Demokrati | betyder folkstyre

Regeringstyper

Val är enkla: Den kandidat som får flest röster blir vald. Mycket ofta tillhör den politiker som väljs ett politiskt parti. I stället för att välja en person röstar man på ett parti. Partiet med flest röster väljer sedan kandidaterna.

Vanligtvis måste de personer som väljs uppfylla vissa villkor: De måste ha en viss ålder eller så måste ett statligt organ fastställa att de är tillräckligt kvalificerade för att utföra jobbet.

Alla kan inte rösta i ett val. Rösträtt ges bara till personer som är medborgare. Ungdomar är vanligtvis uteslutna, liksom vissa andra grupper, t.ex. fångar.

I vissa val är det obligatoriskt att rösta. Den som inte röstar och som inte ger ett bra skäl till det måste vanligtvis betala böter.

 
Demokratiindex som publicerades i januari 2007. Ju ljusare landet är, desto mer demokratiskt är det.  


Sedan andra världskriget har länderna accepterat idén om demokrati. Kartan visar vilka länder som kallar sig demokratier. De länder som inte gör det är Afghanistan, Brunei, Oman, Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Vatikanstaten.   Regeringar som säger att de är en demokrati   Regeringar som inte ser sig själva som en demokrati  


Dataserien Polity IV är ett sätt att mäta hur demokratiska länderna är. Den här kartan är från 2013.  


Den här kartan visar resultaten från Freedom House undersökning Freedom in the World 2016. Undersökningen rapporterar hur mycket frihet länderna hade. Bara för att länderna har samma färg betyder det inte att de är exakt likadana.   Fri (86) Delvis fri (59) Inte fri (50)  

Typer av demokrati

Demokrati kan vara direkt eller indirekt.

I en direktdemokrati har alla rätt att tillsammans stifta lagar. Ett modernt exempel på direktdemokrati är folkomröstning, som är namnet på ett sätt att anta en lag där alla i samhället röstar om den. Direkta demokratier används vanligtvis inte för att styra länder. Det är inte praktiskt möjligt att låta alla rösta om allting....

I en indirekt eller representativ demokrati väljer folket representanter som stiftar lagar åt dem. Dessa personer kan vara borgmästare, rådmän, parlamentsledamöter eller andra regeringstjänstemän. Detta är den vanligaste typen av demokrati. Stora samhällen som städer och länder använder den här metoden, men den kanske inte behövs för en liten grupp.

Pseudodemokrati

Ett begrepp för demokratier som egentligen inte är demokratier. Ett lands konstitution kan till exempel vara demokratisk, men det finns metoder för att störa valen. Det klassiska fallet är Ryssland, där oppositionskandidater inte får uttala sig i någon av de statligt kontrollerade medierna. Presidentvalet är fastställt, men staten kan hävda demokratisk legitimitet eftersom andra kandidater i princip kan ställa upp i valet. Oppositionskandidater har ingen tillgång till media och kan trakasseras på olika sätt. På detta sätt styrs alla tidigare delar av Sovjetunionen, från Ryssland till Vladivostok. Det betyder inte att regeringarna alltid är dåliga regeringar. Det betyder dock att man genom att hålla "fasta" val berövar folket en rättvis röst. Det är inte förvånande att dessa länder har presidenter som aldrig besegras i ett val. De kan sitta i åtta år eller längre innan de går i pension. Nästa ledare väljs ut i förväg genom diskussioner mellan de ledande familjerna.

Europaparlamentet anser att Ryssland fungerar som en enhetsstat trots att det officiellt är en federation.

 

Historia

Forntida ursprung

Demokratin utvecklades för länge sedan av de gamla grekerna i det klassiska Aten. Där samlades alla medborgare (inte slavar, kvinnor, utlänningar och barn) på ett och samma ställe. Församlingen talade om vilka lagar de ville ha och röstade om dem. Rådet föreslog lagarna. Alla medborgare fick vara med i församlingen.

Rådet valdes ut genom lottning. Deltagarna i rådet byttes ut varje år och antalet personer i rådet var högst 500. För vissa ämbeten valde de atenska medborgarna en ledare genom att skriva namnet på sin favoritkandidat på en sten- eller träbit. Den person som fick flest röster blev ledare.

Medeltiden

Under medeltiden fanns det många system, men det var bara ett fåtal personer som kunde delta i dem. Englands parlament utgick från Magna Carta, ett dokument där det stod att kungens makt var begränsad och som skyddade vissa av folkets rättigheter. Det första valda parlamentet var De Montfort's Parliament i England år 1265.

Det var dock bara ett fåtal personer som kunde delta. Parlamentet valdes av endast några få procent av folket (1780 var det mindre än 3 procent av folket som deltog). Härskaren hade också befogenhet att sammankalla parlamenten. Efter en lång tid började parlamentets makt växa. Efter den ärofyllda revolutionen 1688 gjorde den engelska Bill of Rights 1689 parlamentet mäktigare. I moderna demokratiska stater kan härskarna övervaka valprocessen och se till att den är laglig och rättvis.

 

Demokratisk konsolidering

Demokratisk konsolidering är den process genom vilken en ny demokrati mognar. När den väl har mognat är det osannolikt att den återgår till diktatur utan en yttre chock.

Tanken är att icke-konsoliderade demokratier drabbas av intermittenta val som inte är fria och rättvisa. Med andra ord kan mäktiga grupper förhindra att systemet fungerar rättvist.

 

Relaterade sidor

• Demokrati-index
• Majoritetsregeln
• Direktdemokrati
• Politiskt parti
• Konstitutionen
• Konstitutionell ekonomi
• Politisk ekonomi
• Val
• Pluralism
• Rättsstatsprincipen
• Medborgarskap
• Aktivism
• Politik