George Andrew Olah (22 maj 1927 – 8 mars 2017) var en ungerskfödd amerikansk kemist. Hans forskning handlade om generering och reaktivitet av karbocationer med hjälp av supersyror. För denna forskning tilldelades Olah Nobelpriset i kemi 1994. American Chemical Society gav honom sin högsta utmärkelse, Priestleymedaljen.
Biografi och karriär
George A. Olah föddes i Budapest och byggde sin vetenskapliga karriär i USA, där han bland annat var professor vid University of Southern California och chef för Loker Hydrocarbon Research Institute. Under sin långa karriär publicerade han ett stort antal vetenskapliga arbeten och bidrog aktivt till både grundforskning och tillämpad kemi.
Forskningens kärna – karbokationer och supersyror
Olahs viktigaste bidrag var att visa hur positiva kolcentrum, så kallade karbocationer, kan genereras och stabiliseras i mycket starka syror. Karbocationer är kortlivade, positivt laddade intermediärer i många organiska reaktioner (till exempel SN1–reaktioner och vissa omflyttningar) och deras egenskaper styr hur dessa reaktioner går. Genom att använda extremt starka syror — så kallade supersyror (t.ex. blandningar som ibland kallas "magic acid", där fluorosulfonisk syra kombineras med antimonpentafluorid) — kunde Olah skapa miljöer där karbocationerna blev tillräckligt stabila för att studeras direkt med moderna analysmetoder som nukleär magnetresonans (NMR).
Denna metodik gjorde det möjligt att isolera och karakterisera karbocationer mer detaljerat än tidigare, belysa deras struktur och stabiliseringsmekanismer (t.ex. genom resonans och hyperkonjugation) och därigenom ge experimentellt stöd för teorier om reaktionsmekanismer i organisk kemi. Olahs arbete förändrade förståelsen av många grundläggande organiska processer och hade också betydelse för industriella tillämpningar inom petroleumkemi och syntetisk organisk kemi.
Senare arbete och samhällsengagemang
Utöver sina bidrag till organisk kemi var Olah senare i livet en stark förespråkare för det som kallats "methanol economy" — idén att använda metanol och relaterade enkla kolbaserade vätskor som energibärare framställda från koldioxid och förnybar energi, som ett alternativ till fossila bränslen. Han var aktiv i att sprida kunskap om hur kemiska lösningar kan bidra till energifrågor och klimatutmaningar.
Priser och arv
För sina banbrytande insatser belönades Olah med flera höga utmärkelser, däribland Nobelpriset i kemi 1994 och Priestleymedaljen från American Chemical Society. Hans forskning har haft ett bestående inflytande på både teoretisk och tillämpad kemi, och hans arbeten om karbocationer och supersyror används fortfarande som referens i undervisning och forskning.