De sju lyckogudarna (七福神, Shichi Fukujin), vanligen kallade de sju lyckogudarna på engelska, är de sju lyckogudarna i japansk mytologi och folklore. De förekommer ofta i populär konst, böner för välgång och i föremål för tur, såsom netsuke-sniderier och små altarbilder. Figuren och betydelsen av varje gud har utvecklats genom synkretism mellan shinto, buddhism och daoism, och flera av dem har ursprung i Kina eller Indien.

Ursprung och betydelse

De sju gudarna är en sammansättning av olika gudomligheter som under Edo-perioden (1603–1868) blev särskilt populära i folktron. Majoriteten av dem har sitt upphov i kinesisk och indisk religionstradition, med undantag för Ebisu som är inhemsk i Japan. Tillsammans representerar de olika aspekter av lycka och ett gott liv: rikedom, hälsa, framgång, långt liv, konstnärlig begåvning och skydd. I konst och religiösa föremål visas de ofta tillsammans, både som en grupp och var och en för sig.

Var och en av dem har ett traditionellt kännetecken

  1. Ebisu, fiskarnas eller köpmännens gud, som ofta visas med en torsk eller havsabborre. Ebisu förknippas med fiske, handel och lyckosamma fångster; han framställs ofta leende, ibland sittande på en låda med ett fiskespö. Han är en av få genuint japanska figurer i gruppen och dyrkas särskilt av fiskare och handlare.
  2. Daikokuten (Daikoku), gud för rikedom, handel och affärer. Ebisu och Daikokuten är ofta parade och representeras som sniderier eller masker på väggarna i små butiker. Daikokuten avbildas ofta stående på risfyllta säckar eller med en liten hammare (uchide no kozuchi) som sägs ge rikedom. Han kopplas också till jordbrukets välstånd.
  3. Bishamonten, krigarnas gud. Bishamonten (från sanskriten Vaisravana) är en krigsgud och beskyddare av buddhistiska läror. Han framställs i rustning, ofta med spjut, pagodliknande skattkista eller mynt, och symboliserar seger över ont och materiellt skydd.
  4. Benzaiten (Benten-sama), gudinna för kunskap, konst och skönhet, särskilt musik. Benzaiten har ursprung i den indiska gudinnan Sarasvati och avbildas ofta med ett stränginstrument (t.ex. biwa). Hon dyrkas av konstnärer, musiker och studenter.
  5. Fukurokuju, gud för lycka, rikedom och långt liv. Fukurokuju är känd för sitt förlängda huvud och hålls ofta med en rulle (visdomens skrifter) och en stav. Han associeras med kunskap, visdom och lång livslängd.
  6. Hotei, den feta och glada guden för överflöd och god hälsa. Hotei, ofta kallad "skrattmunk", bär en stor säck med gåvor och symboliserar välstånd, generositet och ett sorglöst sinne. Hans bild är populär i hem och affärer för att sprida glädje.
  7. Jurōjin (Gama), gud för långt liv. Jurōjin brukar framställas som en gammal man med vit skäggstubb, käpp och ofta ett litet rådjur vid sin sida. Han bär ibland en rullad skrift med livets hemligheter. Jurōjin och Fukurokuju förekommer ibland tillsammans eller blir sammanblandade i folklig tradition.

Kichijōten och andra variationer

Många figurer i japansk mytologi har överförts från Kina (vissa har kommit till Kina från Indien), däribland alla de sju lyckogudarna utom Ebisu. En annan gud, Kichijōten, lyckans gudinna, förekommer ibland avbildad tillsammans med de sju traditionella gudarna och ersätter Jurōjin. I vissa lokala traditioner kan också någon av gudarna bytas ut eller betonas mer, och antalet i grupperingar har inte alltid varit strikt fastställt.

Takarabune och nyårstraditioner

De sju gudarna avbildas ofta på deras skepp, Takarabune (宝船), eller "skattskeppet". Traditionen säger att de sju gudarna anländer till staden på nyåret och delar ut gåvor och välsignelser till värdiga människor. Runt nyår är det vanligt att barn och familjer får röda kuvert med Takarabune-motiv som innehåller penninggåvor. En annan folktradition är att lägga en bild av Takarabune under huvudkudden natten till nyårsdagen för att få en god dröm (en så kallad hatsuyume), och därefter bränna eller flytta bilden på ett särskilt sätt för att undvika otur.

Kulturella uttryck och pilgrimsfärder

Shichifukujin återfinns i många hantverk och konstformer: ukiyo-e-träsnitt, netsuke, keramik, vykort och masker. En populär folklig praktik är Shichifukujin meguri, en pilgrimsfärd där man besöker sju tempel eller helgedomar i en region som vardera är knutna till en av lyckogudarna. Sådana turer är vanliga under det nya årets första veckor och kan vara både religiösa och turistiska evenemang.

Symbolik och samtida betydelse

Sammantaget symboliserar de sju lyckogudarna en önskan om ett balanserat och lyckosamt liv: materiellt välstånd, hälsa, lång livslängd, konstnärlig framgång och skydd. I modern kultur används deras bilder både som religiösa talismaner och dekorativa motiv för att skapa en känsla av tur och positivitet i hem och företag.

Genom århundraden har Shichifukujin bevarat sin plats i japansk kultur som en lättillgänglig och glad representation av hopp och lycka, samtidigt som deras individuella historier ger inblick i Japans religiösa och kulturella utbyte med Kina och Indien.