Murray Bookchin: Grundare av socialekologi och libertariansk socialist

Murray Bookchin – pionjär inom socialekologi och libertariansk socialism. Radikal antikapitalist som förespråkade decentralisering, gräsrotsdemokrati och ekologisk omställning.

Murray Bookchin (14 januari 1921–30 juli 2006) var en amerikansk libertariansk socialist, politisk och social filosof, föreläsare och författare. Under en stor del av sitt liv kallade han sig anarkist, även om han redan 1995 privat tog avstånd från sin identifikation med den anarkistiska rörelsen. Bookchin var en av pionjärerna inom modern ekologisk kritik och räknas som grundaren av den socialekologiska skolan, som försöker förena social rättvisa och ekologiskt tänkande inom ett libertarianskt socialistiskt ramverk. Han skrev flera dussin böcker och mängder av artiklar om politik, filosofi, historia, stadsplanering och ekologi, och hans texter spände från teoretisk analys till konkreta förslag för gräsrotsdemokrati och kommunal organisering.

Tänkande och centrala idéer

Bookchin utvecklade begreppet social ekologi, som menar att miljöproblemen inte huvudsakligen beror på "människan" som art eller på mystiska naturkrafter, utan på sociala hierarkier och former av dominans — särskilt statlig makt, kapitalism och patriarkala strukturer. Enligt Bookchin måste ekologisk förändring förenas med avskaffandet av förtryckande sociala relationer för att bli hållbar.

Han förespråkade en rad politiska och organisatoriska idéer för att uppnå detta mål, bland annat decentralisering, direkt demokrati och förenande av lokala församlingar i konfederationer. Den teori han ofta kallade libertariansk kommunalism (även beskriven som "municipalism") betonar folklig, ansikte-mot-ansikte-demokrati i kommunala församlingar, ett dualt maktbygge mot både stat och storföretag, och nätverk av konfedererade städer och byar som beslutar direkt om resurser, produktion och planering.

Bookchin skilde sig tydligt från både vissa grenar av "deep ecology" och från vad han såg som individualistiska eller esoteriska former av miljörörelse. Han kritiserade även trender inom miljörörelsen som fokuserade på livsstil snarare än strukturella förändringar.

Politisk verksamhet och kontakter

Som radikal antikapitalist var Bookchin konsekvent för decentralisering av samhället och betonade organisering underifrån. Hans skrifter om libertariansk kommunalism hade ett inflytande på den gröna rörelsen och på antikapitalistiska grupper som initierade direkta aktioner, exempelvis Reclaim the Streets. Samtidigt orsakade hans skarpa kritik av vissa "new age"-orienterade miljöaktivister — bland andra Charlene Spretnak och liknande tankegångar — splittringar inom delar av den amerikanska gröna rörelsen på 1990-talet.

Trots sina antikapitalistiska ståndpunkter förde Bookchin ibland dialog med politiskt oliktänkande. Han träffade regelbundet den libertarianska tänkaren Murray Rothbard och deltog vid något tillfälle i kongresser som sammankallades av Libertarian Party (USA). 1976 gav han sitt stöd till partiets presidentkandidat Roger MacBride, ett stöd som illustrerar Bookchins komplexa och ibland oväntade politiska kontakter.

Påverkan utanför USA

Bookchins idéer nådde även rörelser utanför USA. Den mest omtalade effekten var hans inflytande på den kurdiska frihetsrörelsen. Den tillfångatagne kurdiske ledaren Abdullah Öcalan studerade Bookchins texter i fängelset, och delar av Öcalans senare program för decentralisering och "demokratisk konfederalism" visar tydliga spår av Bookchins tänkande. Öcalan avsade sig våld och började i stället förespråka lokalt självstyre och genusmedvetenhet i linje med många av Bookchins idéer.

Publikationer och arv

Flera av Bookchins arbeten har haft stort genomslag i både akademiska kretsar och aktiviströrelser. Bland hans mer kända engelskspråkiga verk märks bland annat "Our Synthetic Environment" (1962), samlingen "Post-Scarcity Anarchism" (1971) och den teoretiskt djupgående "The Ecology of Freedom" (1982). Hans skrifter har inspirerat debatt om hur ekologisk politik kan förenas med demokratiska institutioner och social rättvisa.

Kontroverser och kritik

Bookchins idéer har både hyllats och kritiserats. Kritiker inom anarkistiska kretsar har reagerat på att han senare i livet tog avstånd från etiketten "anarkist" och att han betonade organiserad, strategisk politisk praktik snarare än ren "antikapitalistisk purism". Andra menar att hans betoning på planering och organiserade institutioner kan leda till byråkratisering. Inom miljörörelsen mötte hans skarpa polemik mot viss "new age"-miljöaktivism starka reaktioner, vilket bidrog till splittringar på 1990-talet.

Murray Bookchins författarskap och politiska aktivism lämnar ett komplext arv: en rikhaltig teoretisk grund för att förstå sambandet mellan sociala maktstrukturer och ekologisk kris, liksom praktiska förslag för hur lokalt självstyre och direkt demokrati kan byggas upp som motvikt mot centraliserad makt och kapitalets dominans.

Frågor och svar

F: Vem var Murray Bookchin?

F: Vilken typ av samhälle föredrog han?

F: Vilket inflytande hade han på den gröna rörelsen?

F: Hur bidrog han till splittringarna inom den amerikanska gröna rörelsen på 1990-talet?

Fråga: Har han någonsin deltagit i Libertarian Party-konvent?

Fråga: Hur har hans tänkande påverkat den kurdiska militanten Abdullah Öcalan?

F: Hur många böcker skrev Murray Bookchin?

Sök med bokstav