Suvarna Sahakari Bank – indisk kooperativbank, Agashe-skandal och upplösning
Suvarna Sahakari Bank var en privat indisk kooperativbank som grundades 1969 av Dnyaneshwar Agashe. Banken bildades för att tillgodose banktjänster, framför allt för medelklassens marathibefolkning i Pune, och fungerade som en lokal spar- och kreditinstitution med inriktning mot privatpersoner och småföretag.
Verksamhet och struktur
Som kooperativbank drevs Suvarna Sahakari Bank enligt kooperativa principer med medlemmar/kunder som insatsgivare och kunder. Banken erbjöd vanliga detaljbankstjänster som inlåning, utlåning, betalningstjänster och mindre företagskrediter. Lokalt förankrad ledning och styrelse bestod till stor del av personer från Pune-regionen, vilket gav banken ett starkt lokalt kundunderlag under decennier.
Skandal och anklagelser
Efter den uppmärksammade BCCI-valskandalen 2004 – där Dnyaneshwar Agashe var en framträdande figur i lokala och nationella sammanhang – kom Suvarna Sahakari Bank under ökad granskning. Mellan ungefär 2006 och 2008 framkom anklagelser om oegentligheter och påstått bedrägeri kopplade till bankens ledning. Dessa anklagelser omfattade enligt åtalet bland annat misskötsel av kunders medel, otillbörliga utlåningspraktiker och interna brister i styrning och redovisning.
Som följd inleddes polisutredningar och rättsliga processer mot flera personer som var verksamma i bankens ledning. Ärendena porträtterades i medierna som exemplifierande för riskerna i delar av den kooperativa banksektorn, och fallet ledde till omfattande debatt om tillsyn och bolagsstyrning i mindre banker.
Försök till sammanslagning och upplösning
Under utrednings- och turbulensperioden förhandlades det om olika lösningar för att skydda insättare och säkerställa en ordnad avveckling eller överföring av verksamheten. Det förekom planer på en sammanslagning med en annan kooperativbank, Cosmos Bank, men dessa förhandlingar nådde inte fram till en fullständig konsolidering i den avsedda formen.
I slutet av 2000-talet upphörde Suvarna Sahakari Banks verksamhet som följd av myndighetsingripanden och rättsliga processer. 2009 hanterades bankens upplösning och delar av dess verksamhet, framförallt frågor rörande insättare och fordringsägare, i praktiken av större finansiella institutioner och genom rättsliga och regulatoriska åtgärder. I vissa sammanhang nämns Indian Overseas Bank i denna process som en aktör som tog emot eller hanterade vissa vidkommande ärenden, men exakt fördelning av tillgångar och skulder reglerades genom juridiska förfaranden.
Konsekvenser och eftermäle
- Påverkan på insättare: Många insättare och lokala kunder drabbades av osäkerhet och förlorad tillit. Ersättnings- och kompensationsfrågor hanterades i domstol och genom statliga/regulatoriska mekanismer.
- Tillsyn och regelverk: Fallet bidrog till ett ökat fokus på tillsyn av kooperativa banker i Indien. Myndigheter och branschaktörer diskuterade behovet av skärpta styrningskrav, bättre internkontroll och tydligare ansvarsskyldighet för ledningar i kooperativa banker.
- Politiska och institutionella effekter: Skandalen belyste samband mellan lokalt politiskt inflytande, idrottsorganisationer (i och med kopplingen till BCCI) och bankverksamhet, vilket i sin tur fördjupade debatten om intressekonflikter och transparens.
- Legacy: Suvarna Sahakari Banks fall citeras i diskussioner om governance-problem i mindre banker och som ett exempel på varför tillsynsmyndigheter kräver bättre kontrollmekanismer för att skydda insättare och stabiliteten i det finansiella systemet.
Sammanfattningsvis var Suvarna Sahakari Bank en lokalt viktig kooperativ bank vars verksamhet och rykte kom att överskuggas av anklagelser om oegentligheter under 2000-talet. Rättsprocesser, regulatoriska ingripanden och försök till konsolidering präglade bankens avslut och har lämnat ett bestående avtryck i den indiska kooperativa banksektorns utveckling.
