Tatami — traditionella japanska golvmattor: material, historia & användning
Tatami (畳, tatami) är traditionella japanska golvmattor som används i hemmiljö, rumsinredning och i formella sammanhang som teceremonier. Ovansidan är vanligen gjord av vävd halm (oftast den speciella vassen igusa), medan kärnan traditionellt består av packad ris- eller sädeshalm. Tatami är separata, rektangulära mattor med enhetlig form och standardiserade mått; kanterna är klädda med ett tygband (kallat heri) som kan vara enkelt eller rikt broderat.
Material
- Ytskikt: vävd igusa (vass) som ger karakteristisk doft och struktur.
- Kärna: traditionellt packad halm; moderna varianter använder pressad träfiber, skum eller polystyren (styrofoam) för lägre vikt och bättre motstånd mot fukt.
- Kant (heri): bomull, siden eller syntetiskt tyg i olika färger och mönster; dekorativa kanter används ofta i formella rum.
Storlek och konstruktion
- Tatami har regionala standarder; vanliga mått ligger ungefär mellan 0,8–1,0 m i bredd och 1,6–1,9 m i längd. Två ofta nämnda typer är Edoma (Edo/Tokyo) och Kyōma (Kyoto) med något olika mått.
- Tjockleken är normalt omkring 4–6 cm beroende på konstruktion.
- I japanskt byggnadsspråk används ofta termen jō (畳) för att ange rumstorlek; t.ex. ett "6-jō"-rum betyder ungefär ett rum som rymmer sex tatami.
Historia
Tatami har sitt ursprung i tidig japansk historia, där mattor först användes som sitt- eller liggunderlag för adeln under Heianperioden (794–1185). Under medeltiden och framåt blev tatami alltmer vanligt bland samuraisläkter och överklass, medan de lägre samhällsskikten länge bodde på enklare golv. Under Edo-perioden (1603–1868) började tatami gradvis sprida sig även till vanliga människors hem, och mot slutet av 1600-talet var tatami etablerade i många bostäder.
Användning och kultur
- Rumsfunktion: tatami-matta används i traditionella japanska rum (washitsu), i tehus och i sovrum där futon rullas ut för natten.
- Etikett: skor tas alltid av innan man stiger upp på tatami; hårda klackar kan skada mattan. Det finns även traditionella regler för hur man går och placerar möbler på tatami för att undvika att skada kanterna.
- Kulturell betydelse: tatami bidrar till rumsklimatet genom värmeisolering och fuktkontroll, och dess doft anses behaglig och lugnande i japansk estetik.
Skötsel och underhåll
- Lufta tatami regelbundet för att undvika mögel — traditionellt hängs de i solen vid behov.
- Undvik långvarig fukt och tunga möbler på samma ställe; rotera mattorna periodvis för jämnt slitage.
- Dammsug med mjuk munstycke och torka med väl urvriden trasa; använd inte starka rengöringsmedel som kan skada fibrets yta.
- Vid skador eller slitage kan ytskiktet bytas eller hela mattan ersättas beroende på konstruktion och kostnad.
Moderna varianter
Moderna tatami kan ha kärnor av syntetmaterial för lägre vikt och bättre fuktmotstånd. Det finns också tatamibitar eller -plattor av syntetmaterial som är lätta att lägga i västerländska hem. Samtidigt finns hantverkare som tillverkar traditionella tatami för dem som vill bevara ursprunglig kvalitet och doft.
Sammanfattningsvis är tatami mer än bara golvbeläggning: det är en del av japansk kultur, arkitektur och vardagsliv, med egna traditioner, mått och skötselregler.
Rum med sex bäddar, tatamigolv och shoji
Historia
Japaner har använt tatami sedan Nara-eran (710-794). De stickades och blev tjockare som dagens tatami. Människor som levde under Heian-eran klev på tatami för att visa sin makt och de spred tatami endast i en nödvändig del av rummet.
Användningen av tatami var lite annorlunda än nu. Shoin-stilen i traditionell japansk bostadsarkitektur började användas under Kamakura-eran. Under denna tid slutade man att sprida ut tatami runt om i rummet och placera dem i mitten. Man började sprida ut tatami genom rummet. Människor bestämde sig för att sprida tatami vid eldstaden och sitta upprätt med benen vikta under.
Tatami har förändrats i takt med människors livsstil. Tatami blev vanlig för människor i mitten av Edo-eran. Jordbrukare började använda dem under Meiji-eran. Avskaffandet av tatamibestämmelserna gjorde dem vanligare under Meiji-eran. Japaner torkar ofta tatami. Om tatamins yta var missfärgad vände man ofta på dem. I och med den ekonomiska tillväxten efter andra världskriget började folk använda stolar och mattor. Japanerna anser att golvbeläggning inte är tillräckligt avkopplande eller ljudisolerande, så folk använder fortfarande tatami nu.
Tillverkning av tatami
Tatami tillverkas av en bäckväxt, igusa. Bussen planteras på risfälten i augusti. Plantorna grävs upp i november, och en bra planta väljs ut. De utvalda plantorna planteras i risfälten igen i december. I slutet av juni till mitten av juli växer den högkvalitativa rusen upp till cirka en meter hög och den skördas nästa år.
Bälgen ska vara torr efter skörd och behålla sin speciella lukt och färg. Bälgen väljs ut efter längd och tjocklek och kontrolleras för att se om den är skadad.
När skörden är slut tillverkas tatami. Eftersom de japanska rummen är olika stora, tillverkas tatami i olika storlekar. Tatamins bas tillverkas först. Tatami vävs med en speciell maskin. Det liknar vävningen på en kimono. Nästa del är tatamins veke, som kallas toko. När toko är 40 centimeter eller mer tjock, och formen rätas ut. Mattan är färdig, och det kallas mushiro. Tatamin är färdig när den är sammanfogad med toko och dekorationerna på mattans kanter är sydda.
Igusa
Igusa är en flerårig växt i familjen igusa. Igusa luktar gott. Den har en fräsch, gräsliknande doft. På engelska kallas de för rushes. Igusa blommar från maj till juni. Växten växer upp till en längd av 100 centimeter eller mindre. De växer i kärr där det är bra med solsken. I Japan finns det 30 sorters igusa som växer i många olika områden.
Tatami tillverkas av naturlig igusa som måste vara flexibel från rot till topp, och tjockleken och färgen varierar något. Ungefär 4 000-7 000 igusa används för tatami. Generellt sett används för den bästa tatamin fler och längre igusa-bälgar.
Det finns många fördelar med igusa, t.ex. luftrening, värmeisolering, elasticitet, kylning (särskilt under varma sommarsäsonger), miljövänlighet och ljudabsorberande egenskaper. Igusa tatami är också mjuk vid beröring, så den är bekväm för spädbarn och små barn. De flesta japaner gillar tatami. Många hem har minst ett tatamirum.
Tatami
Tatamiberi är tyget som täcker kanten och dekorerar tatamin. Vissa tatami saknar den. På engelska kallas den för mattkanten. Bredden på tatamiberi är ungefär tre centimeter. Materialet på tatamiberi är bomullsgarn, ett snöre av syntetiskt material och en guldtråd. Funktionerna ändras beroende på vilka strängar som kombineras med tatamiberi. Det vävda vackra färghandtaget sätter fart på rummet. Det finns två typer, och rummets atmosfär förändras av tatamiberi.
Det finns många olika typer av tatamiberi. Men tatamiberi användes för att visa status. Till exempel hade kejsaren, ministrarna, prästerna och de lärda olika stilar. Det finns nedtecknat i "Amanomokuzu" år 1420.
Japan har en etikett om tatamiberi. Japaner lär sig att inte trampa på tatamiberi. Det är lätt att riva tatamiberi när man trampar på den svagaste delen. Om man trampar på tatamiberi bleknar färgen på kanten av bomull och hampa i tatamin. Etikett betyder därför att man inte får skada mattan genom att trampa slarvigt när man besöker ett annat hus, utan ska vara uppmärksam på den. Förr i tiden broderades också familjevapen på tatamiberi. Det var tabu att trampa på familjevapnet.
