Benzaiten (弁才天, 弁財天) är det japanska namnet på gudinnan Saraswati. Dyrkan av Benzaiten anlände till Japan under 600- till 800-talet, huvudsakligen genom de kinesiska översättningarna av Sutra of Golden Light .
Hennes sanskritnamn är "Sarasvatî Devî", som betyder "strömmande vatten". Därför är Benzaiten gudinna för allt som flyter: vatten, ord, tal och musik. De tecken som användes för att skriva hennes namn visade henne som vältalighetens gudinna. På grund av Sutran om det gyllene ljuset blev hon i Japan en beskyddare av folket. Slutligen blev hon en av de sju lyckogudarna.
I Rig-Veda (6.61.7) dödade Sarasvati den trehövdade ormen, även känd som Vritra. Detta är förmodligen en av källorna till Sarasvati/Benzaitens nära koppling till ormar och drakar i Japan. Hon har en helgedom på ön Enoshima i Sagamibukten, cirka 50 kilometer söder om Tokyo, och en femhövdad drake och hon är huvudpersonerna i Enoshima Engi, en historia om helgedomarna på Enoshima skriven av den japanska buddhistmunken Kokei (皇慶). Enligt Kokei är Benzaiten den tredje dottern till drakkungen i Munetsuchi (無熱池; bokstavligen "sjö utan värme"), den sjö som enligt en gammal buddhistisk syn står i världens centrum.
Ursprungligen var Saraswati en vedisk flodgudinna och förknippades med vatten, floder och livgivande krafter. Genom tiden utvecklades hennes roll till att omfatta tal, lärdom och konstnärliga uttryck — särskilt musik och poesi. När Saraswati nådde Japan genom buddhistisk lärdom och de kinesiska översättningarna, smälte hon samman med lokal folktro och shinto-gestalter, vilket skapade den särskilda japanska formen Benzaiten.
Ikonografi och attribut: I konst och statyer avbildas Benzaiten ofta som en vacker kvinna som spelar på en biwa (ett japanskt luta-liknande instrument), vilket understryker hennes koppling till musik. Hon kan också hålla ett rullband, en mala (bönkrans) eller en pärla som symboliserar visdom och rikedom. I många skildringar sitter hon på en lotus eller står nära vatten, och i japanska berättelser kan hon vara förenad med drakar eller ormar — varelser som i östasiatisk tradition ofta förknippas med vatten och välsignelse.
Religion och synkretism: Benzaiten är ett tydligt exempel på honji suijaku — synkretismen mellan buddhism och shinto — där en buddhistisk gudinna identifierades med lokala kami. Som resultat finns Benzaiten både i buddhistiska tempel och i shinto-helgedomar. Hon dyrkas av musiker, konstnärer, studenter, handelsmän, fiskare och andra som söker framgång i tal, lärande, konst och affärer.
Viktiga platser och festivaler: Förutom helgedomen på Enoshima finns flera berömda Benzaiten-platser, bland dem öar och strandhelgedomar där vatten är närvarande — exempelvis Chikubushima i Biwako-sjön. Helgedomar till Benzaiten är ofta platser för musik- och konstfestivaler där man ber om talets gåva, konstnärlig inspiration eller ekonomisk framgång. Ritualer och offrande kan inkludera musikframträdanden, böner och placering av små statyetter eller papperslappar med önskningar.
Symbolik och betydelse idag: Benzaiten representerar fortfarande en förening av konstnärligt skapande, klokt tal och flödande rikedomar — både materiella och immateriella. Hennes bild som en beskyddare av allt som "flyter" gör henne särskilt viktig i en kultur där vatten och kommunikation ses som livsviktiga krafter. Hon är också unik bland de sju lyckogudarna genom att ofta stå för intelligens och konstnärlig kraft snarare än enbart materiell rikedom.
Genom sin långa historia har Benzaiten behållit en bred och populär dragningskraft i Japan: från gamla buddhistiska skrifter till dagens musikscener och lokala festivaler, står hon kvar som en gudinna för ord, toner, vatten och välgång.
