Ali Akbar Hashemi Rafsanjani — Iransk president och maktfaktor 1934–2017

Ali Akbar Hashemi Rafsanjani — inflytelserik iransk president (1989–1997) och maktfaktor 1934–2017. Politik, maktspel, rikedom och arv i Irans moderna historia.

Författare: Leandro Alegsa

Ali Akbar Hashemi Rafsanjani (persiska: اکبر هاشمی رفسنجانی Akbar Hāshemī Rafanjānī), Hashemi Bahramani (هاشمی بهرمانی) (25 augusti 1934 - 8 januari 2017) föddes i Rafsanjan i Kermanprovinsen och var en inflytelserik iransk politiker. Han har under senare delen av sin karriär innehaft ledande poster i flera av Irans viktigaste maktinstitutioner och var ordförande för Irans expeditionsråd från 1989 till sin död 2017.

Tidningen Forbes listade Rafsanjani bland världens rikaste personer och beskrev honom som en av de verkliga makthavarna i Iran. Hans omfattande ekonomiska intressen och politiska nätverk gav honom smeknamnet Akbar Shah i Iran, ett tecken på både rikedom och inflytande.

Politisk karriär

Rafsanjani var en central figur i den iranska revolutionen 1979 och tillhörde de ledande revolutionära kretsarna. Efter revolutionen blev han bland annat talman för parlamentet (Majlis) och spelade en viktig roll i statens uppbyggnad under 1980-talet. Han valdes till Irans president 1989 och omvaldes 1993, och satt som president 1989–1997 (1989-1997). Under sina två mandatperioder fokuserade han på återuppbyggnad och ekonomisk liberalisering efter kriget mot Irak samt på att öppna för investeringar och privatiseringar.

I början av 2000-talet försökte han återvända till presidentposten men förlorade i andra valomgången mot Mahmoud Ahmadinejad i 2005 års val. Som veteranpolitiker fortsatte Rafsanjani att påverka politiken, bland annat via sin position i expeditionsrådet där han kritiserade vissa av Ahmadinejad-administrationens beslut och förespråkade ekonomiska reformer och ett mer pragmatiskt utrikespolitiskt förhållningssätt. Kritiker, däribland Ahmadinejad, anklagade honom för att blanda ihop privatiseringar med överföring av statliga tillgångar till egna kretsar. Några av de utrikespolitiska linjer som förts under perioder då han var inflytelserik bidrog enligt kritiker till skärpta sanktioner mot Iran i 1995 och 1996.

Kontroverser och ekonomiska intressen

Rafsanjani var ofta föremål för debatt kring sina ekonomiska kopplingar och den informella makt han utövade. Hans familj och nätverk kontrollerade betydande affärsintressen, något som bidrog till både hans ekonomiska makt och till anklagelser om korruption. En av hans söner anklagades vid ett tillfälle för att ha tagit emot mutor, men många analytiker bedömde att rättsliga åtgärder mot familjen var osannolika på grund av deras politiska ställning och behovet av stabilitet inom den inhemska eliten.

Död och eftermäle

Rafsanjani avled den 8 januari 2017 i Teheran av en hjärtattack, 82 år gammal. Hans död markerade slutet på en era i iransk politik: han var ofta beskriven som en pragmatisk och inflytelserik aktör som kunde bygga broar mellan olika fraktioner. Eftermälet är splittrat — vissa ser honom som arkitekten bakom ekonomisk återuppbyggnad och moderering, andra framhäver de maktnätverk och den ekonomiska koncentration som gjorde honom kontroversiell.

Rafsanjanis politiska arv fortsätter att påverka iranisk inrikes- och utrikespolitik, och hans långa karriär studeras ofta som ett exempel på hur formell makt, informella nätverk och ekonomiska intressen samverkar i det politiska systemet i Iran.

Frågor och svar

Fråga: Vem var Ali Akbar Hashemi Rafsanjani?


Svar: Ali Akbar Hashemi Rafsanjani var en inflytelserik iransk politiker. Han var ordförande för Irans expedieringsråd från 1989 till sin död 2017 och var Irans president från 1989 till 1997.

F: Vilket smeknamn hade han?


S: Han hade det ökända smeknamnet "Akbar Shah" i Iran.

Fråga: Vad hände när han ställde upp för en tredje mandatperiod?


Svar: När han ställde upp för en tredje mandatperiod förlorade han i andra valomgången mot Mahmoud Ahmadinejad i valet 2005.

Fråga: Hur kommenterade president Ahmadinejad Rafsanjanis politik?


S: President Ahmadinejad kommenterade både utrikespolitiken och privatiseringspolitiken under Rafsanjanjis administration och konstaterade att de ledde till sanktioner mot Iran 1995 och 1996 och att de misslyckades med att göra skillnad mellan privatisering respektive självövertagande av statligt ägda företag.

Fråga: Vad har en av hans söner anklagats för?


Svar: En av hans söner har anklagats för att ha tagit emot mutor.

Fråga: Kommer hans son att ställas inför rätta?


S: Analytiker förväntar sig dock att hans son inte kommer att ställas inför rätta.

F: När dog Ali Akbar Hashemi Rafsanjani?


Svar: Ali Akbar Hashemi Rafsanjani dog den 8 januari 2017 i Teheran av en hjärtattack, 82 år gammal.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3