Ingmar Bergman – svensk filmregissör: liv, filmer och arv

Upptäck Ingmar Bergmans liv, ikoniska filmer och bestående arv — en djupdykning i regissörens mästerverk, inflytande och konstnärliga vision.

Författare: Leandro Alegsa

Ernst Ingmar Bergman (IPA: ['ɪŋmar 'bærjman] på svenska, men vanligtvis IPA: [ˈbɝgmən] på engelska) (14 juli 1918 - 30 juli 2007) var en svensk scen- och filmregissör. Ingmar Bergman fann såväl dysterhet och förtvivlan som komik och hopp i sina outplånliga utforskningar av det mänskliga tillståndet. Han betraktas som en av den moderna filmens stora mästare.

Många filmskapare världen över, däribland amerikanerna Woody Allen och Robert Altman, den ryske regissören Andrej Tarkovskij och den taiwanesiske regissören Ang Lee, har nämnt Bergmans verk som en viktig influens för deras arbete.

Tidiga år och teaterarbete

Bergman föddes i Uppsala i en prästfamilj och växte upp i en miljö där frågor om tro, skuld och moral ofta diskuterades — teman som senare skulle återkomma i hans konst. Han började sin bana i teatern och arbetade som regissör och manusförfattare på flera svenska scener innan han helt och hållet övergick till film. Teaterns krav på skådespelarregi och nära samarbete med skådespelare kom att prägla hans filmiska stil.

Filmer och konstnärliga teman

Bergmans filmografi är omfattande och varierad, från korta televisionserier till stora spelfilmer och scenvärldsdramer. Genomgående i hans arbete finns återkommande teman som:

  • Existentiella frågor – sökandet efter mening, relationen till döden och människans roll i tillvaron.
  • Tro och tvivel – ofta gestaltat genom konflikter mellan karaktärer eller genom symbolik och religiösa metaforer.
  • Relationer och familj – komplexa porträtt av äktenskap, föräldraskap och generationskonflikter.
  • Identitet och ångest – inre krockar, splittade jag och drömliknande sekvenser där gränsen mellan verklighet och fantasi suddas ut.

Stilistiskt är Bergman känd för sin avskalade scenografi, täta närbilder, starka kontraster i ljussättning och en teatral känsla i skådespeleriet. Han använde ofta långa dialogscener och drömlika montage för att utforska karaktärernas inre liv.

Några av de mest kända filmerna

  • Det sjunde inseglet (1957) – en allegorisk film där en riddare spelar schack med Döden; ett tidigt och bestående exempel på Bergmans existentiella frågeställningar.
  • Smultronstället (Wild Strawberries, 1957) – en resa genom minnen, ålderdom och självinsikt.
  • Jungfrukällan (The Virgin Spring, 1960) – dramatiskt drama med stark moralisk och religiös problematik.
  • Såsom i en spegel (Through a Glass Darkly, 1961) – existentialistiskt drama med stark betoning på tro och psykologisk spänning.
  • Persona (1966) – ett av Bergmans mest experimentella verk, som leker med identitet och subjektivitet.
  • Fanny och Alexander (1982) – ett fylligt familjedrama som hyllades internationellt och bidrog till att Bergman åter fick bred uppmärksamhet sent i karriären.

Samarbeten och skådespelare

Bergman arbetade återkommande med en rad framstående skådespelare och medarbetare. Bland de mest kända finns Max von Sydow, Liv Ullmann, Bibi Andersson och Gunnar Björnstrand. Dessa samarbeten skapade en konsistent repertoar av skådespelare som kunde fördjupa sig i Bergmans komplexa rollfigurer. Han arbetade också länge tillsammans med fotografen Sven Nykvist, vars ljussättning och kameraföring blev en viktig del av Bergmans visuella signum.

Priser och internationell mottagning

Bergman fick stor internationell uppmärksamhet och en rad utmärkelser under sin karriär. Han belönades med flera internationella priser och erkännanden från filmfestivaler och akademier. Hans verk har blivit föremål för omfattande akademisk analys och fortsätter att visas och diskuteras i filmkretsar världen över.

Senare år och arv

Förutom filmer fortsatte Bergman att arbeta med teater och television under hela sitt liv. Han skrev också memoarer och essäer om sitt konstnärskap. Hans starka fokus på människans inre liv, hans formmässiga konsekvens och hans mod att ställa stora frågor har gjort honom till en stadig punkt i filmhistorien. Han påverkar fortfarande regissörer, skådespelare och teoretiker, och hans filmer studeras världen över.

Personligt och död

Ingmar Bergman levde ett personligt liv präglat av intensiva relationer och ett starkt engagemang i sitt arbete. Han avled den 30 juli 2007. Efter hans död fortsatte intresset för hans skapande att vara stort, och hans filmer betraktas i dag som klassiker som fortsätter att utmana och inspirera nya generationer.

För den som vill börja utforska Bergmans filmvärld rekommenderas att se både hans mer lättillgängliga verk och de mer experimentella filmerna för att få en helhetsbild av hans konstnärskap.

Biografi

Ernst Ingmar Bergman föddes i Uppsala som son till en luthersk präst av dansk härkomst, Erik Bergman (senare kaplan hos den svenska kungen), och hans hustru Karin (född Åkerblom). Han växte upp omgiven av religiösa bilder och diskussioner. Hans far var en ganska konservativ församlingspräst och sträng familjefar: Ingmar låstes in i mörka garderober för förseelser som att t.ex. kissa i sängen. "Medan pappa predikade bort i predikstolen och församlingen bad, sjöng eller lyssnade", skriver Ingmar i sin biografi Laterna Magica,

"Jag ägnade mitt intresse åt kyrkans mystiska värld av låga valv, tjocka väggar, lukten av evighet, det färgade solljuset som darrade över den märkligaste vegetationen av medeltida målningar och snidade figurer på tak och väggar. Där fanns allt som ens fantasi kunde önska sig - änglar, helgon, drakar, profeter, djävlar, människor."

Han gjorde två fem månaders obligatorisk militärtjänstgöring och studerade konst och litteratur vid Stockholms högskola (senare Stockholms universitet), men utan att ta examen. Istället utvecklade han ett intresse för teater och senare för film (även om han hade blivit en "äkta filmberoende" i början av 1930-talet).

Trots att han växte upp i ett hängivet lutherskt hushåll uppgav Bergman att han förlorade sin tro när han var åtta år gammal, men att han kom till insikt om detta faktum först när han gjorde Vinterljus.

Från början av sextiotalet bodde Bergman en stor del av sitt liv på ön Fårö på Gotland i Sverige, där han gjorde flera av sina filmer. Bergman flyttade till München för en tid efter en långvarig strid med den svenska regeringen om påstådd skatteflykt, och återvände inte till Sverige förrän 1982, då han regisserade Fanny och Alexander. Bergman sade att detta skulle bli hans sista film och att han skulle fortsätta att regissera teater. Sedan dess gjorde han ett antal filmer för tv, men drog sig senare tillbaka till Fårö och förklarade 2004 att han aldrig mer skulle lämna ön.

Ingmar Bergman dog i sitt hem på Fårö tidigt på morgonen den 30 juli 2007, 89 år gammal, samma dag som en annan stor filmregissör, Michelangelo Antonioni, dog.

Familj

Bergman var gift fem gånger:

  • 25 mars 1943 - 1945, med Else Fisher, koreograf och dansare (skild). Barn:
    • Lena Bergman, skådespelerska, född 1943.
  • 22 juli 1945 - 1950, med Ellen Lundström, koreograf och filmregissör (skild). Barn:
    • Eva Bergman, filmregissör, född 1945,
    • Jan Bergman, filmregissör (1946-2000), och
    • tvillingarna Mats och Anna Bergman, båda skådespelare och filmregissörer, födda 1948.
  • 1951 - 1959, med Gun Grut, journalist (skild). Barn:
    • Ingmar Bergman Jr, flygkapten, född 1951.
  • 1959 - 1969, med Käbi Laretei, konsertpianist (skild). Barn:
    • Daniel Bergman, filmregissör, född 1962.
  • 11 november 1971 - 20 maj 1995, med Ingrid von Rosen (flicknamn Karlebo) (änka). Barn:
    • Maria von Rosen, författare, född 1959.

De fyra första äktenskapen slutade i skilsmässa. Det sista tog slut när hans fru Ingrid dog av magcancer 1995, 65 år gammal. Vid sidan av sina äktenskap hade Bergman romantiska förhållanden med skådespelerskorna Harriet Andersson (1952-55), Bibi Andersson (1955-59) och Liv Ullmann (1965-70). Han var far till författaren Linn Ullmann med Liv Ullmann. Totalt hade Bergman nio barn, varav ett dog före honom.

Utmärkelser

Oscars

År 1971 fick Bergman Irving G. Thalberg Memorial Award vid Oscarsceremonin. Tre av hans filmer vann Oscar för bästa utländska film. Nedan följer en lista över hans nomineringar och utmärkelser:

  • Vann: Bästa utländska film Jungfrukällan (1960)
  • Vann: Bästa utländska film genom ett mörkt glas (Såsom i en spegel) (1961)
  • Vann: Bästa utländska film Fanny och Alexander (Fanny och Alexander) (1983)
  • Nominerad: Bästa originalmanus, Smultronstället (1957)
  • Nominerad: Bästa originalmanus: "Through a Glass Darkly" (1961)
  • Nominerad: Bästa originalmanus, Cries and Whispers (Viskningar och rop) (1974)
  • Nominerad: Bästa film, Cries and Whispers (Viskningar och rop) (1974)
  • Nominerad: Bästa regissör, Viskningar och rop (1974)
  • Nominerad: Bästa regissör, Ansikte mot ansikte (1977)
  • Nominerad: Höstsonaten (1979): Bästa originalmanus, Höstsonaten (1979)
  • Nominerad: Fanny och Alexander (Fanny och Alexander) (1983)
  • Nominerad: Bästa regissör, Fanny och Alexander (Fanny och Alexander) (1983)

BAFTA-utmärkelser

  • Nominerad: Bästa film från alla källor, Trollkarlen (Ansiktet) (1960)
  • Nominerad: Bästa utländska film, Fanny och Alexander (Fanny och Alexander) (1984)

Filmfestivalen i Berlin

  • Vann: Guldbjörn för bästa film, Smultronstället (1957)
  • Nominerad: Guldbjörn för bästa film, Såsom i en spegel (1961)
  • Vann: OCIC-priset för Through a Glass Darkly (1961)

Cesar Awards

  • Nominerad: Bästa utländska film, Trollflöjten (1976)
  • Nominerad: Bästa utländska film, Höstsonaten (1979)
  • Vann: Bästa utländska film, Fanny och Alexander (Fanny och Alexander) (1984)
  • Nominerad: Bästa europeiska film, Saraband (2005)

Filmfestivalen i Cannes

  • Vann: Bästa poetiska humor Smiles of a Summer Night (Sommarnattens leende) (1955)
  • Nominerad: Guldpalmen Smiles of a Summer Night (Sommarnattens leende) (1955)
  • Vann: Juryns specialpris The Seventh Seal (Det Sjunde inseglet) (1957)
  • Nominerad: Guldpalmen Det sjunde inseglet (Det Sjunde inseglet) (1957)
  • Vann: Bästa regissör Brink of Life (Nära livet) (1958)
  • Nominerad: Guldpalmen: Nära livet (1958)
  • Vann: Särskilt omnämnande Jungfrukällan (1960)
  • Nominerad: Guldpalmen Jungfrukällan (1960)
  • Vann: Tekniskt storpris Cries and Whispers (Viskningar och rop) (1972)
  • Vann: Palm of Palms (1997)
  • Vann: Den ekumeniska juryns pris (1998) (Särskilt pris för hela hans arbete.)

Golden Globe Awards

  • Vann: Bästa utländska film Smultronstället (1960)
  • Vann: Bästa utländska film The Virgin Spring (1961)
  • Vann: Bästa utländska film Scenes from a Marriage (1975)
  • Vann: Bästa utländska film Face to Face (1976)
  • Vann: Bästa utländska film Höstens Sonata (1978)
  • Vann: Bästa utländska film Fanny och Alexander (1984)

Andra utmärkelser och utmärkelser

Frågor och svar

F: Vem var Ernst Ingmar Bergman?


S: Ernst Ingmar Bergman var en svensk scen- och filmregissör.

F: Vilka teman utforskade han i sitt arbete?


S: Han utforskade dysterhet, förtvivlan, komik och hopp i sina utforskningar av det mänskliga tillståndet.

F: Hur betraktas han av många filmskapare?


S: Han betraktas som en av den moderna filmens stora mästare av många filmskapare världen över.

F: Vilka är några av de filmskapare som har nämnt Bergmans arbete som ett inflytande på sitt eget?


Svar: De amerikanska filmskaparna Woody Allen och Robert Altman, den ryske regissören Andrej Tarkovskij och den taiwanesiske regissören Ang Lee har alla nämnt Bergmans arbete som ett inflytande på sina egna verk.

F: När föddes Ernst Ingmar Bergman?


S: Ernst Ingmar Bergman föddes den 14 juli 1918.

F: När avled han?


S: Han avled den 30 juli 2007.

F: Hur uttalar man Ernst Ingmar Bergman på engelska?


S: På engelska brukar det uttalas [ˈbɝgmən].


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3