Svett – vad det är, varför vi svettas och hur svettkörtlarna fungerar

Svettkörteln är ett långt, hoprullat, ihåligt rör av celler. I den spiralformade delen i läderhuden tillverkas svetten, och den långa delen är en kanal som förbinder körteln med öppningen eller porerna på hudens yttre yta. Nervceller från det sympatiska nervsystemet är kopplade till svettkörtlarna. Det finns två typer av svettkörtlar:

• Eccrine - den vanligaste typen som finns över hela kroppen, särskilt på handflatorna, fotsulorna och pannan. De är mindre, är aktiva från födseln och producerar en svett utan proteiner.
• Apokrina - de som finns i armhålorna (axilla) och i anala-genitalområdet. De är större än eckrina körtlar och de slutar normalt med hår snarare än porer. Dessutom gör de ingenting förrän i puberteten.

Vi svettas hela tiden, även om vi kanske inte märker det. Svettning är kroppens viktigaste sätt att göra sig av med överskottsvärme, som produceras av ämnesomsättningen eller av arbetande muskler. Mängden svett som produceras beror på våra känslotillstånd och vår fysiska aktivitet. Svett kan produceras som svar på nervstimulering, varm lufttemperatur och/eller motion. Låt oss först koncentrera oss på hur svett bildas i en eckrin svettkörtel.

När svettkörteln stimuleras utsöndrar cellerna en vätska (primärt sekret) som liknar plasma, dvs. mestadels vatten med höga koncentrationer av natrium och klorid och en låg koncentration av kalium, men utan de proteiner och fettsyror som normalt finns i plasma. Källan till denna vätska är utrymmena mellan cellerna (interstitiella utrymmen), som får vätskan från blodkärlen (kapillärerna) i läderhuden. Denna vätska färdas från den upprullade delen upp genom den raka kanalen. Vad som händer i den raka kanalen beror på svettproduktionens eller svettflödets hastighet:

• Låg svettproduktion (vila, kall temperatur) - Cellerna i den raka kanalen absorberar det mesta av natrium och klor från vätskan. Detta sker eftersom det finns tillräckligt med tid för reabsorption. Dessutom återabsorberas vatten osmotiskt. Det är alltså inte så mycket svett som når utsidan. Dessutom skiljer sig sammansättningen av denna svett avsevärt från den primära sekretionen. Det finns inte lika mycket natrium och klorid, och det finns mer kalium.
• Hög svettproduktion (träning, varm temperatur) - Cellerna i den raka delen har inte tillräckligt med tid för att absorbera all natrium och klorid från det primära sekretet. Så mycket svett når upp till hudytan och sammansättningen är nära, men inte exakt som det primära sekretet. Natrium- och kloridkoncentrationerna är ungefär hälften så höga och kalium är ungefär 20 procent högre.

Svett produceras på samma sätt i apokrina svettkörtlar. Svetten från apokrina körtlar innehåller dock även proteiner och fettsyror som gör den tjockare och ger den en mjölkigare eller gulaktig färg. Detta är anledningen till att fläckar under armhålorna i kläderna ser gulaktiga ut. Svett i sig har ingen lukt, men när bakterier på hud och hår metaboliserar proteinerna och fettsyrorna producerar de en obehaglig lukt. Det är därför deodoranter och antiperspiranter appliceras på armhålorna i stället för på hela kroppen.

En person som inte är anpassad till ett varmt klimat kan producera högst en liter svett per timme. Om du flyttar till ett varmt klimat som den amerikanska öknen i sydväst eller tropikerna kommer din förmåga att producera svett att öka till två till tre liter i timmen inom cirka sex veckor! Detta verkar vara den maximala mängd som du kan producera.

När svetten avdunstar från hudytan avlägsnar den överskottsvärme och kyler dig. Detta beror faktiskt på en snygg fysikprincip som lyder så här. För att omvandla vatten från en vätska till en ånga krävs en viss mängd värme som kallas förångningsvärme. Denna värmeenergi ökar vattenmolekylernas hastighet så att de kan flyga ut i luften. För vatten är detta värde 540 kalorier/gram eller 2,26 x 106 joule/kilogram. Så om du kan producera en liter svett, vilket motsvarar 1 000 g eller 1 kg (vattnets densitet är 1 g/ml eller 1 kg/l) på en timme, kan 540 000 kalorier värme avlägsnas från din kropp. Detta är ett extremt exempel där man använder den maximala mängd svett som en person kan producera. Vanligtvis avdunstar inte all svett utan rinner av huden. Dessutom förloras inte all värmeenergi som produceras av kroppen genom svett. En del strålar direkt från huden till luften och en del försvinner genom lungornas andningsytor.

En viktig faktor som påverkar avdunstningshastigheten är den relativa luftfuktigheten i luften runt omkring dig. Om luften är fuktig har den redan vattenånga i sig, förmodligen nära mättnad, och kan inte ta emot mer. Därför avdunstar svetten inte och kyler inte din kropp lika effektivt som när luften är torr.

När vattnet i svetten avdunstar lämnar det salt (natrium, klorid och kalium) kvar på huden, vilket är anledningen till att huden smakar salt. Förlusten av alltför stora mängder salt och vatten från kroppen kan snabbt leda till uttorkning, vilket kan leda till cirkulationsproblem, njursvikt och värmeslag. Det är därför viktigt att dricka mycket vätska när du tränar eller är ute i höga temperaturer. Sportdrycker innehåller vissa salter som ersätter de salter som försvinner i svetten.

Svettning reagerar på känslomässiga tillstånd. Så när du är nervös, orolig eller rädd ökar den sympatiska nervaktiviteten i kroppen och även utsöndringen av adrenalin från binjuren. Dessa ämnen verkar på dina svettkörtlar, särskilt de i handflatorna och armhålorna, för att producera svett. På så sätt känner du en "kall" svettning. Dessutom förändrar den ökade sympatiska nervaktiviteten i huden dess elektriska motstånd, vilket ligger till grund för den galvaniska hudresponsen som används i lögndetektortest.

Överdriven svettning uppstår vanligtvis i handflatorna eller armhålorna. Om det inte orsakas av känslomässig eller fysisk aktivitet kallas det diaphores eller hyperhidros. Det är ofta ett pinsamt tillstånd. Orsaken eller orsakerna är okända. Tillståndet kan bero på följande:

• hormonella obalanser (t.ex. klimakteriet hos kvinnor)
• överaktiv sköldkörtel (sköldkörtelhormonet ökar kroppens ämnesomsättning och värmeproduktion).
• Vissa livsmedel och mediciner (t.ex. kaffe med höga halter av koffein).
• Överaktivitet i det sympatiska nervsystemet.

Tillståndet kan behandlas.