704 Interamnia är en mycket stor asteroid. Forskarna tror att den är 350 kilometer bred. Dess medelavstånd från solen är 3,067 (AU). Den hittades den 2 oktober 1910 av Vincenzo Cerulli. Den är uppkallad efter det latinska namnet på Teramo i Italien, där Cerulli arbetade. Den är den femte tyngsta asteroiden efter Ceres, Vesta, Pallas och Hygiea, och forskarna tror att den utgör 2,0 % av massan i hela asteroidbältet.
Upptäckt och namn
Upptäckaren Vincenzo Cerulli var verksam vid observatoriet i Teramo och gav objektet namnet "Interamnia" efter stadens latinska namn. Cerulli publicerade observationerna 1910, och asteroidens nummer 704 visar att den hör till de tidigt upptäckta större objekten i huvudbältet.
Bana och rotation
Interamnia ligger i huvudbältet mellan Mars och Jupiter med ett medelavstånd på ungefär 3,07 AU från solen. Banan är något elliptisk och lutar måttligt i förhållande till ekliptikan. Objektet kretsar runt solen på ungefär 5,3 år och roterar kring sin egen axel på ordningen flera timmar, vilket bestämts genom ljuskurvsobservationer.
Sammansättning och fysikaliska egenskaper
Interamnia är en mörk, primitiv kropp som antas vara rik på kol och oregelbundna mineral. Olika spektrala klassifikationer förekommer i litteraturen (t.ex. F- eller B-liknande drag), vilket speglar osäkerheter i detaljerad mineralkomposition. Diameteruppskattningar varierar beroende på mätmetod, men cirka 350 kilometer är en vanlig siffra. Albedo (reflektionsförmåga) är låg, vilket är typiskt för kolhaltiga asteroider.
Observationer och mätmetoder
Information om Interamnia kommer från flera tekniker: optiska ljuskurvor, termisk infraröd mätning (t.ex. data från IRAS, Akari, WISE), adaptiv optik på stora teleskop samt observationer av stjärnförmörkelser (occultationer) som ger direkta gränser för storlek och form. Trots sin storlek har Interamnia ännu inte besökts av någon rymdsond.
Betydelse
Som den femte tyngsta kroppen i asteroidbältet spelar Interamnia en viktig roll för förståelsen av bältets totala massa och sammansättning. Studier av stora, primitiva asteroider som Interamnia ger insikt i solsystemets tidiga skeenden och de material som fanns vid planetbildningen.
Fakta i korthet