Magsäckscancer (magcancer) – definition, orsaker, symtom och prognos

Magsäckscancer – lär dig om orsaker (inkl. Helicobacter pylori), vanliga symtom, riskfaktorer och prognos. Vikten av tidig upptäckt och behandlingsalternativ.

Författare: Leandro Alegsa

03-02-2026 12:01

Magsäckscancer är en form av cancer som utgår från celler i magsäcken. Globalt är magsäckscancer en av de vanligare cancersjukdomarna och orsakar flera hundratusen dödsfall varje år (ungefär 700 000–800 000 enligt internationella uppskattningar). Sjukdomen upptäcks ofta i ett sent stadium, vilket påverkar behandlingsmöjligheter och prognos.

Orsaker och riskfaktorer

Den viktigaste kända orsaken är infektion med Helicobacter pylori, som under lång tid kan ge kronisk inflammation i magsäckens slemhinna och öka risken för cancerutveckling. Andra viktiga riskfaktorer är:

Rökning
Kost med mycket salt, rökta eller inlagda livsmedel
Kronisk atrofisk gastrit eller autoimmun gastrit (till exempel vid perniciös anemi)
Tidigare magsäckskirurgi
Familjehistoria och ärftliga syndrom (t.ex. mutationer i CDH1 som ger hereditär diffus magsäckscancer)
Infektion med Epstein–Barr-virus (i en del fall)
Vissa yrkesexponeringar (till exempel vissa kemikalier)

Symtom

Tidiga stadier av magsäckscancer ger ofta få eller ospecifika symtom. Vanliga symtom är:

Upprepade besvär orsakade av dyspepsi (smärta eller obehag i övre delen av buken)
Nedsatt aptit eller tidig mättnadskänsla
Oförklarlig viktnedgång
Kräkningar eller illamående
Blod i avföring (svart, tjärliknande avföring) eller blodig kräkning
Anemi (trötthet, blekhet) som följd av kronisk blödning

I mer avancerade skeden kan symtom också omfatta svullnad i buken, gulsot (om metastaser till levern), hosta eller andningssvårigheter (vid lungmetastaser) och svullna lymfkörtlar.

Utredning och diagnos

Vid misstanke om magsäckscancer är gastroskopi (endoskopi av övre mag-tarmkanalen) med vävnadsprov (biopsi) standard för att ställa diagnos. Andra utredningar som används för att kartlägga sjukdomens omfattning är:

CT- eller MR-undersökningar för att leta efter spridning
Endoskopiskt ultraljud (EUS) för att bedöma tumörens djup och lymfkörtelstatus
Blodprover, inklusive Hb (anemi) och leverprover
Tester för HER2 (överuttryck av ett målmolekyl) och PD-L1 vid avancerad sjukdom, för att kunna välja riktade behandlingar
H. pylori-testning vid lämpligt tillfälle

Behandling

Behandlingen beror på tumörens stadium, tumörtyp och patientens allmänna hälsa. Vanliga behandlingsformer är:

Kirurgi — bortoperation (subtotal eller total gastrektomi) med lymfkörtelutrymning är central vid lokaliserad sjukdom.
Systemisk behandling — cytostatika ges som neoadjuvant (före operation) eller adjuvant (efter operation) behandling vid lokalt avancerad sjukdom. Vid spridd sjukdom används ofta palliativ kemoterapi för att bromsa sjukdom och lindra symtom.
Strålbehandling — kan användas i kombination med cytostatika i vissa situationer, särskilt för lokal kontroll eller som palliativ behandling.
Målinriktade och immunologiska behandlingar — exempelvis trastuzumab för HER2-positiva tumörer och immunterapi (checkpoint-hämmare) för vissa patientgrupper med uttryck av PD-L1 eller andra biomarkörer.
Palliativ behandling — lindring av smärta, näringsstöd, endoskopiska stenter vid passagerubbning och andra åtgärder för att förbättra livskvaliteten vid avancerad sjukdom.

Prognos

Prognosen vid magsäckscancer varierar starkt beroende på upptäcktsstadium. Ju tidigare cancer upptäcks, desto bättre är chanserna till bot eller långsiktig överlevnad. I länder med screeningprogram (t.ex. Japan och Sydkorea) upptäcks fler tumörer i ett tidigt stadium och 5-årsöverlevnaden är då betydligt bättre än i länder utan rutinmässig screening. Generellt kan man säga att:

Mycket tidiga tumörer (begränsade till slemhinnan) kan ha hög överlevnad efter kirurgi.
Lokalt avancerad sjukdom har måttlig 5-årsöverlevnad beroende på behandling.
Metastaserad (spridd) magsäckscancer har generellt sämre prognos, men nya läkemedel har förbättrat överlevnad och livskvalitet för vissa patientgrupper.

Förebyggande

Behandling av Helicobacter pylori vid påvisad infektion minskar risken för utveckling av magsäckscancer och rekommenderas i lämpliga fall.
Rökstopp, minskat intag av saltade, rökta och inlagda livsmedel samt ökad konsumtion av grönsaker och frukt kan sänka risken.
Screening (regelbundna gastroskopier) erbjuds i högprevalensländer och kan övervägas för personer med stark familjehistoria eller kända ärftliga risker.

När ska man söka vård?

Sök läkare om du har ihållande besvär från magen, oförklarlig viktnedgång, blod i avföring eller kräkning, kraftig trötthet som kan bero på anemi eller andra oroande symtom. Tidig utredning ökar chanserna för en bättre behandling och bättre utfall.

Efter genomgången behandling krävs ofta regelbundna kontroller för att upptäcka återfall eller hantera sena biverkningar av behandlingen. Diskutera uppföljningsplan med din behandlande läkare.

Sök