Amanda Todd – nätmobbning, YouTube-videon och självmord

Amanda Todd – tragisk berättelse om nätmobbning, hennes YouTube-video och efterspel som väckte globalt engagemang kring psykisk ohälsa och självmordsprevention.

Amanda Michelle Todd (född 27 november 1996) begick självmord den 10 oktober 2012 vid 15 års ålder i sitt hem i Port Coquitlam, British Columbia, Kanada. Hon gick i andra året när hon dog. Den 7 september 2012 lade hon upp en video på YouTube med namnet My Story: Jag har en historia: Kamp, mobbning, självmord och självskadebeteende. Todds självmord skrevs om i mängder av tidningar. Många nyhetswebbplatser länkade till Todds video. Den hade 1 600 000 visningar den 13 oktober 2012. Todds död fick människor att uppmärksamma frågan om nätmobbning. Människor skapade minnessidor för Todd på Facebook. En del personer skrev elaka kommentarer på dem.

Bakgrund

Amanda Todd blev utsatt för trakasserier och utpressning via internet. En person hon kontaktat online pressade henne att visa sig framför webbkamera, och bilder som senare spreds ledde till fortsatt förlöjligande och trakasserier. Hon bytte skola flera gånger och beskrev i sin video hur den långvariga utsattheten påverkade hennes psykiska hälsa, bland annat genom självskadebeteende och flera självmordsförsök.

YouTube-videon

I videon använde Amanda papperskort med text (så kallade "flashcards") i stället för att tala. Hon berättade om utpressningen, mobbningen och den isolering hon upplevde, samt om sin kamp med depression och självskada. Videon spreds snabbt och väckte starka reaktioner över hela världen – många jurister, journalister och privatpersoner diskuterade hur unga vuxna kan skyddas mot övergrepp och näthat.

Reaktioner, medier och rättsliga följder

Todds död ledde till omfattande mediebevakning och en våg av offentliga reaktioner: minnesstunder hölls, onlinekampanjer startade och frågor om ansvar för sociala medier och forum aktualiserades. På vissa minnessidor förekom också näthat och konspirationsteorier, något som ytterligare påpekade problematiken kring oreglerade kommentarsfält och anonymitet på nätet.

Polis- och rättsprocesser inleddes för att klarlägga vad som hänt och för att identifiera personer som varit inblandade i utpressningen och spridningen av bilder. Fallet bidrog till ökad samverkan mellan nationella myndigheter och internationella aktörer i frågor som rör digitalt utnyttjande och överföring av olagligt material över gränserna.

Konsekvenser och fortsatta insatser

Amanda Todds fall ledde till diskussioner om lagstiftning, skolornas ansvar, sociala mediers rutiner för att hantera kränkningar och behovet av stödinsatser för utsatta ungdomar. Efter hennes död startades flera initiativ och kampanjer mot nätmobbning, och organisationer arbetade för att informera unga om risker på nätet samt om var man kan få hjälp.

• Skolor och elevhälsa: ökade insatser för att upptäcka och förebygga mobbning.
• Polis och rättsväsende: förbättrad utredningssamverkan vid nätrelaterade brott.
• Allmän debatt: större fokus på plattformars ansvar att snabbt ta bort exploaterande material och att ge stöd till drabbade.

Minnet och efterverkningar

Amanda Todd har blivit en symbol för de faror som unga kan möta på internet och för behovet av bättre stödstrukturer. Hennes historia används i undervisning och upplysning om näthat, integritet och psykisk ohälsa. Samtidigt väcker fallet viktiga frågor om hur medier och allmänhet hanterar känsliga berättelser och respekterar drabbades familjer.

Om du mår dåligt eller behöver hjälp

Om du eller någon du känner överväger att skada sig själv: sök stöd omedelbart. Vid akut fara i Sverige, ring 112. Kontakta skolkurator, vårdcentral eller psykiatrisk akutmottagning om du behöver professionell hjälp. Det finns även frivilligorganisationer och krislinjer som erbjuder samtalsstöd – vänd dig till lokala hjälplinjer eller till nationella vårdrådgivningen för mer information. Prata med någon du litar på; du behöver inte gå igenom svåra saker ensam.

Sök med bokstav