George A. Olah – Nobelprisbelönt kemist om karbokationer och supersyror
George A. Olah – Nobelprisbelönt kemist som banade väg för karbocationer och supersyror. Upptäck hans forskning, Nobelpris 1994 och betydande vetenskapliga arv.
George Andrew Olah (22 maj 1927 – 8 mars 2017) var en ungerskfödd amerikansk kemist. Hans forskning handlade om generering och reaktivitet av karbocationer med hjälp av supersyror. För denna forskning tilldelades Olah Nobelpriset i kemi 1994. American Chemical Society gav honom sin högsta utmärkelse, Priestleymedaljen.
Biografi och karriär
George A. Olah föddes i Budapest och byggde sin vetenskapliga karriär i USA, där han bland annat var professor vid University of Southern California och chef för Loker Hydrocarbon Research Institute. Under sin långa karriär publicerade han ett stort antal vetenskapliga arbeten och bidrog aktivt till både grundforskning och tillämpad kemi.
Forskningens kärna – karbokationer och supersyror
Olahs viktigaste bidrag var att visa hur positiva kolcentrum, så kallade karbocationer, kan genereras och stabiliseras i mycket starka syror. Karbocationer är kortlivade, positivt laddade intermediärer i många organiska reaktioner (till exempel SN1–reaktioner och vissa omflyttningar) och deras egenskaper styr hur dessa reaktioner går. Genom att använda extremt starka syror — så kallade supersyror (t.ex. blandningar som ibland kallas "magic acid", där fluorosulfonisk syra kombineras med antimonpentafluorid) — kunde Olah skapa miljöer där karbocationerna blev tillräckligt stabila för att studeras direkt med moderna analysmetoder som nukleär magnetresonans (NMR).
Denna metodik gjorde det möjligt att isolera och karakterisera karbocationer mer detaljerat än tidigare, belysa deras struktur och stabiliseringsmekanismer (t.ex. genom resonans och hyperkonjugation) och därigenom ge experimentellt stöd för teorier om reaktionsmekanismer i organisk kemi. Olahs arbete förändrade förståelsen av många grundläggande organiska processer och hade också betydelse för industriella tillämpningar inom petroleumkemi och syntetisk organisk kemi.
Senare arbete och samhällsengagemang
Utöver sina bidrag till organisk kemi var Olah senare i livet en stark förespråkare för det som kallats "methanol economy" — idén att använda metanol och relaterade enkla kolbaserade vätskor som energibärare framställda från koldioxid och förnybar energi, som ett alternativ till fossila bränslen. Han var aktiv i att sprida kunskap om hur kemiska lösningar kan bidra till energifrågor och klimatutmaningar.
Priser och arv
För sina banbrytande insatser belönades Olah med flera höga utmärkelser, däribland Nobelpriset i kemi 1994 och Priestleymedaljen från American Chemical Society. Hans forskning har haft ett bestående inflytande på både teoretisk och tillämpad kemi, och hans arbeten om karbocationer och supersyror används fortfarande som referens i undervisning och forskning.
Livet
Olah föddes i Budapest i Ungern den 22 maj 1927. Han studerade på gymnasiet vid Budapesti Piarista Gimnazium (Scolopi fathers). Han studerade och undervisade sedan vid det som nu är Budapests tekniska och ekonomiska universitet. Efter den ungerska revolutionen 1956 flyttade han och hans familj för en kort tid till England och därefter till Kanada. Han började arbeta för Dow Chemical i Sarnia, Ontario, tillsammans med en annan ungersk kemist, Stephen J. Kuhn. Under Olahs åtta år på Dow började han studera karbokationer. År 1965 lämnade han Dow för Case Western Reserve University. Han anslöt sig till fakulteten vid University of Southern California 1977. År 1971 blev Olah naturaliserad medborgare i USA.
Olah var en framstående professor vid University of Southern California och chef för Loker Hydrocarbon Research Institute. År 2005 skrev Olah en uppsats om att främja metanolekonomin.
Familjen Olah bildade en donationsfond (George A. Olah Endowment). Den ger årliga utmärkelser till framstående kemister. American Chemical Society väljer ut och administrerar priserna.
Olah avled den 8 mars 2017 i sitt hem i Beverly Hills, Kalifornien, 89 år gammal.
Arbete
Sökandet efter stabila karbokationer ledde till upptäckten av protonerad metan. (Protonerad metan är en metanmolekyl (CH4 ) med en extra proton som ger den en positiv laddning). Protonerad metan stabiliserades av supersyror, som FSO3 H-SbF5 ("Magic Acid").
CH4 + H+ → CH5+
Olah studerade också hur kolväten används som bränsle.
Olah var också under många år oense med Herbert C. Brown från Purdue University om existensen av så kallade "icke-klassiska" karbokationer - som norbornylkatjonen. De kan visas som katjonkaraktär som delas (delokaliseras) över flera bindningar.
Under de senaste åren har hans forskning flyttats från kolväten (inklusive kolvätebränslen) till metanolekonomin. Han anslöt sig till Robert Zubrin, Anne Korin och James Woolsey för att kräva ett initiativ för ett mandat för fordon med flexibelt bränsle.
Tekniska publikationer
- Olah, G. "Supersyra katalyserad depolymerisering och omvandling av kol. Slutlig teknisk rapport. [HF:BF{sub 2}/H{sub 2}]", University of Southern California, United States Department of Energy, (1980).
- Olah, G. A. "Superacid Catalyzed Coal Conversion Chemistry. 1st and 2nd Quarterly Technical Progress Reports, September 1, 1983-March 30, 1984", University of Southern California, United States Department of Energy, (1984).
- Olah, G. A. "Superacid Catalyzed Coal Conversion Chemistry. Final Technical Report, September 1, 1983-September 1, 1986", University of Southern California, United States Department of Energy, (1986).
Sök