt och Abdel Fattah el-Sisi

Utforska Egyptens presidentämbete, maktbalans och Abdel Fattah el-Sisis roll som statschef och överbefälhavare — historia, politik och inflytande.

Egyptens president (arabiska: رئيس جمهورية مصر العربية) är Egyptens statschef. Presidenten är samtidigt överbefälhavare för de väpnade styrkorna och chef för den verkställande delen av den egyptiska regeringen. Presidentens ämbete innefattar både ceremoniella uppgifter och betydande verkställande makt, bland annat inom försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik. Den nuvarande presidenten är Abdel Fattah el-Sisi, i tjänst sedan den 8 juni 2014.

Befogenheter och ansvar

• Utnämningar: Presidenten utser premiärminister och, i praktiken, ministrar och andra nyckelposter i staten.
• Försvar och säkerhet: Som överbefälhavare leder presidenten de väpnade styrkorna och har central roll i frågor som rör nationell säkerhet.
• Lagar och dekret: Presidenten undertecknar lagar, kan initiera lagstiftning och i vissa situationer utfärda dekret med rättslig verkan enligt konstitutionens bestämmelser.
• Utrikespolitik: Presidenten representerar Egypten i internationella relationer, sluter avtal och kan föra förhandlingar med andra stater.
• Nödfall och undantagsmakter: I extraordinära situationer kan presidenten åberopa särskilda befogenheter för att hantera kriser — regelverket för sådana åtgärder bestäms av konstitution och lagar.

Val och mandatperiod

Presidenten väljs i allmänna, direkta val. Konstitutionella bestämmelser har förändrats över tid: 2014 års författning fastställde ramar för mandatperioder och begränsningar, och 2019 genomfördes ändringar som bland annat förlängde mandatperioden och justerade villkoren för omval. Valens genomförande och frihet har varit föremål för politisk debatt och internationell granskning.

Historisk bakgrund

Ämbetet som president i dagens mening bildades efter avskaffandet av monarkin 1953. Under decennierna som följde har presidentämbetet varit landets centrala politiska institution. Perioder av starkt personkult och militärt inflytande har avlöst varandra — framträdande presidenter som Gamal Abdel Nasser, Anwar as-Sadat och Hosni Mubarak har format landets moderna historia. Efter folkrörelsen 2011 avsattes Mubarak, och 2012 valdes Mohamed Morsi till president i ett val som följdes av stora politiska spänningar. Morsi avsattes av militären 2013 i samband med omfattande protester, och Abdel Fattah el-Sisi, som då var försvarsminister, blev sedermera president efter valet 2014.

Abdel Fattah el-Sisi

Abdel Fattah el-Sisi är tidigare general och tjänstgjorde som försvarsminister innan han i juli 2013 ledde militära åtgärder som avsatte president Morsi. El-Sisi ställde upp i presidentvalet 2014 och valdes samma år. Han återvaldes 2018 och genomförde ytterligare ett presidentval 2023. Under hans tid vid makten har fokus legat på säkerhetspolitik, bekämpning av islamistisk väpnad verksamhet, omfattande infrastrukturprojekt (som ny administrativ huvudstad och satsningar på transportnät) samt ekonomiska reformer, inklusive samarbete med internationella finansinstitutioner. Hans regering har samtidigt kritiserats av mänskliga rättighetsorganisationer för inskränkningar i yttrandefriheten, förföljelse av oppositionella och begränsningar av civilsamhället.

Kritik och internationella reaktioner

Presidentämbetet och hur makten utövas i Egypten har väckt både inhemsk och internationell diskussion. Å ena sidan har regimen erhållit stöd från vissa regionala och internationella aktörer för sin stabilitetspolitik och säkerhetssamarbete. Å andra sidan lyfter människorättsorganisationer och politiska kritiker fram problem med rättssäkerhet, begränsningar av politiskt deltagande och inskränkningar av medier och föreningsfrihet. Dessa frågor påverkar hur val och styrning i Egypten uppfattas globalt.

Succession och ansvarsfördelning

Konstitutionen innehåller bestämmelser för vad som ska ske vid tillfällig frånvaro eller vakans i presidentämbetet, samt för de institutioner som kan kontrollera och pröva presidentens agerande. I praktiken är makten i Egypten starkt centrerad vid presidentämbetet och de säkerhetsinstitutioner som står nära statsmakten.

Sök med bokstav