Romerska riket | en civilisation som startade i staden Rom på den italienska halvön

Det antika Rom var en civilisation som startade i staden Rom på den italienska halvön. Den romerska civilisationen var den viktigaste civilisationen i Medelhavsområdet, Europa och Främre Orienten från slutet av 300-talet f.Kr. Den romerska civilisationen existerade under hela den klassiska antiken, senantiken och medeltiden. Med "det antika Rom" menas dock den romerska civilisationens forntida historia före medeltiden. Traditionellt sett är det västromerska rikets fall under 500-talet e.Kr. början på medeltiden i Västeuropa.

Under den klassiska antiken kontrollerade Romarriket ett stort landområde. Det sträckte sig från Storbritannien till Arabiska halvön. Det antika Rom har varit viktigt för Europas, Nordafrikas och Västasiens historia, där romarna kontrollerade många områden. Det antika Roms kultur hämtade idéer från andra civilisationer, särskilt från det antika Grekland och de grekiska kungadömena under den hellenistiska perioden. De gamla romarnas idéer har varit mycket inflytelserika för senare civilisationer. Romarnas latinska språk blev det vanligaste språket i västra Medelhavsområdet och Västeuropa, och är förfader till de romanska språken. De romerska kejsarna var ansvariga för att kristendomen blev romarnas statsreligion, och romarna spred kristendomen över hela romarriket under senantiken. Den romerska kristendomen ersatte den romerska religionen och andra traditionella religioner. Romarna gjorde många förbättringar inom krigföring, skrivning, teknik, arkitektur, bevattning och transport.

Animerad karta över det forntida romerska landet från Roms uppkomst till det västromerska rikets fall (600-talet f.Kr. - 480 e.Kr.).

Historia

Rom började som ett litet jordbrukssamhälle på 800-talet f.Kr. Enligt legenden grundades staden Rom den 21 april 753 f.Kr. Den blev en stad och en stat och hade det latinska namnet: Roma, som enligt den romerska mytologin kom från deras första kung Romulus. Rom var först ett kungadöme, men dess sista kung, Tarquinius Superbus, skickades bort i en revolution som startades av Lucius Junius Brutus. Den romerska staten blev en republik. Stadsstaten växte till att kontrollera den italienska halvön under den hellenistiska perioden och utkämpade de puniska krigen med den karthagiska republiken. Efter att ha besegrat kartagerna blev den romerska republiken den mäktigaste staten i västra Medelhavsområdet.

Romarna blev den mäktigaste staten i östra Medelhavet efter krig mot Makedonien och Mithridakriget mot kungariket Pontus. Den hellenistiska perioden och den romerska republiken tog slut när Julius Caesar mördades. Romarna utkämpade ett långt inbördeskrig. I slutet av dessa krig besegrade Augustus sina romerska fiender och den ptolemeiska dynastin, som kontrollerade kungariket Egypten. Augustus blev den första romerska kejsaren, och den romerska civilisationen kontrollerade alla länder runt Medelhavet.

Nästan tre århundraden senare, 293 e.Kr., delade Diocletianus upp imperiets regering i två delar, öst och väst. Från och med Diocletianus tid fanns det vanligtvis mer än en kejsare åt gången, som var och en kontrollerade en del av riket.

På 500-talet e.Kr. delades det västromerska rikets länder upp i olika riken. Efter Romulus Augustulus fanns det inga fler kejsare i det västromerska riket, och det västromerska rikets regering upphörde 476 e.Kr. I Västeuropa är detta slutet på antiken och början på den tidiga medeltiden. Romarna förlorade kontrollen över Rom och större delen av den italienska halvön. Efter detta kallas det romerska riket under medeltiden ibland för det östromerska riket eller det bysantinska riket. Historiker använder detta namn eftersom romarnas huvudstad var Konstantinopel (även kallad Bysans) och dess kejsare kontrollerade den östra halvan av Medelhavsbäckenet. Romarriket existerade fram till Konstantinopels fall 1453, då det besegrades av Osmanska riket.

Romarriket i sin största omfattning under Trajan år 117 e.Kr.

Tyska och hunniska stammar invaderade romarriket, 100-500 e.Kr. Dessa invasioner orsakade slutligen det västromerska rikets fall på 500-talet e.Kr.

Kultur

Den romerska kulturen spred sig till Västeuropa och området kring Medelhavet. Dess historia har fortfarande ett stort inflytande på världen i dag. Till exempel är romerska idéer om lagar, styre, konst, litteratur och språk viktiga för den europeiska kulturen. Det romerska språket, latin, utvecklades långsamt och blev till modern franska, spanska, italienska, rumänska och många andra språk. Latin har också indirekt påverkat många andra språk, till exempel engelska.

Religion

Grekisk-romersk polyteism

Den vanligaste religionen i det antika Rom under de första århundradena var grekisk-romersk polyteism. Den traditionella religionen i staden Rom var polyteistisk (med många gudar). De viktigaste gudarna var den kapitolinska triaden: tre gudar som dyrkades på den kapitolinska kullen. De tre var Jupiter (gudarnas fader och kung), Juno (gudarnas drottning) och Minerva (visdomens gudinna). Gudinnan Minerva föddes utan mor från Jupiters kropp. Enligt romersk mytologi fanns bland romarnas förfäder Venus (kärleksgudinna) och Mars (krigsgud och son till Jupiter och Juno). Gudarna Apollon och Bacchus hämtades av romarna från den grekiska mytologin, och många av romarnas religiösa sedvänjor var desamma som de gamla grekernas. Romarna dyrkade också gudinnorna Cybele och Isis, vars kulter de hämtade från det hellenistiska Anatolien och Egypten.

Den romerska dyrkan tog ofta formen av offer. Romarna försökte behaga gudarna genom att ge mat eller andra gåvor till gudarna och andra gudar, inklusive själar från döda människor. Med sådana offer hoppades romarna undvika otur och ge lycka, till exempel fruktbarhet och en framgångsrik skörd eller seger i krig. Romarna byggde tempel för att hysa sina gudars avbildningar. Dessa bilder var vanligtvis statyer, och romarna offrade offer genom att bränna mat eller rökelse. Ädla föremål gavs till gudarna i ritualer och förvarades i templen. Romarna trodde att detta gjorde gudarna nöjda. Romarna gjorde också rituella reningar, för att undvika otur och för att inte förolämpa gudar och andar.

Den judisk-kristna monoteismen

Judendomen var vanlig i den antika romerska världen, och det fanns en judisk diaspora i många städer, som Rom, från den hellenistiska perioden. Kristendomen började i det östra romerska riket, i det hellenistiska Judeen. Under den klassiska antiken gillade den romerska regeringen inte kristendomen. Ibland beordrade romerska guvernörer eller kejsare förföljelse av kristna. Under kejsaren Diocletianus blev förföljelsen av kristna som starkast. Kristendomen blev en officiellt stödd religion i Romarriket under Konstantin I. I och med Licinius och Konstantins undertecknande av Milano-ediktet år 313 blev kristendomen den mäktigaste religionen, och den kristna kyrkan började förfölja de kristna som den officiella ("ortodoxa" och "katolska") inte höll med om. År 391 e.Kr. gjorde Theodosius I genom ett edikt kristendomen till Roms officiella religion. Romarrikets statskyrka blev statsreligionen i riket. (Statskyrkan splittrades senare i den moderna ortodoxa kyrkan och den romersk-katolska kyrkan).

Det var vanligt med människor som praktiserade traditionella, icke-kristna religioner under senantiken. De kristna kallade dessa människor för "hedningar". De romerska kejsarna förföljde den grekisk-romerska polyteismen. Från och med 500-talet togs icke-kristna religioners egendom ifrån dem, och många romerska tempel gjordes om till kyrkor.

Det östra riket

Bysantinerna hotades av islams framväxt, vars anhängare tog över territorierna i Syrien, Armenien och Egypten och hotade snart att ta över Konstantinopel. Under nästa århundrade erövrade araberna även södra Italien och Sicilien.

Bysantinerna överlevde under 700-talet och återtog delar av de erövrade områdena från och med 800-talet. År 1000 e.Kr. var det östliga riket på sin största punkt, och kulturen och handeln blomstrade. Expansionen stoppades dock plötsligt 1071 i slaget vid Manzikert. Detta gjorde slutligen att imperiet började bli svagare. Efter århundraden av strider och turkiska invasioner bad kejsar Alexius I Comnenus om hjälp från väst 1095.

Västvärlden svarade med korstågen, som till slut resulterade i det fjärde korståget som erövrade Konstantinopel 1204. Flera romerska stater tog delar av det nu mindre riket. Efter romarnas återerövring av Konstantinopel var imperiet inte mycket mer än en grekisktalande stat begränsad till Egeiska havets kust och Marmarasjön. Imperiet tog slut när Mehmed II erövrade Konstantinopel den 29 maj 1453.

Arkeologi

Rester av romerska arbeten och romersk arkitektur har hittats i de mest avlägsna hörnen av det sena imperiet.

Romarrikets gränser
Romerska hus
Romerska vägar i Storbritannien

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är definitionen av det antika Rom?

A: Med det antika Rom avses den romerska civilisationens forntida historia före medeltiden, som inleddes med det västromerska rikets fall på 500-talet e.Kr.

F: Var låg det gamla Rom?

S: Det antika Rom låg på den italienska halvön och kontrollerade ett stort landområde som sträckte sig från Storbritannien till Arabiska halvön.

F: Hur påverkade det antika Rom senare civilisationer?

S: Det antika Rom hade ett starkt inflytande på senare civilisationer genom att införa idéer från andra kulturer, särskilt från det antika Grekland och de hellenistiska kungadömena, samt deras latinska språk som blev vanligt i Västeuropa och är en föregångare till de romanska språken. Dessutom spred de kristendomen över sitt imperium under senantiken och gjorde många förbättringar inom krigföring, skrivning, teknik, arkitektur, bevattning och transport.

F: Vilken religion utövade romarna?

S: De romerska kejsarna var ansvariga för att kristendomen blev romarnas statsreligion. Detta ersatte de traditionella religioner som de praktiserade tidigare.

F: När ägde den klassiska antiken rum?

Svar: Den klassiska antiken ägde rum under slutet av 300-talet f.Kr. till 500-talet e.Kr. då den övergick till medeltiden i Västeuropa på grund av det västromerska imperiets fall.

F: Hur lånade romarna idéer från andra kulturer?

S: Romarna lånade idéer från andra kulturer, t.ex. från det antika Grekland och de grekiska kungadömena under den hellenistiska perioden, vilket bidrog till att forma deras kultur på ett betydande sätt.