Bill Ward
William Thomas Ward (född 5 maj 1948) är en engelsk musiker och bildkonstnär. Han är mest känd som den ursprungliga trummisen i det brittiska heavy metal-bandet Black Sabbath.
Han sjöng också sång på två Black Sabbath-låtar: Han skrev även två andra låtar för Sabbaths band: "It's Alright" från skivan Technical Ecstasy och "Swinging the Chain" från skivan Never Say Die.
Biografi
De tidiga åren och Black Sabbath
Bill Ward började spela trummor som barn. Han lyssnade på 1940-talets storband. Hans främsta influenser var Gene Krupa, Buddy Rich och Louie Bellson. Senare påverkades han av trummisar som Larrie Londin, Bernard Purdie, Joe Morello, Keef Hartley, Hughie Flint, John Bonham, Ringo Starr, Jim Capaldi och Clive Bunker. I mitten av 1960-talet sjöng Ward och spelade trummor i ett band som hette The Rest. Ward och gitarristen Tony Iommi spelade tillsammans i ett band som hette Mythology. Efter att Mythology upplöstes gick han och Iommi samman med sångaren Ozzy Osbourne och basisten Geezer Butler för att bilda ett nytt band kallat Earth. De döpte snabbt om bandet till Black Saabbath på grund av att ett annat lokalt band hette Earth.
På 1970-talet blev Wards drog- och alkoholanvändning ett problem. I slutet av 1970-talet drack han under spelningar, något han aldrig tidigare hade gjort. Han började också få panikattacker. Ward har sagt att han inte kan minnas inspelningen av albumet Heaven and Hell från 1980 på grund av sitt alkoholmissbruk. Enligt Black Sabbaths bandkamrat Iommi försvann Ward den 21 augusti 1980 utan att säga adjö, förutom ett telefonsamtal till Black Sabbaths dåvarande sångare Ronnie James Dio där han meddelade honom att "jag är borta då, Ron". Han spelade sedan kortvarigt i ett band som hette Max Havoc.
1983 återvände han till Black Sabbath för albumet Born Again. Ward lämnade återigen av hälsoskäl innan bandet turnerade för att stödja albumet.
1984 gick han tillbaka till Black Sabbath för att spela in nytt material med David Donato, men efter flera demoband lämnade han återigen Sabbath.
Skämt
Enligt Iommi satte han och bandet ofta eld på Wards skägg och utförde andra skadliga skämt på honom. Vid ett tillfälle fick Ward tredje gradens brännskador. År 1980, under inspelningen av Heaven and Hell, dränkte Iommi Ward med en lösning som studiotekniker använde för att rengöra bandhuvudena. Han tände sedan eld på lösningen, som var mycket mer lättantändlig än vad Iommi hade räknat med. Ward fick tredje gradens brännskador som resultat och har fortfarande ärr på sina ben från händelsen.
Iommi hävdar att Ward nästan dog 1972, efter ett skämt som gick snett under inspelningen av Black Sabbath Vol. 4. Bandet hyrde en herrgård i Bel Air som tillhörde John DuPont från kemiföretaget DuPont. Bandet hittade flera sprayburkar med guldfärg från DuPont i ett rum i huset. När de hittade Ward naken och medvetslös efter en natt med mycket drickande tyckte de att det skulle vara roligt att täcka trummisen från topp till tå med guldfärg. Ward blev snart våldsamt sjuk och fick ett krampanfall och en ambulans måste tillkallas. Färgen hade blockerat alla Wards porer, vilket hans bandkamrater senare fick veta kan vara dödligt.
Solokarriär
Ward återvände till musiken i slutet av 1980-talet. År 1989 började han arbeta på ett soloalbum. Detta innehöll många gästmusiker, bland annat den tidigare Black Sabbath-bandkamraten Ozzy Osbourne och hans gitarrist Zakk Wylde. Ward One: Along the Way släpptes i januari 1990 och visade upp Wards mångsidighet i musikalisk smak och förmåga. Han gjorde sång på några av låtarna.
1997 släppte Ward sitt andra soloalbum, When the Bough Breaks.
År 2002 släppte han låten "Straws" som en singel för välgörenhet. Låten skulle återkomma på hans album Accountable Beasts från 2015.
Senare karriär
1985 hade Ward och de ursprungliga Sabbathmedlemmarna återförenats för Live Aid.
Den 15 november 1992 återförenades Ward med de ursprungliga Black Sabbath-medlemmarna vid en Ozzy Osbourne-show i Costa Mesa, Kalifornien. Sabbath, med Judas Priest-sångaren Rob Halford, öppnade showen för Osbourne. Ozzy Osbourne-bandet (Osbourne, Zakk Wylde, Mike Inez, Randy Castillo och John Sinclair) gjorde sedan ett helt set. Osbourne återförenades sedan med Iommi, Butler och Ward för fyra nummer.
1994 återvände Ward kortvarigt till bandet för en sydamerikansk turné med Tony Martin som frontfigur.
Den 4 och 5 december 1997 återförenade Ward Black Sabbath för två spelningar på NEC i Birmingham. Detta utgjorde albumet Reunion.
1998 drabbades Ward av en hjärtattack under repetitionerna inför en turné. Han ersattes av Vinny Appice. Ward tvingades missa alla utom de två sista Black Sabbath-framträdandena medan han återhämtade sig.
År 2000 deltog Ward tillsammans med Iommi och Osbourne i inspelningen av låten "Who's Fooling Who" för Iommis första soloalbum.
Sedan mitten av 2002 har Ward gjort ett månatligt radioprogram på internet som heter Rock 50 på radiostationen WPMD från Cerritos College i Kalifornien. Ward spelar en mängd olika typer av metal, hårdrock och en del klassisk rock.
Kort återförening med Black Sabbath
I oktober 2006 läckte nyheten ut att Ward skulle återförenas med Tony Iommi, Geezer Butler och Ronnie James Dio för en turné under bandnamnet Heaven & Hell. Ward bestämde sig dock senare för att inte delta i turnén eller fortsätta delta i bandet på grund av musikaliska skillnader med "ett par av de andra bandmedlemmarna" och en oro över förlängd turnéverksamhet.
Den 11 november 2011 meddelade Iommi, Butler, Osbourne och Ward att de skulle återförenas för att spela in ett nytt album med producenten Rick Rubin och börja turnera 2012. I februari 2012 lämnade dock Ward innan arbetet påbörjades på 13. Ward sade att han inte hade lyckats nå en överenskommelse om sitt kontrakt. Han erkände dock senare att hans vikt skulle ha varit ett problem vid en turné 2013. Osbourne antydde också i ett öppet brev att Wards beslut att inte delta berodde på hans hälsa. I april 2015 kritiserade Ward Osbourne på sin Facebook-fansida via ett brev till hans och bandets fans. Vilket föranledde ett genmäle från Osbourne på hans Facebooksida:
Bill, sluta med denna rökridå om ett "kontrakt som inte kan undertecknas" och låt oss vara ärliga. Innerst inne visste du att du inte var kapabel att göra albumet och en 16 månader lång turné. Tyvärr för dig hade våra instinkter rätt eftersom du låg på sjukhus flera gånger under 2013. Din senaste sjukhusvistelse var för en axeloperation som du nu säger att du precis har återhämtat dig från. Detta skulle ha inneburit att vår världsturné skulle ha ställts in. Så på vilket sätt är allt detta mitt fel? Sluta spela offer och var ärlig mot dig själv och våra fans.
Wards operation av axeln hindrade honom från att spela trummor igen förrän i maj 2014. Detta försenade hans tredje studioalbum Accountable Beasts. Han hade också uttryckt en önskan att turnera bakom albumet när det väl släppts, förutsatt att försäljningen var acceptabel.
Ward säger att han har "förlorat en vän" i Osbourne, men behåller kontakten med Butler och Iommi; om de kunde "komma överens", om Ozzy kunde gottgöra för de uttalanden han gjorde 2012 och 2013, skulle han återgå till Black Sabbath.
Ward återförenades med Sabbath-medlemmarna Tony Iommi och Geezer Butler för att ta emot priset "Lifetime Achievement" vid Ivor Novello Awards i maj 2015.
2016 debuterade Ward med ett nytt band som heter "Day of Errors", som spelade sin första spelning i juni samma år på Gaslamp i Long Beach, Kalifornien och som även har Joe Amodea på gitarr/sång och Kill Devil Hill-sångaren Jason "Dewey" Bragg på sång.
Ward skulle ha spelat ett antal spelningar med sitt nya band i december 2017 men var tvungen att ställa in dem när han lades in på sjukhus med hjärtproblem i november.
Han återförenades återigen med Iommi och Butler i Los Angeles i maj 2019 när Black Sabbath tilldelades en Grammy för sin livstid. Även om Sabbath inte uppträdde, framförde Rival Sons ett set med deras låtar för tillfället. En kort tid senare sa Osbourne i en intervju att han vill spela en sista spelning med bandets originalbesättning. Ward meddelade tre veckor senare på sin instagram att han älskade alla sina tre tidigare Black Sabbath-bandkamrater väldigt mycket och att han var öppen för att spela en allra sista spelning med dem.
Bill Ward 1970
Bill Ward, på scenen med Black Sabbath i Stuttgart, Tyskland 1999
Personligt liv
Ward har två söner, Nigel och Aron, och en dotter, Emily.
Enligt hans Black Sabbath-bandkamrater Tony Iommi och Ozzy Osbourne har Ward dramatiskt ändrat sin livsstil sedan Black Sabbaths storhetstid på 1970-talet och tidigt 80-tal. Iommi säger att han slutat röka, gett upp alkohol, antagit en vegansk kost och inte längre använder droger av något slag. Osbourne säger att Ward har varit nykter i ungefär 30 år. På senare tid har Osbourne dock kritiserat Wards hälsa, han beskrev honom 2013 som "otroligt överviktig" och antydde att han inte skulle ha kunnat trumma för Black Sabbath om han hade stannat kvar i bandet efter deras återförening 2011, med tanke på hans fysiska tillstånd, även om Ward själv har insisterat på att hans hälsa inte har påverkat hans förmåga att spela trummor.
Ward erkände senare att han genomgick en gastrointestinal operation 2013 och fortfarande återhämtar sig. "Min hälsa just nu är inte dålig men den är inte tillräckligt bra för att spela i något band, än mindre i Black Sabbath."
Påverkan
Trummisajten Totaldrumsets har listat Ward bland "The 100 Most Influential Drummers Ever!" och har definierat honom som "hjärnan bakom den oheliga födelsen av heavy metal-trummor".
Utrustning
Ward använder Tama-trummor, Sabian-cymbaler, Vic Firth-trumstockar och Gibraltar-hårdvara.
Tama Imperialstar trummor
- 15 "x13" Tom
- 16 "x16" Floor Tom
- 18 "x16" Floor Tom
- 14 "x8" lårtrumma
- 14 "x5" lårtrumma
- 26 "x14" bastrumma
- 26 "x14" bastrumma
- 20 "x14" Gongtrumma
AA och handhamrade Sabian cymbaler
- 14" AA Rock Hats
- 10" AA Mini Hats
- 20" AA Medium Crash
- 29" AA China (anpassad)
- 22" handhamrad Raw Bell Dry Ride
- 14" handhamrade Sizzle-hattar
- 22" handhamrad Medium Crash
- 14" handhamrad mini Kina
- 22" handhamrad Power Ride
- 21" Handhamrad Medium Crash
Diskografi
1970s
- 1970 - Black Sabbath - Black Sabbath
- 1970 - Black Sabbath - Paranoid
- 1971 - Black Sabbath - Master of Reality
- 1972 - Black Sabbath - Vol. 4
- 1973 - Black Sabbath - Sabbath Bloody Sabbath
- 1975 - Black Sabbath - Sabotage
- 1975 - Black Sabbath - We Sold Our Soul for Rock 'n' Roll
- 1976 - Black Sabbath - Technical Ecstasy
- 1978 - Black Sabbath - Never Say Die!
1980s
- 1980 - Black Sabbath - Heaven and Hell
- 1980 - Black Sabbath - Live at Last
- 1983 - Black Sabbath - Born Again
- 1983 - The Mezmerist - The Innocent, The Forsaken, The Guilty (demo)
1990s
- 1990 - Bill Ward - Ward One: längs vägen
- 1993 - Ozzy Osbourne - Live & Loud
- 1994 - Födelsedagen i svart: En hyllning till Black Sabbath
- 1997 - Bill Ward - När bogen brister
- 1997 - Ozzy Osbourne - The Ozzman Cometh
- 1998 - Black Sabbath - Återförening
2000s
- 2000 - Tony Iommi - Iommi
- 2002 - Black Sabbath - Past Lives
- 2002 - Bill Ward - "Straws" (singel)
- 2002 - Black Sabbath - Symptom of the Universe: The Original Black Sabbath 1970-1978
- 2003 - Dio - Stand Up and Shout: The Dio Anthology
- 2004 - Black Sabbath - Black Box: The Complete Original Black Sabbath (1970-1978)
- 2006 - Black Sabbath - Greatest Hits 1970-1978
- 2007 - Black Sabbath - Black Sabbath: The Dio Years
- 2008 - Black Sabbath - The Rules of Hell (skiva 1: Heaven and Hell)
2010s
- 2015 - Bill Ward - Accountable Beasts