Tidsresor: definition, teorier och skildringar i fiktion

Utforska tidsresor: definition, vetenskapliga teorier och fängslande skildringar i fiktion — från H.G. Wells till Doctor Who och Back to the Future.

Tidsresor är idén om att resa tillbaka i tiden till det förflutna eller framåt i tiden till framtiden. I vardagen rör vi oss alltid framåt i tiden, men fysiken ger också möjligheter att beskriva hur “snabbare” framåtrörelse i tiden kan ske — till exempel genom relativistisk tidsdilation när ett föremål rör sig nära ljusets hastighet eller genom gravitationens påverkan på tiden nära mycket massiva objekt. Sådan framåtrörelse i tiden är experimentellt bekräftad i små skalor (exempelvis med atomur och i GPS-system som måste korrigera för tidseffekter). Tidsresor till det förflutna är däremot inte kända för att vara möjliga i praktiken, men de är ett mycket användbart och populärt tema i skönlitteratur och film. Tidsmaskinen (1895) av H. G. Wells var en av de första och mest kända berättelserna om tidsresor. Mycket senare, i den amerikanska filmen "Back to the Future", berättas en fiktiv historia om en professor som bygger en maskin som kan ta människor in i framtiden eller tillbaka i det förflutna.

Teorier i fysik

Inom modern fysik finns flera idéer och lösningar som teoretiskt skulle kunna tillåta former av tidsresor eller slutna tidslika kurvor (closed timelike curves). De viktigaste är kopplade till Einsteins allmänna relativitetsteori:

• Tidsdilation enligt speciell och allmän relativitet — rörliga klockor eller klockor i stark gravitation går olika snabbt. Detta är “praktisk” tidsresa framåt för de som färdas relativistiskt eller vistas nära ett stort gravitationsfält.
• Wormholes (maskhål) — hypotetiska genvägar i rymdtid som i vissa teoretiska modeller skulle koppla ihop skilda tider. Att hålla ett maskhål öppet kräver troligen exotisk materia med negativa energitätheter, något som inte är känt att existera i de mängder som behövs.
• Ändliga eller roterande universumlösningar — vissa matematiska lösningar av Einsteins ekvationer, till exempel Gödels universum eller Tipler-cylinder, tillåter slutna tidslika kurvor, men dessa modeller har egenskaper (till exempel global rotation eller orealistiska materiefördelningar) som gör dem troligtvis orealistiska för vårt universum.
• Kronologisk skydds-gissning — Stephen Hawking föreslog att fysikens lagar kanske förhindrar tidsparadoxer genom någon form av “chronology protection conjecture”, vilket i praktiken skulle göra resa till det förflutna omöjlig.
• Kvanteffekter — kvantmekaniken förändrar bilden på mycket små skalor och vissa forskningstankar undersöker om kvantgravitationsfenomen kan påverka möjligheten till tidsloopar. Här finns ännu inga avgörande resultat.

Paradoxer och filosofiska frågor

Tidsresor ger upphov till flera logiska och filosofiska problem som diskuteras både i vetenskapliga och populärvetenskapliga sammanhang. Några centrala exempel:

• Farfarparadoxen — om en tidsresenär går tillbaka i tiden och förhindrar sina farföräldrars möte, uppstår en logisk motsägelse: hur kunde tidsresenären då existera för att resa tillbaka?
• Bootstrap- eller självorigin-paradoxen — ett objekt eller en idé skickas tillbaka i tiden och blir ursprunget till sig själv, utan tydlig ursprungskälla (exempel: en uppfinning som överlämnas till sin egen uppfinnare i det förflutna).
• Novikovs självkonsekvensprincip — ett försök att lösa paradoxer genom att hävda att händelser i ett universum med tidsresor måste vara självkonsekventa; det skulle inte gå att göra något som leder till en motsägelse.
• Fri vilja och kausalitet — tidsresor väcker frågor om orsak och verkan, om framtidens orsaker påverkar dåtiden och vad det innebär för ansvar och fri vilja.

Tidsresor i fiktion

Tidsresor är ett återkommande tema i litteratur, film och tv, eftersom de öppnar för dramatiska intriger, gåtfulla paradoxer och starka känslomässiga konflikter. Verken använder olika mekanismer för att resa i tiden: tekniska apparater (tidmaskiner), naturliga fenomen (astronomiska händelser, stormar), magi eller oförklarliga anomalier.

Det populära brittiska tv-programmet Doctor Who handlar om en utomjording som gör äventyr genom att resa i tiden. Ett annat tv-program som handlar om tidsresor är serien Charmed. Istället för att använda maskiner och vetenskap använder den här magi för att resa till andra tider och platser.

Vissa serier som inte huvudsakligen handlar om tidsresor har avsnitt som handlar om det, till exempel Star Trek, Stargate och The Flash. Andra kända filmer och böcker som leker med tidsresaidén är till exempel The Terminator, Back to the Future (nämnd ovan), Primer, 12 Monkeys, Looper, Groundhog Day och romaner som Mark Twains A Connecticut Yankee in King Arthur's Court eller Audrey Niffeneggers The Time Traveler's Wife. Författare och filmskapare använder ofta tidsresor för att utforska moraliska dilemman, alternativa historiescenarier och frågor om identitet och minne.

Sammanfattningsvis är tidsresor ett fängslande ämne som förenar seriösa vetenskapliga teorier, filosofiska problem och rik fiktion. Även om vetenskaplig konsensus i dag säger att resor till det förflutna är högst osäkra och sannolikt omöjliga med kända fysikaliska medel, fortsätter ämnet att inspirera både forskare och konstnärer att utforska tidens natur och våra förhållanden till dåtid och framtid.

Frågor och svar

F: Vad är tidsresor?

F: Är det möjligt att resa tillbaka i tiden?

F: Vad är Tidsmaskinen av H. G. Wells?

F: Vad handlar Tillbaka till framtiden om?

F: Vad handlar Doctor Who om?

F: Hur involverar serien Charmed tidsresor?

F: Vilka är några TV-serier och filmer som innehåller tidsresor?

Sök med bokstav