Kejsardömet Ryssland (1721–1917)
Ett transkontinentalt monarkiskt rike 1721–1917, styrt av Romanov-dynastin. Artikeln beskriver dess bildande, samhällsstruktur, expansion, viktiga reformer, och slutet under revolutionsåret 1917.
Översikt
Kejsardömet Ryssland var ett stort, transkontinentalt rike som sträckte sig över delar av Europa och Asien. Det utropades officiellt 1721 av Peter I efter att Moskvariket omorganiserats till ett kejsardöme, och bestod fram till 1917 när monarkin avskaffades och landet kortvarigt blev en republik i början av mars 1917 i samband med den ryska revolutionen. Kejsardömet kallades ofta för ett eurasiskt stormaktssamhälle där flera folkgrupper och religioner samexisterade under en centralmakt.
Bildgalleri
10 Bilder
Styre och institutioner
Riket var i grunden en absolut monarki med en enväldig härskare, kejsaren eller tsaren, ofta benämnd som rysk kejsare. Tsarna från huset Romanov legitimerade sitt styre med idéer om gudomlig rätt och koncentrerad administrativ makt. Mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet fanns ökande krav på representation, vilket ledde till införandet av ett delvis valt parlament, duman, efter 1905 års uppror, även om tsaren fortfarande behöll betydande kontroll.
Samhälle, språk och religion
Imperiets officiella språk var ryska och det dominerande kulturella ramverket kopplades till den ryska kyrkan. Den rysk-ortodoxa tron, ryskt ortodoxa kyrkan, hade en viktig symbolisk och politisk roll. Samtidigt var kejsardömet etniskt och religiöst mångfaldigt med stora minoriteter — slaver, balter, kaukasierska folk, finnar, centralasiatiska grupper och andra — vilket skapade både rikedom och spänningar i det politiska livet.
Territorium, ekonomi och reformer
Vid sekelskiftet runt 1914 hörde kejsardömet till världens största imperier i fråga om yta och resurser — ofta betecknat som en stormakt och bland de allra största imperierna historiskt. Staten genomgick flera reformperioder: viktigast var livegenskapens avskaffande 1861 under Alexander II, moderniseringar inom förvaltning och rättsväsende samt vissa industriella satsningar. Samtidigt var ekonomin till stor del agrar, och industrialiseringen var ojämn och koncentrerad till vissa regioner.
Expansion, politik och särskilda drag
Ryska imperiet expanderade kraftigt under 1700- och 1800-talen genom krig, fördrag och kolonisation i Östeuropa, Kaukasus, Sibirien och Centralasien. Den politiska praktiken inkluderade inslag av central kontroll, språk- och kulturpolitik (ibland kallad russifiering) och olika former av lokal autonomi. Staten hanterade också etniska och religiösa frågor genom institutionella begränsningar som påverkade minoriteter.
Nedgång, första världskriget och arv
Imperiets slut var kopplat till sociala spänningar, militärt nederlag och de enorma påfrestningarna under första världskriget. Massiv mobilisering, ekonomi i kris och politiskt motstånd kulminerade i 1917 års dubbelrevolution: i februari avsade sig tsaren makten och senare samma år tog revolutionära grupper makten i oktober. Arvet efter kejsardömet är komplext: det formade gränser, demografiska mönster och institutioner i östra Europa och norra Asien och påverkade senare sovjetisk och post-sovjetisk utveckling.
Noter och exempel
- Grundande år: 1721 — formellt kejsardöme under Peter I.
- Reformexempel: livegenskapens avskaffande 1861 och 1905 års konstitutionella förändringar.
- Största folkräkning (1897) visade en mångmiljonbefolkning och en starkt diversifierad befolkningssammansättning.
- Imperiet sålde senare Alaska 1867 och deltog i flera stora europeiska och asiatiska konflikter.
För vidare läsning om särskilda händelser, institutioner eller regioner inom kejsardömet, se särskilda uppslag och studieöversikter via följande länkar: envälde, ryska språket, legitimitetsidéer, mars 1917, revolutionsöversikt, kejsarnamn, Romanov-dynastin, språksammanhang, kyrkans roll, ortodox tradition, duman och politik, diplomati och stormakt, imperiehistoria.
Det ryska samhället
De flesta människor i det kejserliga Ryssland var bönder. De bodde huvudsakligen på landsbygden fram till slutet av 1800-talet, då de livegna frigjordes från gårdarna där de var tvungna att bo kvar. De fick gifta sig med vem de ville, äga egendom och rösta.
Några få personer var adelsmän, även kallade pojkar. De var utbildade och hade högre prestige än bönderna. Mot slutet av 1800-talet ville många av de utbildade avsätta tsaren och ge folket mer makt.
Det rysk-japanska kriget till den ryska revolutionen
År 1904 fick Ryssland under ledning av Nikolaus II tillstånd av Qingdynastin att bygga den transsibiriska järnvägen för att förlänga järnvägen in i Qingdynastins Kina och Korea, men Japans imperium under ledning av kejsar Meiji såg detta som ett hot och japanerna förklarade krig mot Ryssland och vann kriget 1905. År 1914 förklarade Ryssland krig mot Österrike-Ungern och Tyskland på grund av den fransk-ryska alliansen från 1894 som de hade ingått med Frankrike. År 1917 ledde första världskriget till att de dåliga förhållandena för arbetarna i fabrikerna blev ännu värre och att det rådde livsmedelsbrist. Folk skyllde detta på tsaren och gjorde uppror mot hans regering. Det blev upplopp i städer som Sankt Petersburg och Moskva. Tsaren tvingades snart att abdikera i februarirevolutionen 1917. Efter oktoberrevolutionen mördades han tillsammans med sin familj under det ryska inbördeskriget. År 1922 blev större delen av det ryska imperiet Sovjetunionen av socialistiska sovjetrepubliker, eller Sovjetunionen, när en kommunistisk regering vann det ryska inbördeskriget. Vissa län i imperiet undkom, men de största tvingades in i Sovjetunionen.
Frågor och svar
Fråga: Vem grundade det ryska imperiet?
S: Peter I av Ryssland grundade det ryska imperiet 1721.
F: Vad var det känt som innan det blev det ryska imperiet?
S: Innan det blev det ryska imperiet var det känt som hertigdömet Moskva.
F: När upphörde det ryska imperiet?
S: Det ryska imperiet upphörde i mars 1917 efter den ryska revolutionen då det förklarades vara en republik.
F: Vilken typ av regering hade kejsardömet?
Svar: Det ryska imperiet hade en absolut monarki som styrdes av tsarer från huset Romanov, som trodde att de hade gudomlig rätt över sitt folk.
Fråga: Hur stor var dess yta 1914?
S: År 1914 var dess yta cirka 21 799 825 km².
F: Hur många människor bodde där 1897?
Svar: År 1897 var dess befolkning 128 200 000 personer.
F: Vilket språk och vilken kyrka var officiella i landet?
S: Det officiella språket i landet var ryska och den officiella kyrkan var den rysk-ortodoxa kyrkan.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Kejsardömet Ryssland (1721–1917) Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/84828