Elizabeth Báthory — Transsylvansk grevinna och myten om 'blodsgrevinnan'

Elizabeth Báthory — Transsylvansk grevinna och myten om "blodsgrevinnan". Utforska legenderna, mordanklagelserna, politiska intriger och vad som verkligen kan vara historiskt sant.

Elizabeth Bathory (1560-1614) var en grevinna som bodde i Transsylvanien, som då var en del av kungariket Ungern. Hon kom från en mycket viktig familj som omfattade kungar, kardinaler, riddare och domare. Hennes familj styrde Transsylvanien som en självständig region inom det ungerska kungadömet. Hon var välutbildad, vacker och rik. Hon var också praktiskt taget oåtkomlig som medlem av familjen Bathory.

Hon kan ha varit en ond kvinnlig seriemördare. Det är omöjligt att veta vilken del av hennes berättelse som är fakta och vilken del som är fiktion. Hennes hemska legend har blivit en del av folkloren. Hon är den centrala karaktären i ett antal böcker, pjäser och filmer. Som "blodsgrevinnan" har hon ofta jämförts med en annan fiktiv karaktär, greve Dracula. Vissa forskare hävdar nu att Báthory inte var en mördare utan i stället kan ha blivit offer för ett politiskt förräderi.

Enligt legenden ska hon ha torterat och dödat över 650 tjänsteflickor. Det påstås också att hon badade i människoblod. Efter att ha hört talas om alla dödsfall och tortyr som pågick i hennes slott ställdes grevinnan och hennes tjänare inför rätta. Hennes tjänare ska ha avrättats. Báthory själv murades in i ett rum i sitt eget slott. Det fanns bara slitsar för luft och mat. Hon hittades död tre och ett halvt år senare. Efter hennes död började berättelsen om den onda grevinnan.

År 2008 gjordes en film om henne, Bathory, med Anna Friel i huvudrollen. Filmen antydde att hon inte tillbringade sin tid med att bada i blod. Det var ett rykte som spreds av dem som var ute efter hennes rikedomar.

Historisk bakgrund

Elizabeth Báthory föddes in i den mäktiga Báthory-släkten 1560. Familjen hade stor politisk tyngd i det habsburgska Ungern och ägde gods i flera delar av riket. Elizabeth gifte sig i ung ålder med greve Ferenc Nádasdy, en framstående härförare, och paret förvaltade omfattande egendomar tillsammans. Efter maken Nádasdys död 1604 sköttes många av dessa gods av Elizabeth själv.

Hon hade flera residens och slott; bland de mest kända förknippade med henne är slottet i Čachtice (historiskt ofta kallat Csejte). Dessa områden hörde vid tiden till kungariket Ungern och ligger i dag delvis i nuvarande Slovakien och i delar av vad som brukar kallas Transsylvanien.

Rättegången och fängslandet

Under slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet började berättelser om våld och dödsfall kring hennes hushåll spridas. En undersökning inleddes på order av kungamakten. Enligt samtida uppgifter förhördes många vittnen, bland annat tjänare och kvinnor som levt nära grevinnan. Några av de anklagade tjänarna dömdes till döden; Elizabeth Báthory själv ställdes inte inför en full offentlig rättegång i modern mening utan sattes i praktiken i husarrest (eller — enligt vissa källor — inmurades) i ett av sina rum på slottet, med begränsad kontakt med omvärlden, där hon avled 1614.

Tolkningar och källkritik

Antalet påstådda offer varierar kraftigt i olika källor. Siffror som talar om över 600 offer kommer främst från senare, sensationella återberättelser och folkliga myter. Moderna historiker påpekar att många av de dokument som finns bygger på vittnesmål som kan ha påverkats av hot, tvång eller politiska motiv.

Forskare diskuterar därför flera möjliga förklaringar:

• Att Elizabeth verkligen begick grova övergrepp; vissa samtida vittnesmål stödjer påståenden om misshandel och våld.
• Att hon utsattes för ett målmedvetet förtal för att vissa ägare till hennes egendomar eller politiska rivaler skulle kunna beslagta gods och makt.
• Att berättelsen har överdrivits och förvandlats till folktro och myt över tid, där isolerade händelser förstorats.

Eftersom del av bevisningen är bristfällig, ofullständig eller ifrågasatt, kvarstår det att historiker inte är ense om hela sanningshalten i legenden.

Legenden och kulturarvet

Oavsett vad som verkligen hände har Elizabeth Báthorys historia fått ett stort kulturellt avtryck. Hon har blivit symbol för den ondskefulla adelskvinnan i populärkulturen och jämförs ofta med vampyrgestalter som greve Dracula. Berättelsen om blodbad och blodbadandet har inspirerat romaner, pjäser, filmer, konst och musik och har bidragit till en bestående mytbildning.

Moderna filmatiseringar och böcker försöker ibland nyansera bilden genom att lyfta fram bristerna i källmaterialet och de politiska förhållandena i samtiden, som i filmen Bathory (2008) med Anna Friel i huvudrollen.

Sammanfattning

Elizabeth Báthory är en komplex och omstridd historisk figur. Hon var en rik och inflytelserik adelsdam i ett politiskt turbulent område. Anklagelserna om massvåld och kannibalism har gjort henne ökänd, men källmaterialet är ofullständigt och ofta motsägelsefullt. Därför fortsätter debatten bland historiker: var hon en seriemördare, ett offer för politiskt intriger, eller något däremellan? Den mest hållbara slutsatsen är att bilden av "blodsgrevinnan" är en blandning av historiska fakta, överdrifter och folklig mytbildning.

Frågor och svar

F: Vem var Elizabeth Bathory?

Fråga: Vilken typ av familj kom hon från?

F: Hur fick hon sin utbildning?

F: Var hon attraktiv?

Fråga: Hur förmögen var hon?

F: Var hon mäktig på grund av sin ställning i samhället?

Sök med bokstav