Svenska Akademien: Nobelpriset, ordböcker och historia
Upptäck Svenska Akademiens historia: från Gustav III och Nobelpriset i litteratur till SAOL/SAOB och språkvård — 18 ledamöter som formar svenska språket.
Svenska Akademien grundades 1786 av Gustav III. Den förebildades av Académie française, en av de äldsta nationella språkinstitutionerna i Europa. Akademien består av 18 ledamöter, ofta kallade ”de aderton”, och dess officiella motto är "Talang och smak" (på svenska: "Snille och Smak").
Organisation och uppgifter
Akademiens huvuduppgift är att vårda det svenska språket och litteraturen. I stadgarna uttrycks detta som arbete för "det svenska språkets renhet, styrka och höghet". Utöver språkvård delar Akademien också ut ett flertal priser och stipendier till författare, översättare och forskare, och den stödjer litteraturforskning och språkvårdande projekt.
Traditionellt har ledamöterna valts på livstid, men praxis har ändrats i modern tid så att det numera finns möjlighet för ledamöter att lämna sina platser och ersättas. Ledamöterna tillsätts genom interna val inom Akademien och representerar ofta olika delar av det litterära och språkliga fältet: författare, forskare, översättare, kritiker och liknande.
Nobelpriset i litteratur
Sedan 1901 ansvarar Akademien för att utse mottagare av Nobelpriset i litteratur, ett pris som delas ut till Alfred Nobels minne. Urvalsprocessen bygger på inbjudna nomineringar från kvalificerade nominerande institutioner och personer, en sluten bedömningsprocess i en Nobelkommitté inom Akademien och slutgiltigt beslut i plenum. Vinnarna offentliggörs vanligtvis i oktober varje år och prisceremonin hålls i Stockholm i december. (Observera att det under Akademiens historia förekommit särskilda händelser och reformer som påverkat prisskedet; Akademien har efter sådana perioder genomfört förändringar i arbetssätt och transparens.)
Ordböcker: SAOL och SAOB
För att stödja det svenska språket ger Akademien ut två huvudverk:
- Svenska Akademiens ordlista (SAOL) – en relativt kort och praktisk stavnings- och ordbok i en volym som anger stavning, böjning och uttal för vanliga ord. SAOL är vägledande för stavning i skolor, förlag och myndigheter. År 2015 fanns SAOL i sin 14:e upplaga.
- Svenska Akademiens ordbok (SAOB) – ett historiskt och omfattande ordboksverk, uppbyggt i många band och liknar i omfattning och ambition verk som Oxford English Dictionary. SAOB redovisar ordens betydelser och historiska användning över tid. Den första volymen publicerades 1898 och arbetet har lång tidshorisont; enligt tidigare redovisning (2015) hade man nått ord som börjar på bokstaven "V". Arbetet på SAOB fortsätter eftersom den historiska dokumentationen av svenska ord kräver omfattande research och många volymer.
Byggnaden och mötena
Akademien håller sina möten i en byggnad som oftast kallas Stockholmsbörsens byggnad (Börshuset). Den ligger på Stortorget i Gamla stan. Historiskt användes byggnadens nedre plan som handelsbörs (senare börsen) och den övre våningen för fester och balsaler. När Akademien grundades 1786 bad kungen om att få använda balsalen, som då var ett av de få stora uppvärmda rummen i Stockholm för möten på vintern; sedan dess har Akademien hållit sina årliga sammanträden där. År 1914 fick Akademien rätten att använda den övre våningen permanent. Det är fortfarande i dessa lokaler som Akademien sammanträder och ofta utser Nobelpristagare på litteraturområdet.
Historia och modern utveckling
Under sina mer än två hundra år har Akademien spelat en central roll i svensk kultur- och språkhistoria. Den har både hyllats för sitt arbete med språk och litteratur och kritiserats i perioder, vilket har lett till interna debatter och reformer. För att ständigt kunna fullgöra sina uppgifter arbetar Akademien tillsammans med forskare, förlag och andra institutioner och anpassar sina metoder efter samtida behov — både vad gäller ordboksarbete, språkpolicy och prissättning.
Som en av Sveriges kungliga akademierna har Svenska Akademien en särställning i landets kulturliv. Dess arbete påverkar inte bara litteraturvärlden utan också språkvård och normering i vardagligt skrivande, skola och media.
Nuvarande ledamöter
Svenska Akademiens nuvarande ledamöter listade efter platsnummer :
| Sittplats | Ledamot av akademin | Född | Elect. | Anteckningar |
| 1. | Lotta Lotass | 1964 | 2009 | |
| 2. | Bo Ralph | 1945 | 1999 | |
| 3. | Sture Allén | 1928 | 1980 | Ständig sekreterare 1986-1999 |
| 4. | Anders Olsson | 1949 | 2008 | |
| 5. | Göran Malmqvist | 1924 | 1985 | |
| 6. | Tomas Riad | 1959 | 2011 | |
| 7. | Sara Danius | 1962 | 2013 | Ständig sekreterare 2015- |
| 8. | Jesper Svenbro | 1944 | 2006 | |
| 9. | Torgny Lindgren | 1938 | 1991 | |
| 10. | Peter Englund | 1957 | 2002 | Ständig sekreterare 2009-2015 |
| 11. | Klas Östergren | 1955 | 2015 | |
| 12. | Per Wästberg | 1933 | 1997 | |
| 13. | Gunnel Vallquist | 1918 | 1982 | |
| 14. | Kristina Lugn | 1948 | 2006 | |
| 15. | Kerstin Ekman | 1933 | 1978 | Inaktiv |
| 16. | Kjell Espmark | 1930 | 1981 | |
| 17. | Horace Engdahl | 1948 | 1997 | Ständig sekreterare 1999-2009 |
| 18. | Katarina Frostenson | 1953 | 1992 |
Ständiga sekreterare
| Beställ | Sittplats | Akademins ständiga sekreterare | Född | År | Anteckningar |
| 1. | 11. | Nils von Rosenstein | 1752 | 1786-1824 | |
| 2. | 13. | Frans Michael Franzén | 1772 | 1824-1834 | |
| 3. | 12. | Bernhard von Beskow | 1828 | 1834-1868 | |
| 4. | 5. | Johan Erik Rydqvist | 1800 | 1868-1869 | pro temporare |
| 5. | 15. | Ludvig Manderström | 1806 | 1869-1872 | |
| 6. | 12. | Carl Gustaf Strandberg | 1825 | 1872-1874 | pro temporare |
| 7. | 9. | Henning Hamilton | 1814 | 1874-1881 | |
| 8. | 11. | Bror Emil Hildebrand | 1806 | 1881-1883 | pro temporare |
| 9. | 8. | Carl David af Wirsén | 1842 | 1883-1912 | pro temporare 1883-84 |
| 10. | 6. | Hans Hildebrand | 1842 | 1912 | pro temporare |
| 11. | 11. | Erik Axel Karlfeldt | 1864 | 1913-1931 | |
| 12. | 14. | Per Hallström | 1866 | 1931-1941 | |
| 13. | 13. | Anders Österling | 1884 | 1941-1964 | |
| 14. | 7. | Karl Ragnar Gierow | 1904 | 1964-1977 | |
| 15. | 14. | Lars Gyllensten | 1921 | 1977-1986 | |
| 16. | 16. | Sture Allén | 1928 | 1986-1999 | |
| 17. | 17. | Horace Engdahl | 1948 | 1999-2009 | |
| 18. | 10. | Peter Englund | 1957 | 2009-2015 | |
| 19. | 7. | 1962 | 2015- |
Dag Hammarskjölds gård i Backåkra, som nu används av akademins medlemmar.
Frågor och svar
F: Vad är Svenska Akademien?
S: Svenska Akademien är en organisation som startades 1786 av den svenske kungen Gustav III. Den hade sin förebild i Académie française, som var den första akademin som någonsin skapades. Svenska Akademien har 18 ledamöter och dess motto är "Talang och smak".
F: Vad gör Svenska Akademien?
S: Svenska Akademiens främsta uppgift är att bestämma vem som ska få Nobelpriset i litteratur varje år. De arbetar också för att hålla det svenska språket rent genom att ge ut två ordböcker - Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
F: Var sammanträder Svenska Akademien?
S: Svenska Akademien sammanträder i en byggnad som numera är känd som Stockholms Börshus. Denna byggnad användes tidigare för danser, nyårsfester osv. men 1914 fick de tillstånd att använda den för alltid för sina egna möten.
F: Hur många ledamöter finns det i Svenska Akademien?
S: Det finns totalt 18 ledamöter i Svenska Akademien.
F: Vad är SAOL?
S: SAOL står för Svenska Akademiens ordlista, vilket kan översättas till "Svenska Akademiens ordlista". Det är en ordbok som ges ut av akademin som kommer bara i en enda stor bok och som 2015 var uppe i sin 14:e upplaga.
F: Vad är SAOB?
S: SAOB står för Svenska Akademiens ordbok, vilket kan översättas till "Swedish Academies Dictionary". Den består av många volymer som liknar Oxford English Dictionary och arbetet hade kommit så långt som till ord som börjar på bokstaven "V" 2015.
F: Varför startade Gustav III denna organisation?
S: Kung Gustav III startade denna organisation eftersom han ville ha en plats där han kunde hålla vinterevenemang som danser eller nyårsfester eftersom det var en av få platser som kunde värmas upp under vinterhalvåret på den tiden.
Sök