Proselyte, från grekiskans προσήλυτος/proselytos, används i Septuaginta för "främling", dvs. en nykomling i Israel, en gäst i landet, och i Nya testamentet (Strong's G4339) för en omvändelse till judendomen från hedendom. Det är en översättning av det hebreiska ordet גר/ger (Strong's H1616).