Heliga Faustina Kowalska (1905–1938) – polsk nunna och mystiker

Upptäck Heliga Faustina Kowalska — polsk nunna och mystiker vars visioner om Guds barmhärtighet formade ett modernt helgonskap.

Maria Faustina Kowalska, allmänt känd som den heliga Faustina, född Helena Kowalska (25 augusti 1905, Głogowiec, då i det ryska imperiet - 5 oktober 1938, Kraków, Polen) var en polsk nunna och mystiker. Hon vördas nu i den romersk-katolska kyrkan som ett helgon.

Liv och gärning

Faustina föddes i en lantlig, from familj i centrala Polen. Som ung kände hon en stark kallelse till livet i kloster och inträdde i ordenssällskapet Systrarna av Barmhärtighet av den Heliga Jungfrun 1925. Hon antog namnet Maria Faustina och tjänstgjorde under flera år i olika konvent, där hon utförde enkla uppgifter som kokerska, portarinna, trädgårdsmästare och vårdare för sjuka. Hennes liv präglades av bön, arbete och återkommande mystiska upplevelser.

Mystiska upplevelser och Dagboken

Faustina skrev utförligt om sina syner och upplevelser i sin dagbok, ofta kallad Dagboken eller på engelska "Diary: Divine Mercy in My Soul". I denna beskriver hon möten med Jesus och ett budskap om Guds oändliga barmhärtighet för hela mänskligheten. Många av hennes visioner kretsar kring förlåtelse, försoning och behovet av förtroende för Guds nåd. Ett centralt motiv från hennes uppenbarelser är uppmaningen: "Jesus, Jag litar på Dig" (Jezu, ufam Tobie), som blivit ett kännetecken för den så kallade Guds barmhärtighet–devotionen.

Bild av Guds barmhärtighet och böner

På Faustinas uppmaning och under handledning av hennes biktfader, prästen Michał Sopoćko, målades den första bilden av Guds barmhärtighet 1934 av konstnären Eugeniusz Kazimirowski i Vilnius. Senare versioner, bland annat en känd målning av Adolf Hyła, gjorde motivet allmänt igenkänt. Från Faustinas uppenbarelser utvecklades särskilda böner och former för dyrkan, bland annat Barmhärtighetens rosenkrans (Divine Mercy Chaplet), novenan inför Barmhärtighetens söndag och uppmaningen att vörda den heliga timmen klockan 15.00, då Jesu död på korset traditionellt minns.

Motstånd, utredningar och rehabilitering

Under mitten av 1900‑talet mötte devotionen mot Guds barmhärtighet viss skepsis och administrativa begränsningar inom kyrkan. Efter närmare prövning av Faustinas skrifter och självständiga utredningar kom den katolska kyrkan så småningom att erkänna både hennes kallelse och budskap. Denna process ledde till att hennes dagbok och tillbedjan av Guds barmhärtighet fick en officiell plats inom kyrkans andliga liv.

Saligförklaring och kanonisering

Faustina saligförklarades av påve Johannes Paulus II och senare kanoniserades hon av samma påve den 30 april 2000. I samband med kanoniseringen stadfäste påven också den andra söndagen i Påsktiden som Barmhärtighetens söndag (Divine Mercy Sunday) för hela den romersk‑katolska kyrkan, en högtid som uppmuntrar till förlåtelse, försoning och tillit till Guds barmhärtighet.

Eftermäle och pilgrimagesmål

Heliga Faustinas reliker och heritaget kring hennes liv och skrifter är centrala för Sanktuarium av Guds barmhärtighet i Łagiewniki i Kraków, där många pilgrimer söker andlig tröst och botgöring. Hennes dagbok fortsätter att läsas av troende världen över, och devotionen till Guds barmhärtighet har blivit en viktig del av modern katolsk andlighet, särskilt genom budskapet om förlåtelse och barmhärtighet riktat till alla människor.

Varför hon är viktig idag

• Budskapet om barmhärtighet: Ett enkelt men djupt budskap om att Guds barmhärtighet är tillgänglig för alla, oavsett syndernas tyngd.
• Litterärt vittnesbörd: Hennes dagbok ger ett personligt och konkret vittnesbörd om mystik, bön och pastoral omsorg.
• Praktisk andlighet: Barmhärtighetens rosenkrans, novena och timmen för barmhärtighet är praktiska former för bön som många finner tröstande.

Kritik och dialog

Som vid många privata uppenbarelser har Faustinas uppenbarelser och deras tolkning ibland varit föremål för diskussion inom teologiska och historiska kretsar. Den officiella linjen från kyrkan betonar att individuella privata uppenbarelser aldrig står över Skriften eller kyrkans lära, men att Faustinas budskap om barmhärtighet har ett värde för troendes andliga liv när det tolkas i detta sammanhang.

Ytterligare läsning och källor

Den som vill veta mer kan börja med Dagboken (publicerad i översättningar till flera språk) samt böcker och artiklar om den moderna andliga rörelsen kring Guds barmhärtighet. Sanctoral information, liturgiska texter för Barmhärtighetens söndag och material från Sanktuarium i Łagiewniki ger också fakta och andlig vägledning.

Biografi

Faustina Kowalska, Guds barmhärtighets tjänare, var det tredje av tio barn. Hon föddes i en fattig familj. År 1921 efter grundskolan började hon arbeta för att försörja sin familj. Vid den här tiden funderade hon på ett kall i den katolska kyrkan. Hon hävdade att Gud själv kallade henne att bli nunna. Helena reste till Warszawa och sökte sig till olika kloster i huvudstaden, men fick varje gång avslag. Till slut blev hon antagen till klostret Congregation of the Sisters of Our Lady of Mercy. Hon invigdes slutligen som nunna den 30 april 1926 med namnet Syster Maria Faustina av det heliga sakramentet.

Den heliga Faustina hävdade att hon hade besökt skärselden. Hon sa också att hon hade sett och talat med Jesus och Maria flera gånger. Senare avslöjade Jesus hennes syfte: att sprida hängivenheten om Guds barmhärtighet. Den 22 februari 1931 sägs Jesus ha uppenbarat sig som "den gudomliga barmhärtighetens konung", klädd i en vit klädnad. Hans högra hand var upphöjd som ett tecken på välsignelse och den andra handen rörde vid bröstet på plagget. Från under plagget kom två stora strålar. Den ena strålen var röd och den andra blek. Den heliga Faustina lät måla en bild av denna syn. Med hjälp av fader Michał Sopoćko delade hon ut bilderna i Kraków och Wilno, och människor började be inför dem. Den heliga Faustina skrev en dagbok. Hon gjorde detta trots att hon knappt kunde skriva alls. Dagboken publicerades senare under titeln Divine Mercy in My Soul: The Diary of St. Faustina. Den heliga Faustina ville grunda en "kongregation som ska förkunna Guds barmhärtighet för världen och genom sina böner få den för världen".

År 1936 blev den heliga Faustina allvarligt sjuk. Läkarna trodde då att det kunde vara tuberkulos. Hon flyttades till sanatoriet i Pradnik. Hon tillbringade mycket tid i bön, reciterade den gudomliga barmhärtighetens kapell och bad för syndares omvändelse. De sista två åren av den heliga Faustinas liv tillbringade hon med att arbeta så mycket hon kunde mellan besöken på sanatoriet och den tid hon tillbringade sjuk i sängen i klostret. I juni 1938 kunde hon inte längre skriva i dagboken och det blev uppenbart att hon inte skulle leva länge till. Den heliga Faustina dog den 5 oktober. Uppgiften att sprida den gudomliga barmhärtighetens budskap, som redan var väl påbörjad, fortsatte av hennes andlige ledare, fader Sopoćko. Den heliga Faustina hade aldrig kunnat grunda den religiösa orden som Jesus hade bett om, men hon hade lämnat tydliga regler för det blivande samfundets liv, och 1941 grundades äntligen ordern, som nu är känd som Institutet för den gudomliga barmhärtigheten.

Anmärkning: Med hänvisning till "religiös orden" "som kan grundas" och den heliga syster Faustina kan du besöka Faustinum Association of Apostles of the Divine Mercy för information om den apostoliska rörelse som är sprungen ur syster Faustinas karisma och budskapet om den gudomliga barmhärtigheten.

 
Helena Kowalkas födelseattest  

Sök med bokstav