Tribunerna för plebejerna var
Tribunerna för plebejerna var viktiga ämbetsmän i det antika Rom. Plebejerna (plebejerna) var det fria romerska folket som inte var patricier.
Tribunerna var en balans mellan senatens makt och folkets behov. Det fanns tio tribuner vid varje tidpunkt, och de kunde agera separat eller tillsammans.
Dessa tribuner hade befogenhet att använda folkförsamlingen (Concilium Plebis) för att stödja folket. De kunde sammankalla senaten, föreslå lagstiftning och ingripa för plebejerna i rättsliga frågor. Viktigast av allt var makten att lägga in veto mot konsuler och andra magistrater för att skydda plebejernas intressen. Ett angrepp på någon plebejisk tribun var olagligt.
Tribunerna av plebejerna valdes enbart av folkförsamlingen. De kunde vara vanliga medborgare, till skillnad från alla andra tjänstemän i den romerska republiken. Deras roll varade i ungefär 800 år, men under romarriket hade de inga verkliga befogenheter. De var till ursprung och stil en fungerande del av den romerska republiken.
Även om en tribun kunde lägga in sitt veto mot alla åtgärder från magistraten, senaten eller andra församlingar, måste han vara fysiskt närvarande för att kunna göra det. När tribunen inte längre var närvarande kunde åtgärden fullföljas som om vetot inte hade förekommit. Detta innebar att tribunernas befogenheter var begränsade till själva Rom, inte till republiken i allmänhet.
Frågor och svar
F: Vilken roll hade plebejernas tribuner i antikens Rom?
S: Plebejernas tribuner skapade en balans mellan senatens makt och folkets behov. De hade befogenhet att använda folkförsamlingen för att stödja vanligt folk, sammankalla senaten, föreslå lagstiftning och ingripa för plebejernas räkning i rättsliga frågor.
F: Hur många tribuner fanns det vid varje tidpunkt?
S: Det fanns alltid tio tribuner, och de kunde agera var för sig eller tillsammans.
F: Vilka var plebejerna?
S: Plebejerna var det fria romerska folket som inte var patricier.
F: Kunde en tribun vara en borgare?
S: Ja, en tribun kunde vara en borgare, till skillnad från alla andra ämbetsmän i den romerska republiken.
F: Vilken var den viktigaste makten som plebejernas tribuner hade?
S: Den viktigaste befogenheten för plebejernas tribuner var vetorätten mot konsuler och andra magistrater för att skydda plebejernas intressen.
F: Kunde ett angrepp på en plebejisk tribun utföras utan rättsliga konsekvenser?
S: Nej, ett angrepp på en plebejisk tribun stred mot lagen.
F: Hade plebejernas tribuner någon verklig makt under det romerska imperiet?
S: Nej, under romarriket hade de inga verkliga befogenheter.
