Drottning Kristina av Sverige – abdikation, omvändelse och kulturintresse
Upptäck Drottning Kristina: från ung regent och dramatisk abdikation till omvändelse till katolicismen och hennes passion för humaniora, konst och tänkare som Descartes.
Drottning Christina av Sverige (svensk: Kristina av Sverige: 18 december [8 december] 1626-19 april 1689), var Sveriges drottning från 1632 till 1654. Därefter avgick hon för att bli romersk-katolik.
Hon gillade också humaniora och hade bjudit in filosofer som René Descartes till Sverige.
Tidigt liv och regering
Kristina föddes i Stockholm som dotter till kung Gustav II Adolf och drottning Maria Eleonora. När hennes far stupade i slaget vid Lützen 1632 blev hon formellt regent som barn; landet styrdes under en förmyndarregering ledd av bland andra Axel Oxenstierna tills hon tog över det praktiska styret i mitten av 1640‑talet. Hon talade flera språk, fick en ovanligt humanistisk och klassiskt orienterad utbildning för sin tid och visade tidigt ett starkt intresse för litteratur, konst och vetenskap.
Politik och makt
Under Kristinas regeringstid stärktes Sveriges ställning i Europa, bland annat genom fredsavtal som avslutade trettioåriga kriget 1648, vilket gjorde Sverige till en betydande stormakt i norra Europa. Kristina tog själv del i regeringsarbetet och var intresserad av både inrikes- och utrikespolitik. Hon avstod senare tronen 1654, en handling som chockade samtiden och som berodde på en kombination av personliga, religiösa och politiska skäl. Tronen gick vidare till hennes kusin, Karl X Gustav.
Abdikation, omvändelse och liv i Europa
Abdikation var ett ovanligt och dramatiskt steg. Kristina ville frigöra sig från de plikter som följde med kronan, hon motsatte sig också tvångsäktenskap och hade en frihetslängtan som ledde till beslutet att lämna Sverige. Efter abdikationen reste hon runt i Europa.
Omvändelsen till katolicismen blev en central del av hennes liv efter Sverige. Kort efter att hon lämnat kronan konverterade hon till romersk‑katolska kyrkan, vilket gjorde att hon inte kunde återvända till Sverige i samma politiska roll. Hon bosatte sig slutligen i Rom, där hon levde resten av sitt liv och blev en uppskattad kultur- och konstbeskyddare.
Kulturintresse och vetenskapliga kontakter
Kristina är kanske mest känd för sitt stora intresse för konst, litteratur och lärda kretsar. Hon höll hov som lockade filosofer, författare och konstnärer från hela Europa. Ett välkänt exempel är att hon bjöd in den franske filosofen René Descartes till Sverige — Descartes reste dit men dog kort efter ankomsten 1650. Kristina samlade böcker och konstföremål, stödde vetenskapliga samtal och bidrog till kulturutbyte mellan norra och södra Europa.
Personlighet och eftermäle
Kristina var en komplex och omdebatterad person. Hon bröt mot många normer för sin tid — inte bara politiskt utan även i sin klädsel, sitt umgänge och sina intressen. Hon vägrade flera giftermålsförslag som ansetts nödvändiga för dynastiska skäl och lät sin intellektuella nyfikenhet styra livet. Hon dog i Rom 1689 och är begravd i Peterskyrkan, en ovanlig ära för en före detta protestantisk regent.
Arv
Kristinas arv är mångfacetterat: hon är ihågkommen både som en regent i Sveriges stormaktstid och som en europeisk kulturpersonlighet som främjade konst och lärdom. Hennes liv väcker fortfarande intresse inom historia, konsthistoria och könsstudier, eftersom hon utmanade konventioner och byggde broar mellan olika intellektuella och religiösa miljöer i 1600‑talets Europa.
Sök