A Prairie Home Companion är en amerikansk komedifilm från 2006. Den regisserades av Robert Altman. Det var Altmans sista film innan han dog i november 2006. Filmen är en fiktiv berättelse om verksamheten bakom kulisserna i den långvariga offentliga radioprogrammet A Prairie Home Companion.
Filmen utspelar sig under en enda kväll, när radioprogrammets ensemble förbereder sig för vad som kan bli den sista direktsända föreställningen. Handlingen blandar humor och melankoli och visar både det humoristiska på scen och de mer privata bråken, minnena och rädslorna bakom kulisserna. Tematiskt rör sig filmen kring förändring, åldrande och längtan efter gemenskap.
Rollista och medverkande: A Prairie Home Companion har ett stort ensemble med flera välkända skådespelare i biroller och huvudroller. Filmen bygger på och är inspirerad av det verkliga radioprogrammet lett av Garrison Keillor, som också medverkar i filmen. Regissören Robert Altman använder sin karaktäristiska ensemblestruktur och låter många röster och små berättelser samsas i samma utrymme.
Stil och produktion: Altman är känd för sin förkärlek för överlappande dialog, långa tagningar och en dokumentärliknande ton. I denna film används musik och livesända inslag från radioprogrammet som ett viktigt berättargrepp — sångnummer och komiska inslag vävs in i dramat och förstärker känslan av en egen värld på scenen. Filmen är både en hyllning till radiomediet och en meditation över scenkonstens förgänglighet.
Mottagande: Kritiker berömde ofta filmens varma, vemodiga ton och skådespelarnas insatser. Många såg den som en värdig avslutning på Robert Altmans långa karriär, där hans signum som regissör tydligt syns. Samtidigt uppfattade vissa recensenter tempot som långsamt och berättelsen som episodisk — något som dock för många bidrog till filmens charm snarare än att dra ner helhetsintrycket.
Musik och atmosfär: Musik är central i filmen; genremässigt rör sig inslagen mellan country, folk och gospel, vilket speglar radioprogrammets repertoar. Musiken fungerar både som underhållning och som emotionellt komplement till karaktärernas berättelser.
Eftermäle: Som Robert Altmans sista film har A Prairie Home Companion en särskild plats i filmhistorien. Den betraktas ofta som en varm, personlig och något melankolisk avskedshälsning — inte bara till radioprogrammet som sådan utan också till den typ av filmmaking Altman representerade.