Afrikanska unionen (AU) – Definition, mål, struktur och medlemsländer

Afrikanska unionen (AU) – Definition, mål, struktur och medlemsländer. Upptäck AU:s historia, mål för integration, demokrati, säkerhet och ekonomisk samverkan i Afrika.

Afrikanska unionen (AU) är en internationell organisation som består av femtiofem afrikanska medlemsländer. Den grundades i Durban den 9 juli. 2002, bildades AU som en ersättning för Afrikanska enhetsorganisationen (OAU) och Afrikanska ekonomiska gemenskapen (AEC). Organisationens huvudkontor ligger i Addis Abeba, Etiopien, och den arbetar för politisk och ekonomisk integration, fred och säkerhet samt främjande av demokrati och mänskliga rättigheter på kontinenten.

Afrikanska unionens ordförande (ordförandeskapet roterar årligen bland stats- och regeringscheferna) har innehafts av flera ledare; Egyptens president Abdel Fattah el-Sisi tillträdde sitt ordförandeskap den 10 februari 2019. Den verkställande ledningen för unionens institutioner utgörs av African Union Commission, vars ordförande (Chairperson of the Commission) är en permanent tjänst, sedan 2017 innehas den posten av Moussa Faki Mahamat.

Mål och prioriteringar

AU:s långsiktiga mål är att främja:

• Politisk enhet och suveränitet – stärka samarbetet mellan afrikanska stater och försvara kontinentens intressen internationellt.
• Fred och säkerhet – förebygga konflikter, medla i kriser och organisera fredsbevarande insatser genom bland annat Peace and Security Council (PSC) och Afrikanska beredskapsstyrkan.
• Ekonomisk integration – skapa en effektiv gemensam marknad, stimulera intra-afrikansk handel och stödja initiativ som AfCFTA (African Continental Free Trade Area).
• Demokrati och mänskliga rättigheter – främja god förvaltning, valövervakning och respekten för rättsstatsprincipen genom mekanismer som African Peer Review Mechanism (APRM).
• Utveckling och hållbarhet – stödja ekonomisk utveckling, infrastrukturprojekt och hållbar användning av naturresurser.
• Institutionell integration – stegvis uppbyggnad av gemensamma institutioner, inklusive målsättningen om en gemensam valuta och eventuellt ett gemensamt försvar i framtiden.

Organisation och huvudorgan

AU har flera centrala institutioner som tillsammans beslutar och genomför unionens politik:

• Assembly (sammanträdande av stats- och regeringschefer) – unionens högsta beslutande organ som träffas årligen för att fastställa policy och strategiska riktlinjer.
• Executive Council – utrikes- och finansministrar som förbereder frågor för Assembly.
• African Union Commission (AUC) – den administrativa och verkställande grenen som ansvarar för dagligt arbete och genomförande av unionens beslut (huvudkontor i Addis Abeba).
• Pan-African Parliament (PAP) – en rådgivande parlamentarisk församling med säte i Midrand, Sydafrika, som arbetar för ökat representativt samarbete.
• Peace and Security Council (PSC) – ansvarar för konfliktförebyggande, medling och fredsbevarande operationer.
• African Court on Human and Peoples' Rights och andra rättsliga organ – bevakar efterlevnad av mänskliga rättigheter och internationell folkrätt.
• Ekonomiska och sociala organ – inklusive ECOSOCC och samarbete med regionala ekonomiska gemenskaper (RECs) såsom ECOWAS, SADC och EAC.

Fred, säkerhet och insatser

En av AU:s mest centrala uppgifter är att arbeta för fred och säkerhet. PSC kan besluta om insatser, medlingsteam eller sanktionsåtgärder. Afrikanska freds- och säkerhetsarkitekturen omfattar också planer på en Afrika-beredskapsstyrka (African Standby Force) för snabba insatser. AU genomför och stöder fredsoperationer i samarbete med FN och regionala organisationer – exempelvis insatser i Somalia (AMISOM/ATMIS) och olika medlingsuppdrag i Sahel och Östafrika.

Ekonomisk integration och handel

AU driver projekt för att öka den ekonomiska integrationen på kontinenten. Ett viktigt steg är AfCFTA som började tillämpas 2021 och syftar till att skapa en stor frihandelszon som minskar tullar, ökar handelsströmmar och stärker industrins utveckling i Afrika. AU stödjer även utvecklingsprogram genom NEPAD (New Partnership for Africa's Development) och samarbete med multilaterala utvecklingsbanker.

Medlemskap och språk

AU består av 55 medlemsstater — alla självständiga stater i Afrika inklusive Sahariska Arabrepubliken (Western Sahara). Medlemskapet förpliktar stater att följa AU:s stadgar och principer. De officiella arbetsspråken i AU är arabic, english, french, portuguese, spanish och swahili (swahili blev formellt ett av unionens officiella språk under de senaste åren för att stärka panspråkig representation).

Utmaningar och framtidsutsikter

Afrikanska unionen står inför flera utmaningar: begränsade resurser, behov av kapacitetsuppbyggnad i fredsinsatser, skillnader i politiska system och ekonomisk ojämlikhet mellan medlemsländer. Samtidigt erbjuder AU en plattform för att koordinera gemensamma lösningar på gränsöverskridande problem som klimatförändringar, migration, pandemiberedskap och säkerhetshot. Långsiktiga ambitioner som en gemensam valuta och en integrerad försvarsmakt kräver omfattande politisk vilja och gradvis institutionell utveckling.

Frågor och svar

Fråga: Vad är Afrikanska unionen?

F: När och var grundades AU?

F: Vad var syftet med AU:s tillkomst?

F: Vem är Afrikanska unionens nuvarande ordförande?

F: Vad vill AU uppnå i framtiden?

F: Vad är AU:s mål när det gäller konflikter mellan afrikanska nationer?

F: Vilka är några av Afrikanska unionens mål?

Sök med bokstav