Svenska
Svenska ( svenska ) är ett språk som främst talas i Sverige och i delar av Finland, vanligtvis längs syd- och västkusten och på Åland. Mer än nio miljoner människor talar svenska. Det liknar två av de andra skandinaviska språken, norska och danska, och en person som förstår ett av dessa språk kan förstå de andra. Andra skandinaviska språk, som isländska och färöiska, är mindre närbesläktade och kan inte förstås av svenskspråkiga. Standardsvenska talas och skrivs i hela Sverige, men det finns vissa lokala dialekter med skillnader i grammatik och ordförråd i småstäder och på landsbygden.
Svenskan började som en dialekt av fornnordiskan, som var ett språk som alla i Skandinavien förstod under vikingatiden. Runt 1100-talet började svenskan sakta att skilja sig från de andra dialekterna. Dessa dialekter blev senare vad vi idag kallar norska, isländska, färöiska och danska. Svenska är ett germanskt språk med vissa likheter med engelska på grund av vikingarna som invaderade England på 900-talet. Det har ännu större likheter med tyska och nederländska, delvis på grund av Hansan under medeltiden, då Sverige handlade mycket öppet med Tyskland.
Det finns tre tecken i det svenska språket som inte används på engelska. Dessa är å, ä och ö. Bokstaven å är ett vokalljud mellan [a] och [o], likt det engelska ordet awe. Bokstaven ä är ett vokalljud som liknar [ɛ], som i det engelska ordet bed. Bokstaven ö är ett vokalljud mellan [o] och [ɛ], uttalas [øː] som u:et i det engelska ordet burn. Dessa bokstäver används även i det finska språket, medan norska och danska språken ersätter ä och ö med liknande bokstäver æ och ø.
Svenskan har också några viktiga skillnader i grammatiken. Definita artiklar sätts på slutet av substantivet, så ett hus blir huset. Till skillnad från engelskan använder svenskan också två grammatiska genus som kallas för allmän och neutrum. Substantiv av det gemensamma könet kallas ibland "en ord", och många ord för levande (eller en gång levande) ting är "en ord". Substantiv av neutrumkön kallas ibland för "ett ord".
Exempel på några ord på svenska
Svenska | Engelska |
Ett/En | En |
Två | Två |
Tre | Tre |
Fyra | Fyra |
Fem | Fem |
Sex | Sex |
Sju | Sju |
Åtta | Åtta |
Nio | Nio |
Tio | Tio |
Ja | Ja |
Nej | Ingen |
Jag | I |
Du | Du |
Mig | Jag |
Han | Han |
Hon | Hon |
Vi | Vi |
De/dem | De/dem |
Jag är | Jag är |
Sverige | Sverige |
Hus | Hus |
Fållen | Hem |
Väg | Way |
Björnar | Björnar |
Hjälp | Hjälp |
Grundläggande svenska uttryck
God dag/Hej | God dag/Hej |
Hur mår du? | Hur mår du? |
Jag mår bra, tack | Mycket bra, tack. |
Tack | Tack. |
Tack så mycket | Tack så mycket. |
Gud morgon | God morgon |
Gud eftermiddag | God kväll |
Hej då | Adjö |
Frågor och svar
F: Vilket språk talas mest i Sverige?
S: Svenska är det språk som talas mest i Sverige.
F: Hur många människor talar svenska?
S: Mer än nio miljoner människor talar svenska.
F: Kan en person som talar ett skandinaviskt språk förstå de andra språken?
Svar: Ja, en person som förstår ett av de andra skandinaviska språken, till exempel norska och danska, kan förstå de andra.
F: Finns det några lokala dialekter av svenska?
S: Ja, det finns några lokala dialekter med skillnader i grammatik och ordförråd i småstäder och på landsbygden.
F: Vilket är svenskans ursprung?
S: Svenskan började som en dialekt av fornnordiskan, som var ett språk som alla i Skandinavien förstod under vikingatiden. Runt 1100-talet började det långsamt skilja sig från andra dialekter.
F: Finns det några tecken som används på svenska som inte används på engelska?
S: Ja, det finns tre tecken som används på svenska som inte används på engelska - å, ä och ö.
F: Vilket grammatiskt genus används i svenskan?
S: Utöver de vanliga och neutra könen, som skiljer sig från de engelska grammatikreglerna, har substantiv också bestämda artiklar som suffix på deras ändar för att ytterligare skilja dem åt.