Bank of Japan (Nippon Ginkō) – Japans centralbank: roll och uppgifter

Lär dig om Bank of Japan (Nippon Ginkō): dess roll, uppgifter, penningpolitik, inflationsmål och påverkan på Japans ekonomi och finansmarknader.

Bank of Japan (日本銀行, Nippon Ginkō, BOJ), även kallad Nichigin (日銀), är Japans centralbank. Bankens huvudkontor ligger i Chuo i Tokyo.

Kort översikt

Bank of Japan grundades 1882 och är ansvarig för landets penningpolitik, utgivning av sedlar och upprätthållande av finansiell stabilitet. Under senare decennier har banken använt både traditionella ränteinstrument och stora, okonventionella åtgärder för att hantera deflationstryck och stimulera ekonomisk tillväxt.

Uppdrag och mål

BOJ:s primära mål är att upprätthålla prisstabilitet, vilket formellt innebär att sikta på en låg och stabil inflation. Sedan 2013 har banken haft ett explicit inflationsmål på cirka 2 procent. Andra viktiga uppgifter är:

• Utgivning av sedlar: BOJ ansvarar för att ge ut och säkerställa förtroendet för den japanska valutan, yenen.
• Betalningssystem: Driva och övervaka nationella betalnings- och uppgörelsesystem, inklusive BOJ-NET, för att säkerställa att betalningar fungerar effektivt och säkert.
• Finansiell stabilitet: Övervaka risker i det finansiella systemet och, vid behov, tillhandahålla likviditet för att hantera marknadsstörningar.

Penningpolitiska verktyg

BOJ använder en kombination av verktyg för att styra kreditvillkor och inflation:

• Styrräntor: Kortfristiga räntesatser styr den allmänna kostnaden för lån.
• Negativ ränta: Införd 2016 som ett sätt att stimulera utlåning och konsumtion genom att belasta överskottsreserver hos banker.
• Stora tillgångsköp: Kvantitativa och kvalitativa lättnader (QQE) som innebär omfattande köp av statsobligationer (JGB), samt köp av aktieindexfonder (ETF) och fastighetsfonder (J-REITs) för att påverka finansieringsvillkor och tillgångspriser.
• Yield Curve Control (YCC): Sedan 2016 riktar BOJ både på korta räntor och på nivån för längre räntor (t.ex. 10-årsräntan) för att styra räntekurvan.
• Okonventionella åtgärder vid kris: Likviditetsfaciliteter och specialprogram vid stora störningar, såsom vid naturkatastrofer eller under pandemin.

Organisation och ansvarsfördelning

Banken leds av en styrelse, Policy Board (monetära politikens beslutande organ), som består av nio ledamöter: guvernören, två vice guvernörer och sex övriga ledamöter. Guvernören utses av Japans kabinett och måste godkännas av parlamentet (Diet). Bank of Japan är formellt oberoende i sin penningpolitiska beslutsfattning, men samarbetar och koordinerar ofta med regeringen och Finansministern i frågor som rör den bredare ekonomiska politiken.

Historiska milstolpar

• 1882: Bank of Japan grundas som centralbank för det moderna Japan.
• 1990-tal och 2000-tal: Banken anpassar politiken för att hantera långvarig låg inflation och perioder av ekonomisk stagnation.
• 2013: Introduktion av ett tydligt inflationsmål (cirka 2 %) och omfattande kvantitativa lättnader under guvernör Haruhiko Kuroda.
• 2016: Införande av negativ ränta och Yield Curve Control för att stabilisera räntestrukturen.
• 2023: Kazuo Ueda tillträdde som guvernör (april 2023), vilket markerade en ny period i bankens politik och kommunikation.

Samarbete, tillsyn och begränsningar

Även om BOJ spelar en central roll för likviditet och stabilitet är tillsynen av enskilda banker huvudsakligen Finansinspektionens motsvarighet i Japan (Financial Services Agency). BOJ samarbetar nära med Finansdepartementet, särskilt i frågor som rör valutamarknadsinterventioner då regeringen kan besluta om åtgärder mot valutafluktuationer och BOJ kan agera som operativ partner.

Digitalisering och framtida frågor

BOJ utforskar en digital version av yenen och har bedrivit försök och proof-of-concept för ett centralbanksdigitalt betalningsmedel (CBDC), ofta kallat "digital yen". Framöver står banken inför utmaningar som demografisk förändring, globaliserade finansmarknader, och att balansera stora balansräkningar skapade av år av tillgångsköp.

Varför BOJ är viktig för Japan och omvärlden

• Beslut från BOJ påverkar räntor, lånekostnader och därmed konsumtion och investeringar i hela ekonomin.
• Som utfärdare av yenen påverkar banken internationella kapitalflöden och växelkurser.
• BOJ:s åtgärder kan få smittoeffekter på globala ränte- och aktiemarknader, särskilt genom stora köp av obligationer och andra tillgångar.

Bank of Japan är alltså en central institution för Japans ekonomi: från att trycka sedlar och driva betalningssystem till att försöka upprätthålla prisstabilitet och finansiell ordning med en blandning av traditionella och innovativa instrument.

Sök med bokstav