Folkhälsa | vetenskap som handlar om förebyggande finns det en sjukdom som är ett hot mot den allmänna hälsan i ett samhälle
Folkhälsa är en vetenskap som handlar om att förebygga sjukdomar som hotar den allmänna hälsan i ett samhälle, samt om att förlänga livet och främja hälsan. Målen uppnås genom organiserade insatser och informerade val av samhället, offentliga och privata organisationer, samhällen och individer.
Den grundar sig på en hälsoanalys av en handfull människor eller av alla invånare i flera världsdelar snarare än på en enskild individ. Folkhälsa omfattar sådana delar som epidemiologi, biostatistik, hälsovårdstjänster, miljö-, social-, beteende- och arbetshälsa.
Folkhälsoinsatser förebygger snarare än behandlar en sjukdom genom övervakning av fall och främjande av hälsosamma beteenden, t.ex. handtvätt, vaccinationsprogram och distribution av kondomer. Vid utbrott av en smittsam sjukdom kan det vara viktigt att behandla en sjukdom för att förhindra att andra drabbas.
De flesta länder har egna statliga folkhälsoinstitut, ibland kallade hälsovårdsministerier, som svarar på inhemska hälsofrågor. Många sjukdomar kan förebyggas genom enkla, icke-medicinska metoder. Folkhälsan spelar en viktig roll i arbetet med att förebygga sjukdomar i utvecklingsländerna och i de utvecklade länderna, genom lokala hälsovårdssystem och genom internationella icke-statliga organisationer. I utvecklingsländerna finns det kanske inte tillräckligt med utbildad sjukvårdspersonal eller ekonomiska resurser för att tillhandahålla en grundläggande nivå av medicinsk vård och sjukdomsförebyggande åtgärder.
"Från flugor och smuts till mat och feber" från 1916
Folkhälsans historia
Folkhälsan har rötter i antiken. Redan från början insåg den mänskliga civilisationen att förorenat vatten och brist på korrekt avfallshantering spred smittsamma sjukdomar. Tidiga religioner försökte reglera hälsorelaterade beteenden, från typer av mat som äts till beteenden som att dricka alkohol eller sexuella relationer. Regeringarna lade ansvaret på ledarna att utveckla folkhälsopolitik och program för att få en viss förståelse för orsakerna till sjukdomar, säkerställa social stabilitet välstånd och upprätthålla ordningen.
Kineserna utvecklade variolering efter en smittkoppsepidemi omkring 1000 f.Kr. Vaccinering blev inte vanlig förrän på 1820-talet. Under den svarta döden på 1300-talet i Europa ledde bränning av delar av städerna till fördelar, eftersom det förstörde gnagarangreppen. Utvecklingen av karantän under medeltiden begränsade effekterna av andra infektionssjukdomar.
Senare började man bygga avlopp, samla in sopor regelbundet, förbränna eller bortskaffa dem, tillhandahålla rent vatten och dränera stillastående vatten för att förhindra att myggor förökar sig. Den industriella revolutionen orsakade till en början sjukdomsspridning genom stora tätorter runt arbetarbostäder och fabriker.
Modern folkhälsa
Ökningen av den genomsnittliga livslängden under 1900-talet kan tillskrivas folkhälsans framsteg, t.ex. vaccinationsprogram och kontroll av infektionssjukdomar, effektiva säkerhetsåtgärder för motorfordon och arbetssäkerhet, förbättrad familjeplanering, klorering av dricksvatten, rökfria åtgärder och program för att minska kroniska sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar samt mer fysisk träning.
Ibland plågas utvecklingsländerna av infektionssjukdomar som till stor del kan förebyggas på grund av undernäring och fattigdom. Folkhälsans fokus har flyttats från individuella beteenden och riskfaktorer till frågor på befolkningsnivå, t.ex. ojämlikhet, fattigdom och utbildning. Det finns ett erkännande av att vår hälsa påverkas av var vi bor, genetik, vår inkomst, vår utbildningsstatus och våra sociala relationer.
Utbildning och fortbildning
Skolor för folkhälsa erbjuder:
- Professionella examina är inriktade på praktik inom folkhälsoområdet: Master of Public Health (M.P.H.), Doctor of Public Health (Dr.PH.) och Master of Health Administration (M.H.A.). De handlar om folkhälsa på hälsovårdsavdelningar, förvaltande vård och samhällsbaserade organisationer, sjukhus och konsultföretag.
- Akademiska examina är inriktade på den vetenskapliga grunden för folkhälsa och förebyggande medicin, forskning, universitetsundervisning i forskarskolor, politisk analys och utveckling samt andra höga positioner inom folkhälsa. Exempel på akademiska examina är magisterexamen (Master of Science), filosofie doktor (Ph.D.) och doktorsexamen (Sc.D.).
Program för folkhälsa
De flesta regeringar erkänner vikten av folkhälsoprogram för att minska förekomsten av sjukdomar, funktionshinder och effekterna av åldrande, även om folkhälsan i allmänhet får betydligt mindre statliga medel jämfört med medicin. Under de senaste åren har folkhälsoprogrammen som tillhandahåller vaccinationer gjort stora framsteg när det gäller att främja hälsan, bland annat genom att utrota smittkoppor.
Viktiga folkhälsofrågor som världen står inför för närvarande är hiv/aids, antibiotikaresistens, vilket leder till att sjukdomar som tuberkulos och diabetes återkommer. Eftersom icke smittsamma sjukdomar som orsakas av rökning har hotat folkhälsan har folkhälsan börjat kontrollera rökningen. Det globala hälsovårdssystemet måste hitta ett sätt att jämna ut smittsamma och icke smittsamma sjukdomar. Många länder har genomfört stora initiativ för att minska rökningen, t.ex. ökad beskattning och förbud mot rökning på vissa eller alla offentliga platser.
Denna affisch från 1963 visade CDC:s nationella symbol för folkhälsa, "Wellbee", och uppmuntrade allmänheten att få ett oralt poliovaccin.
Relaterade sidor
- Världshälsoorganisationen
- Centers for Disease Control and Prevention
- Arbetarskyddsförvaltningen
- Hälso- och sjukvård i Kanada
- Tysklands hälsoministerium
- Hygien
Frågor och svar
F: Vad är folkhälsa?
S: Folkhälsa är den vetenskap som handlar om att förebygga sjukdomar som utgör ett hot mot den allmänna hälsan i ett samhälle, samt om att förlänga livet och främja hälsan.
F: Hur fungerar folkhälsan?
S: Folkhälsa fungerar genom att organisera samhällets, offentliga och privata organisationers, samhällens och individers insatser och informerade val för att uppnå sina mål. Den bygger också på att man analyserar hälsan hos en handfull människor eller hos alla invånare i flera världsdelar snarare än hos en enskild person.
F: Vilka är några delar av folkhälsan?
S: Några delar av folkhälsan är epidemiologi, biostatistik, hälsovårdstjänster, miljö-, social-, beteende- och arbetshälsa.
F: Hur förebygger folkhälsan sjukdomar?
S: Folkhälsan förebygger sjukdomar genom övervakning av fall och främjar hälsosamma beteenden som handtvätt, vaccinationsprogram och distribution av kondomer. Vid utbrott av en smittsam sjukdom kan det vara nödvändigt att behandla en sjukdom för att förhindra att den sprids till andra.
F: Vem reagerar på inhemska frågor som rör folkhälsa?
S: De flesta länder har egna statliga organ som ansvarar för att svara på inhemska frågor som rör folkhälsa och som ibland kallas hälsoministerier.
F: Finns det enkla sätt att förebygga sjukdomar? S: Ja, många sjukdomar kan förebyggas genom enkla icke-medicinska metoder, t.ex. genom att tillämpa goda hygieniska vanor som handtvätt eller genom att vaccinera sig mot vissa sjukdomar.
F: Spelar folkhälsan en viktig roll i utvecklingsländerna? S: Ja, folkhälsan spelar en viktig roll i både utvecklade länder och utvecklingsländer genom att tillhandahålla lokala hälso- och sjukvårdssystem eller internationella icke-statliga organisationer som tillhandahåller grundläggande medicinsk vård och sjukdomsförebyggande tjänster där resurserna kan vara begränsade.
