Teheran

Historia

Teheran var välkänd som by på 800-talet, men mindre känd än staden Rhages (Ray). Teheran ersätter idag Ray, Irans gamla huvudstad som förstördes av mongolerna 1220 e.Kr. och vars ruiner kan ses 6 km söder om Teheran. År 1869/70 e.Kr. fick Teheran stor prestige och omslöts av en 8 km lång vall som hade 12 portar.

Under den safavidiska perioden skapade shah Safi en militärbas i Teheran och lät uppföra två stora torn där, som blev kända som Ghaleh Meydan och Ghaleh Hessa. Karim Khan Zand bodde i Teheran i fyra år. I början av 1700-talet beordrade Karim Khan Zand att ett palats och ett regeringskontor skulle byggas i Teheran. Senare flyttade han sin regeringshuvudstad till Shiraz.

Teheran blev Irans huvudstad 1795, när Agha Mohammad Khan blev kung. Det är fortfarande huvudstaden. Under Agha Mohammad khan byggdes regeringens högkvarter norr om Emam_zade Zayd. Agha Mohammad khan blev Irans kung i Khalvat Karimkhani-palatset i Teheran. Under Fath Ali Shahs regeringstid tillkom Soltani-moskén, Abbas_abad-bazaren och Ilchi-trädgården (platsen för dagens ryska ambassad). Nasser_e_din_Shah flyttade palatset från Teherans centrum till Sadabad. Han ändrade synen på Teheran från en stad till en modern huvudstad.

På Rysslands ambassad i Iran hölls Teherankonferensen. Teherankonferensen (kodnamn Eureka) var ett möte mellan Joseph Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill mellan den 28 november och den 1 december 1943. Det mesta av den hölls på den sovjetiska ambassaden i Teheran i Iran. Det var den första konferensen under andra världskriget mellan de tre stora (Sovjetunionen, USA och Storbritannien) där Stalin var närvarande. Syftet med konferensen i Teheran var att planera den slutliga strategin för kriget mot Nazityskland och dess allierade. Diskussionen handlade främst om att öppna en andra front i Västeuropa.

Under 1980-88 attackerades Teheran med scudmissiler och luftangrepp. Efter den islamiska revolutionen i Iran och under kriget mellan Iran och Irak lämnade många människor Teheran. På senare år har många yrkesverksamma personer som bodde i Teheran lämnat Iran för frihet och ett bättre liv i andra länder. Trafik, brottslighet, droger och brist på frihet i Teheran är de viktigaste orsakerna.

Teherans sista borgmästare

1. Mohammadbagher Ghalibaf
2. Mahmoud Ahmadinejad (Irans president)
3. Mohammad Malekmadani
4. Morteza Alviri (ledamot av partiet Kargozaran Sazandegi)
5. Gholamhossein Karbaschi (ordförande för partiet Kargozaran Sazandegi)
6. Mohmmadnabi Habibi (nuvarande ordförande för Islamic Motalefeh Party)

Ekonomi

Teheran är centrum för de flesta iranska industrier och tjänster. Stadens moderna industrier omfattar tillverkning av bilar, elektronik, vapen, textilier, socker, cement och kemikalier. Teheran är också ett ledande centrum för försäljning av mattor och möbler.

Befolkningstillväxt i Teheran

Klimat

Teheran har ett halvtorrt klimat (stäppklimat) (BSh i Köppens klimatklassificering). Somrarna är varma och torra, vintrarna kalla med måttlig nederbörd, som även faller som snö. Våren och hösten är milda med måttlig nederbörd. Den högsta registrerade temperaturen var 54 °C (129 °F) 2017 och den lägsta registrerade temperaturen var -36,0 °C (-32,8 °F) 1972.

Platser

I denna stora stad kan man beundra många historiska platser, varav de mest kända är palatsen Sadabad, Niavaran, Sahebqaranyyeh och Golestan, Seyyed Azizollahs moské, Teherans stora bazar och många museer, t.ex. Reza Abbasi-museet, Irans mattmuseum, Abguineh-museet (glas- och keramikmuseum), Azadi-museet osv. Teheran har 740 parker.

Fritids- och sportanläggningar runt Teheran är bland annat skidstationerna Abali, Dizin, Gajereh och Shemshak, vattenskidstationen vid dammen och backarna i Darband och Shemiran.

Gröna palatset i Sadabad