Rysslands president är statsöverhuvud och chef för den verkställande makten i Rysslands centralregering samt överbefälhavare för de ryska väpnade styrkorna. Presidentens befogenheter och roll regleras huvudsakligen i den ryska grundlagen från 1993, men har förändrats och tolkats olika över tid genom lagar, konstitutionella ändringar och politisk praktik.

Den nuvarande presidenten är Vladimir Putin. Boris Jeltsin var Rysslands första president, Vladimir Putin var den andra och fjärde och Dmitrij Medvedev den tredje. Presidentens uppgifter anges i den ryska konstitutionen från 1993. Presidenten leder Ryska federationens utrikes- och inrikespolitik och utgör en central maktfaktor i statens institutionella struktur.

Roll och huvudsakliga befogenheter

Presidentens konstitutionella befogenheter omfattar bland annat:

  • att representera Ryssland i utrikesrelationer och ingå internationella fördrag;
  • att vara överbefälhavare för de väpnade styrkorna och leda nationell säkerhets- och försvarspolitik;
  • att utfärda dekret och direktiv som har omedelbar verkan inom ramen för grundlagen och lagar;
  • att nominera premiärminister och, i praktiken, påverka sammansättningen av regeringen (statsrådet), där Duman (underhuset) prövar och godkänner presidentens kandidat till premiärminister;
  • att utse höga ämbetsmän, domare, ambassadörer och ledamöter i viktiga statliga organ, ofta i samråd med eller med godkännande av andra institutioner;
  • att bevilja benådningar, utdela utmärkelser och medaljer;
  • att utlysa undantagstillstånd eller mobilisering under vissa omständigheter.

Presidenten leder också säkerhetsrådet och har stor administrativ kontroll genom Kansliet för presidenten (Presidential Administration), en central aktör i utformningen av policies och daglig styrning.

Val, mandatperiod och villkor

Presidenten väljs genom allmänna, direkta val i en tvåomgångsordning om ingen kandidat får över 50 procent i första omgången. Kandidater måste uppfylla grundlagsstadgade krav, bland annat en åldersgräns (minst 35 år), boendekrav (ofta minst 10 års stadigvarande uppehåll i Ryssland) och får inte ha främmande medborgarskap eller utländskt uppehållstillstånd. Mandatperioden är sedan 2012 sex år (före 2012 var mandatperioden fyra år).

Konstitutionen innehöll tidigare bestämmelsen om högst två på varandra följande mandatperioder. Genom förändringar och tolkningar har dessa regler kommit att tillåta nuvarande president att kandidera fler gånger än tidigare, bland annat genom en grundlagsändring 2020 som nollställde antal tidigare innehasna perioder för vissa företrädare.

Historia och utveckling

Den första invigningen ägde rum den 10 juli 1991 efter Sovjetunionens sammanbrott. När Michail Gorbatjov avgick och Sovjetunionen upplöstes övergick den Ryska federativa socialistiska sovjetrepubliken till att bli den självständiga Ryska federationen. Under 1990-talet stärkte den ryska presidentposten sin position, särskilt efter konstitutionella konflikter 1993 som ledde till en ny konstitution med en stark presidentmakt.

Sedan 2000 har tillträdesdagen för presidenten traditionellt hållits kring den 7 maj. Politiska skeenden under 2000-talet — bland annat maktförskjutningar mellan president- och premiärministerämbetet, reformer av valregler och författningsändringar — har påverkat både hur makten utövas och vem som kan inneha ämbetet över tid.

Avsättning, succession och tillförordnad president

Om presidenten avlider, avgår eller avsätts från sitt ämbete fungerar premiärministern som tillförordnad president tills en ersättare har utsetts. En ny president måste väljas inom en kort tidsfrist enligt de författningsbestämmelser som reglerar efterföljd (i allmänhet inom tre månader). Avsättning (impeachment) är möjligt genom en process i parlamentet där Statsduman kan väcka åtal och Federationsrådet avgör påföljden, med prövning av konstitutionella aspekter i Högsta domstolen eller Konstitutionsdomstolen beroende på omständigheterna.

Residens och symboler

Presidentens officiella arbetsplats och representation är belägen i Kreml i Moskva. Presidentämbetet åtföljs av symboler som flagga, standar och presidentens sigill, vilka används vid officiella ceremonier och representation.

Kritik och debatt

Presidentämbetet i Ryssland är föremål för betydande debatt. Kritiker lyfter fram en starkt centraliserad maktstruktur, minskad politisk pluralism och inskränkningar i oberoende medier och civilsamhälle. Förespråkare pekar på stabilitet, effektiv styrning och enhetlig utrikes- och säkerhetspolitik som argument för det starka presidentskapet. De konstitutionella ändringar och lagstiftande åtgärder som genomförts sedan 2000 har avgörande betydelse för hur makten kan utövas och vem som kan återväljas.

Sammanfattningsvis är Rysslands president en av landets mest inflytelserika institutioner med omfattande befogenheter i både inrikes- och utrikespolitik. Tolkningen och praktiska tillämpningen av dessa befogenheter har varierat med tidens politiska utveckling.