Utilitarism: principer, historia, tillämpningar och kritik
Översikt av utilitarism: grundidéer, huvudvarianter (handling- vs regelutilitarism, preferens-, negativ utilitarism), historisk utveckling, tillämpningar och vanliga invändningar.
Utilitarism är en moralfilosofisk riktning som bedömer handlingars rätt eller fel utifrån deras konsekvenser för välbefinnande eller nytta. Kärnidén är att rätt handling är den som maximerar total nytta — ofta formulerat som största möjliga lycka för största möjliga antal. Begreppet kommer från engelskan "utility" och har utvecklats i olika former som skiljer sig åt i hur nytta definieras och hur beräkningen görs.
Bildgalleri
5 Bilder
Principer och kännetecken
Följande punkter utgör en förenklad bild av utilitaristiskt tänkande:
- Konsekvensetik: bara konsekvenserna av en handling avgör dess moraliska värde.
- Aggregation: individers välbefinnande summeras för att bedöma total nytta.
- Impartialitet: varje persons välbefinnande räknas lika.
- Nyttobegreppets variation: nytta kan tolkas som lycka, preferenstillfredsställelse eller frånvaro av lidande.
Historia och utveckling
Modern utilitarism går tillbaka till 1700–1800-talets tänkare som Jeremy Bentham och John Stuart Mill. Bentham fokuserade på kvantifierbar njutning och lidande, medan Mill framhöll kvalitetsaspekter av lycka. Senare filosofer introducerade varianter som preferensutilitarism (välbefinnande mäts som uppfyllda preferenser) och negativ utilitarism (minska lidande prioriteras). För vidare introduktion se mer om utilitarism.
Tillämpningar och exempel
Utilitaristiska principer påverkar beslutsfattande inom politik, ekonomi och medicinsk etik: prioritering av resurser, kostnads-nyttoanalyser, smittskyddsåtgärder och prioritering i sjukvård. I praktiken används utilitariska överväganden vid utformning av policy och lagstiftning, där man försöker väga fördelar och nackdelar för berörda grupper. För exempel på nutida tillämpningar, se policyexempel.
Kritik, problem och svar
Vanliga invändningar rör rättvisa och individuella rättigheter: utilitarism kan leda till att oskyldiga offras för ett större gott, vara extremt krävande och svår att beräkna i praktiken. Andra problem är populationsetik och hur man jämför livskvalitet mellan personer. Förespråkare svarar med olika strategier: regelutilitarism begränsar handlingar genom regler som i genomsnitt maximerar nytta, och pragmatiska modeller använder förväntad nytta eller tröskelvärden för att hantera osäkerhet. Diskussioner fortsätter inom filosofi och tillämpad etik; för vidare diskussion se ytterligare resurser.
Historia
Teorin blev populär av brittiska filosofer från 1700- och 1800-talet som Francis Hutcheson, Jeremy Bentham och John Stuart Mill, men idén går tillbaka ända till antiken.
Bentham skrev om denna idé med orden "Det största goda för det största antalet", men använde inte ordet utilitarism. Det var Mill, en anhängare av Benthams idéer, som namngav idén.
Utilitarism i praktiken
Många filosofer hävdar att utilitarismen har viktiga praktiska konsekvenser för hur vi bör leva etiskt. Enligt utilitarismen bör vi till exempel hjälpa de fattiga, förhindra djurlidande och se till att framtida generationer får ett bra liv.
Maslowism
Maslowismen eller Maslows behovshierarki kan delas in i sociala och fysiska behov. De sociala behoven i Maslowismen omfattar fysiologiska behov, trygghet, kärlek, uppskattning och självförverkligande. Maslowistiska teman som fysiologi antyder att man behöver mat medan maslowistiska teman som kärlek antyder att människan behöver sex.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är utilitarism?
S: Utilitarism är åsikten att det rätta att göra är det som är mest användbart. Det är en filosofisk ståndpunkt om etik.
F: Varifrån kommer ordet "utilitarism"?
S: Ordet "utilitarism" kommer från ordet "utility", som betyder "nytta".
F: Vad kallas saker som ökar människans välbefinnande eller lycka inom utilitarismen?
S: I de flesta former av utilitarism kallas saker som ökar människans välbefinnande eller lycka för nyttiga.
F: Innefattar detta endast den lycka som orsakas av en enskild handling?
S: Nej, detta omfattar inte bara den lycka som orsakas av en enskild handling utan även lycka för alla inblandade personer och alla framtida konsekvenser.
F: Vad är utilitarismens allmänna teori?
S: Den allmänna teorin om utilitarism är att det är rätt att göra det som ger mest lycka till flest möjliga människor.
F: Är det möjligt att något kan vara både etiskt och oetiskt enligt utilitarismen?
S: Ja, beroende på hur det påverkar olika grupper av människor kan något vara både etiskt och oetiskt enligt utilitarismen.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Utilitarism: principer, historia, tillämpningar och kritik Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/103734